EU-dimensionen av den svenska skatten på plastpåsar

En EU-målsättning om minskat använde av plastpåsar samt en avgift som går till EU-budgeten uträknad på icke-återvunnen plast är väl värda att ha i åtanke i debatten om den svenska plastpåseskatten. 

Den 12 april rapporterade Sveriges Radio att regeringen och Sverigedemokraterna enats om att skatten på plastpåsar ska slopas eller kraftigt sänkas. Även om det verkar lite oklart vad som nu händer med skatten tar denna artikel ingen ställning till skatten till plastpåsar vara eller icke-varande utan lyfter endast fram den EU-dimension som finns som bakgrund. Det finns en EU-lagstiftning som har tydlig påverkan på den svenska skatten på plastpåsar, det nuvarande direktivet om förpackningar och förpackningsavfall samt en möjligen marginellt höjd avgift till EU-budgeten, vilken kan härröras till rådsbeslutet om egna medel. Med egna medel menas inkomstkällorna till EU-budgeten.

Förpackningsdirektivet – EU-mål om minskad användning av plastpåsar  
För den typ av plastpåsar som oftast används för att bära hem mat i, låg årsförbrukningen i Sverige på 14 kassar per person år 2021, vilket är en kraftig minskning från föregående års siffra på 55 kassar per person. I maj 2020 infördes en skatt i Sverige på alla typer av plastbärkassar, vilket inneburit att priset för kassarna blivit högre. Naturvårdsverket konstaterar i sin översikt om förbrukning av plastpåsar i Sverige att skatten utgör den avgörande faktorn för den stora minskningen mellan 2020 och 2021.

Diagram baserat på data från Naturvårdsverket

En anledning till att plastpåseskatten infördes var att det nuvarande förpackningsdirektivet omfattar mål att inom EU minska just denna typ av plastbärkassar till 90 per person år 2019 och till 40 stycken år 2025. Sverige uppfyllde med andra ord målet till år 2019, det vill säga även innan införandet av plastpåseskatten.

I november 2022 föreslog EU-kommissionen en revidering av det nuvarande direktivet om förpackningar och förpackningsavfall. Just nu pågår därmed interna förhandlingar om vilka ändringar medlemsstaterna i rådet respektive ledamöterna i Europaparlamentet vill göra utifrån kommissionens förslag. Hur den slutgiltiga reviderade versionen av förordningen kommer se ut är med andra ord långt ifrån klart, men i det förslag som kommissionen presenterade kvarstår målet om maximalt 40 påsar per person till 2025. Slutligen, varken den nuvarande eller kommande EU-lagstiftningen säger något om hur medlemsländerna ska uppfylla målsättningen, det är helt upp till medlemsländerna själva.

Plastavgift – en del av inkomstkällorna till EU:s budget 
Det är svårt att hitta siffror på hur stor andel av det icke-återvunna plastavfallet som utgörs av plastpåsar, vilket gör det omöjligt att fastställa i vilken utsträckning skatten på plastpåsar faktiskt påverkar Sveriges plastavgift till EU-budgeten. Vidare kan det ju också vara så att plastpåseskatten redan bidragit till ett ändrat köpbeteende och att den låga förbrukningen av bärkassar kommer att fortsätta. Plastavgiften, vilken beräknas på mängden plastförpackningar som inte materialåtervinns (artikel 2 c) är dock intressant i sammanhanget, även om påverkan troligtvis är minimal.

De tre viktigaste inkomstkällorna för EU-budgeten under 2021–2027 är för närvarande tullar, momsbaserade bidrag som EU-länderna samlar in och ländernas BNI-baserade EU-avgift, eller medlemsavgiften till EU som den också kallas. Från den 1 januari 2021 finns en ny inkomstkälla i form av en så kallad plastavgift. Tanken med avgiften är att ge EU-länderna incitament att minska plastavfallet och på så vis bidra till övergången till en cirkulär ekonomi. Plastavgiften är satt till 0,80 euro per kg för de plastförpackningar som inte materialåtervinns.* År 2021 uppgick den svenska plastavgiften till knappt 1,1 miljard SEK, vilket kan jämföras med 1,9 miljarder för Belgien, som ju har cirka 11 miljoner invånare jämfört Sveriges 10 miljoner.

Källa: Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 

* Vikten av plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns beräknas som skillnaden mellan vikten av det plastförpackningsavfall som genereras i en medlemsstat under ett visst år och vikten av det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under det året. Med plast avser rådsbeslutet en polymer, vilket definieras ytterligare den nuvarande kemikalielagstiftningen.

Mer information 
Sveriges Radio: Omdebatterade skatten på plastpåsar på väg bort (2023-04-12)
Naturvårdsverket: Förbrukning av plastbärkassar i Sverige
Central Swedens artikel om förslaget på reviderad förordning och förpackningar och förpackningsavfall
EU-kommissionens information om EU:s egna medel
Sveriges Riksdag: Lag (2020:32) om skatt på plastbärkassar