EU:s vätgasbank: Ekonomisk stöd till grön vätgasproduktion
Stöd till både produktion och import av grön vätgas är det huvudsakliga syftet med EU:s vätgasbank, som presenterades av kommissionen i mars 2023. Målet är att överbrygga kostnaderna som tillkommer för vätgas producerat med förnybar energi istället för fossila bränslen. En första stödomgång kommer öppnas under hösten.
I mars 2023 presenterade EU-kommissionen tydligare planer på den vätgasbank som Ursula von der Leyen nämnde i sitt tal till Unionen redan i september 2022. I det talet angavs en total budget på 3 miljarder euro. Vätgasbanken utgör en del i EU:s nya gröna industrisatsning. Satsningen är ett svar på USA:s klimatpaket Inflation Reduction Act och omfattar även förslag på en reform av elmarknaden och på hur EU ska bli mer självförsörjande gällande grön teknik samt råvaror av avgörande betydelse.
800 miljoner euro i produktionsstöd
EU:s vätgasbank ska bidra till att skapa en marknad för förnybar vätgas och avser underlätta både import och produktion av förnybar vätgas inom EU. EU-kommissionen konstaterar att det idag kostar mer att producera vätgas med förnybar energi (så kallad grön vätgas) än med fossila bränslen (grå vätgas). Banken, som egentligen är mer av ett investeringsverktyg än en traditionell bank, siktar in sig på detta kostnadsgap. Genom banken kommer subventioner erbjudas genom ett omvänt auktionsförfarande, det vill säga de producenter som begär minst stöd vinner. Stödet kommer ges i form av ett fast pris per producerat kg vätgas under högst tio års drift. Stödet väntas också successivt minska vartefter produktionen blir allt mer lönsam. De första pilotauktionerna håller för närvarande på att utformas av EU-kommissionen och förväntas öppna under hösten 2023. Den första auktionsomgången kommer ha en budget på 800 miljoner euro från Innovationsfonden, som finansieras med intäkterna från handeln med utsläppsrätter. Bestämmelserna gällande stöd för import har ännu inte kommit lika långt i utformningen utan mer information kommer längre fram. I framtiden kommer även banken att stödja infrastrukturprojekt för vätgastransport, något som välkomnas av den europeiska branschorganisationen Hydrogen Europe.
Hur står sig vätgasbanken mot USA:s satsningar inom Inflation Reduction Act?
Enligt den irländska tankesmedjan Institute of International and European Affairs har stödnivåer mellan 1 – 4 euro omnämnts även om ingen siffra återfinns i kommissionens meddelande. I USA är subventioner på upp till 3 dollar per kilo förnybar vätgas tillgängliga inom Inflation Reduction Act (IRA). Stödnivåerna per kg kan med andra ord komma att ligga på ungefär på samma nivå. Dock är den totala budgeten för vätgasproduktion inom IRA (för en tio årsperiod) cirka 13,2 miljarder dollar, vilket i dagens penningvärde motsvarar ungefär 12 miljarder euro. Budgeten för vätgasbanken är i dagsläget 3 miljarder euro (troligen för en tio års period, men återstår att se). Med det sagt är EU-kommissionens tanke att vätgasbankens stöd i sin tur ska växlas upp av privata investeringar och på så vis få en mycket större effekt. Hydrogen Europe anser dock att budgeten trots detta är alltför liten och att en stödnivå på 3 euro/kg grön vätgas i 15 år (inte 10 år som vätgasbanken ska omfatta) endast skulle bidra till produktion av inte ens en procent av de målsatta 10 miljoner ton grön vätgas till 2030.
Vad händer nu?
EU-kommissionen kommer fortsatta arbetet med den första auktionsomgången vilken väntas öppna under hösten 2023.
Bakgrund: En del av EU-kommissionens nya gröna industripolitik
Under våren 2023 har EU-kommissionen lanserat en rad lagförslag och initiativ, inklusive vätgasbanken, som konkret berör industri- och energifrågor men som har det övergripande syftet att bidra till EU:s suveränitet, det vill säga ett sammanhållet EU gentemot globala aktörer (framför allt Kina, USA och Ryssland). Tillsammans utgör förslagen utgör således EU:s svar på USA:s Inflation Reduction Act, som subventionerar amerikanska företag inom grön teknik, samtidigt som det ska minska EU:s beroende av energi från Ryssland och av teknik, mineraler och metaller från Kina. Förslagen bidrar dock också tydligt till genomförandet av den gröna given och dess målsättning att EU ska nå klimatneutralitet innan 2050. Ett delmål i detta arbete är 55 procents minskade växthusgasutsläpp till 2030. Industrisektorn är en av de viktigaste sektorer att fokusera på för att nå dessa målsättningar.
Bakgrund – Klimatneutralitet och oberoende från Ryssland
EU-kommissionen anser att grön vätgas har en nyckelroll i att både minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen samt att bidra till att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Satsningen på vätgasbanken ligger också i linje med EU:s målsättningar om 20 miljoner ton grön vätgas i EU till 2030, varav hälften ska ha producerats inom EU och hälften ha importerats, vilket också fastställs i REPowerEU-planen.
Mer information
EU-kommissionens pressmeddelande om vätgasbanken
Hela texten om EU:s vätgasbank
EU-kommissionens faktablad om vätgasbanken
Hydrogen Europes positionspapper om den europeiska vätgasbanken
Nätverket Science Business: US Inflation Reduction Act could torpedo EU green hydrogen ambitions (2022-12-15)
Tankesmedjan The Institute of International & European Affairs: FAQs on the European Hydrogen Bank (2023-04-01)
Privata affärer: Klimat: EU vill öka CO2-lagring, ge stöd skapa en vätgasbank (2023-03-16)
Tips! Lyssna gärna in webbinariet nedan som Renewable Hydrogen Coalition anordnade i mars i år. Mycket intressanta diskussioner om bland annat urvalskriterier, stödnivåer och den förväntade effekten av västgasbanken. Medverkar gör representanter från EU-kommissionens generaldirektorat för klimatfrågor (DG CLIMA), den europeiska branschorganisationen för ammoniak, First Ammonia, Danmarks största energibolag Örsted samt miljöorganisationen Transport & Environment.
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering
+32 496 30 69 42