Hur ska Sverige anpassa sin politik för att nå EU:s gemensamma klimatmål till 2030?

Published On: 2023-07-03Last Updated: 2023-08-23

Har EU gått om Sverige när det kommer till klimatpolitiken? Vad blir medlemsstaternas roll i genomförandet av det nu nyligen antagna klimatlagstiftningen i 55%-paketet? Det är högaktuella frågor som ju nu diskuteras i både dagstidningar och nyss – i Almedalen.

Under våren 2023 har en mycket stark skärpning av EU:s samlade klimatlagstiftningar (det så kallade 55-%-paketet) antagits, med målet att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030. Så vad händer nu i Sverige? Det ska denna artikel försöka bena ut.

Hur ska Sverige anpassa sin nationella klimatpolitik?
Nu ska medlemsländerna leverera på den nya europeiska lagstiftningen. Detta innebär att många nationella lagstiftningar, mål och styrmedel kommer att behöva uppdateras. Den 30 juni juni gav Sveriges miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari professor John Hassler i uppdrag att ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv nationell klimatpolitik kan utvecklas och som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 och det nationella målet om noll nettoutsläpp 2045. Uppdraget ska redovisas i oktober och kommer spela in till den nya nationella klimatplanen.

I Sverige inleddes dock redan debatten om hur genomförandet ska gå till i maj. Annika Ström Melin menade i DN (2023-05-16) att det behövs en offentlig politisk debatt om vad som faktiskt har beslutats för att få med hela samhället i arbetet med genomförandet. Före detta Europaparlamentarikern och numera oppositionsborgarråd i Stockholms stad, Christoffer Fjellner, argumenterade i samma tidning (2023-05-14) för en omprövning av svensk klimatpolitik som istället för att driva på klimatambitionerna i EU ska ”inriktas på att genomföra EU:s lagstiftning på ett sådant sätt att den skapar förutsättningar för jobb, tillväxt och ökad välfärd.” Det klimatpolitiska rådet har också uttalat sig och de menar att den nationella klimatplanen, som ska presenteras i höst blir avgörande. Om den nationella planen sedan faktiskt kan leva upp till de nu högst ställda förväntningarna är frågan – se nedan vad Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert hos KPMG och medlem i EU:s plattform och hållbar finansiering, Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C), PM Nilsson, tankesmedjan Timbro och Eva Svedling, tankesmedjan Global utmaning tycker om saken uner tidningen Aktuell Hållbarhets Almedalsseminarium den 29 juni 2023 (det vill innan regeringsuppdraget till John Hassler hade tillkännagivits).

Vad händer nu?
I höst ska den svenska regeringen lägga fram sin klimatpoltiska handlingsplan som ska visa hur regeringens samlade politik bidrar till att nå de svenska klimatmålen. Planen kommer då också ta hänsyn till de åtaganden som Sverige har på EU-nivå till 2030, bland annat kolinlagring i skog och mark och kraftigt minskade växthusgasutsläpp.

Bakgrund – Svensk klimatpolitik och den klimatpolitiska handlingsplanen
År 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Klimatlagen trädde i kraft år 2018 och fastställer bland annat att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter det att
ordinarie val till riksdagen har hållits. Den 16 juni bjud Sveriges regering in till ett nationellt klimatmöte för att diskutera hur Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp då de menar att det krävs en ny klimatpolitik som investerar i fossilfri energi och möjliggör fler gröna innovationer, samtidigt som konkurrenskraften stärks. Mötet utgör också en del i arbetet med att ta fram den nya klimatpolitiska handlingsplanen. 

Tips! Mer om vad som nu diskuteras på EU-nivå om den framtida klimatpolitiken, det vill säga efter år 2030, finns i Central Swedens artikel Vad händer med EU:s framtida klimatpolitik?

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92