Avveckling av energistödet – ny rekommendation i årets landrapport

Att avveckla det gällande energistödet senast slutet av 2023 är en av EU-kommissionens rekommendationer till Sverige i årets landrapport. Denna nya rekommendation kompletteras med flera återkommande uppmaningar, såsom att Sverige måste hantera den dåligt fungerande bostadsmarknaden och högt skuldsatta hushållen samt utmaningarna för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och få tillgång till jämlik utbildning. Landrapporterna är rekommendationer till medlemsländerna. Medlemsländerna beslutar vilka åtgärder de ska vidta.

Den europeiska planeringsterminen är en årscykel för samordning av EU-ländernas ekonomiska politik. De landspecifika rekommendationer som EU-kommissionen utfärdar för respektive EU-land i de så kallade landrapporterna utgör däri en central aktivitet. Landrapporterna antas av ministerrådet och medlemsländerna ska därefter beakta rekommendationerna i den nationella beslutsprocessen för nästa års nationella budget.

Enligt EU-kommissionens i Sverige utmärker sig Sverige som ett land med mycket sunda offentliga finanser. Indikatorerna för hållbar utveckling är övervägande positiva. En mycket stor andel av energiproduktionen är fossilfri. Vidare anser kommissionen att Sverige har starka institutioner och ligger över EU-genomsnittet för de flesta indikatorer, Sverige spenderar till exempel mycket mer på forskning och utveckling än EU-genomsnittet.

Men det finns också utmaningar som EU-kommissionen anser att Sverige bör hantera. I landrapporten föreslår kommissionen att Sverige bör vidta följande åtgärder:

• Minska riskerna i samband med hushållens höga skuldsättning och förbättra bostadsmarknaden, särskilt genom att minska avdragsrätten för bolån, höja fastighetsskatten och stimulera investeringar i bostadsbyggande. Detta har varit en stående rekommendation till Sverige sedan införandet av granskning av makroekonomiska obalanser år 2011.
• Förbättra utbildningsresultaten för elever från svaga grupper eller med migrantbakgrund samt stärka integrationen på arbetsmarknaden. Detta är en specifik rekommendation till Sverige sedan några år tillbaka.

Utöver de specifika rekommendationerna till Sverige finns ett antal generella rekommendationer till samtliga EU-länder:

• Avveckla energistödåtgärderna, om det inte visar sig att utsatta hushåll och företag behöver fortsatt skydd eller ytterligare energibesparingar är nödvändiga.
• Fortsätta med investeringar i den gröna och digitala omställningen. EU-kommissionen anser att det är viktigt att investeringar och reformer leder till högre hållbar tillväxt samtidigt som återhållsamhet med offentliga utgifter fortsätter efter 2024.
• Fortsätta genomföra planen för återhämtning och resiliens och snabbt slutföra det svenska REPowerEU-kapitlet.
• Utvidga och uppgradera energiöverföringsnäten, införa reformer för att förenkla och påskynda administrativa processer och tillstånd samt utveckla den reserv av kvalificerad arbetskraft som behövs för den gröna omställningen.

Medlemsländerna beslutar vilka åtgärder som vidtas
EU-kommissionen i Sverige och Finansdepartementet anordnade nyligen ett seminarium för att diskutera kommissionens rekommendationer till Sverige (se inspelning nedan). Deltog gjorde bland andra statssekreterare Johanna Lybeck Lilja som inledde med att tacka kommissionen för en välskriven och noggrann rapport och ansåg att det i grunden är mycket bra att kommissionen granskar medlemsländerna inom ramen för planeringsterminen. Men hon påtalade samtidigt att det i slutändan är svenska regeringen och riksdagen som bestämmer vilka åtgärder vi ska vidta på de områden som kommissionen definierar.

För mer information
Landrapporten för Sverige
EU-kommissionens pressmeddelande om landrapporterna
Europaportalens sammanfattning av seminariet
Infografik om den europeiska planeringsterminen