Vad är det transeuropeiska energinätet (TEN-E)?

Att bättre koppla samman medlemsstaternas energiinfrastruktur är ett av syftena med förordningen om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E). Finansiering för de gränsöverskridande infrastrukturprojekten kan sökas genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF).

Förordningen om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E) syftar till att underlätta investeringar i gränsöverskridande energiinfrastruktur. Målet är att koppla samman medlemsstaternas energiinfrastruktur genom att fastställa prioriterade korridorer och tematiska områden och att underlätta finansiering till samarbetsprojekt. Förordningen reglerar processen och de urvalskriterier som gäller för att ett projekt ska klassificeras som projekt av gemensamt intresse (Project of Common Interest, PCI) eller projekt av ömsesidigt intresse med tredje land (PMI). Att klassas som ett projekt av gemensamt intresse har ett antal fördelar som till exempel möjligheten att söka EU-medfinansiering från energidelen inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europa Facility, CEF), men det finns ingen garanti för att projekt som kommer med i förteckningen får EU-finansiering. Det skulle med andra ord kunna göras en grov jämförelse med hur systerförordningen TEN-T (det transeuropeiska transportnätet) fungerar och hur det förhåller sig till transportdelen inom CEF.

Med anledning av den europeiska gröna given samt Parisavtalet antogs en uppdaterad TEN-E-förordning med stärkt klimatfokus i maj 2022. I arbetet med att uppdatera förordningen identifierade EU-kommissionen i samråd med medlemsstater och intressenter ett flertal strategiska prioriteringar för energiinfrastruktur som är avgörande för att nå unionens energi- och klimatmål till 2030 (55 procents minskade växthusgaser) och 2050 (ett klimatneutralt EU). Förordningens prioriteringar omfattar olika geografiska regioner och tematiska områden i fråga om överföring och lagring av el, havsbaserade nät för förnybar energi, överföring och lagring av vätgas, elektrolysanläggningar, smarta gasnät, smarta elnät och koldioxidtransport. Prioriteringarna omsätts i sin tur till korridorer, som kan delas in i tre olika sorters energinät: korridorer för elektricitet, korridorer för vätgas och elektrolys och korridorer för havsbaserade nät.

Vilka svenska myndigheter berörs i huvudsak av TEN-E?
I Sverige är det Svenska Kraftnät som är högst ansvarig när det kommer till att säkerställa elförsörjningen, det vill säga som är systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige. Detta betyder att de både förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el. Eftersom CEF-finansiering framför allt går till projekt som ägs av de nationella myndigheter och operatörer som har ansvar för gas- och elförsörjning i medlemsländerna, är således Svenska Kraftnät en av de svenska myndigheter dom berörs mest av TEN-E.

För mer information:
Läs förordningen i sin helhet här: riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur
Rådets infografik om sammanlänkning av energiinfrastrukturen i EU och TEN-E
Läs Regeringskansliets fakta-pm om EU-kommissionens förordningsförslag om ny TEN-E (2021-01-19)
Läs mer om systerförordningen om det transeuropeiska transportnätet

Bild från Rådet