Fortsättningen på sagan om förordningen om naturrestaurering

Ett ja med knapp majoritet i Europaparlamentet innebär att förordningsförslaget om naturrestaurering nu lever vidare. Förhandlingarna mellan Rådet och Europaparlamentet siktar på att nå en överenskommelse innan årets slut. Kanske blir det ny EU-lagstiftning om återställande av natur till slut? 

Innan sommaren såg det ut som att EU-kommissionens förslag om en ny förordning om naturrestaurering inte skulle gå igenom Europaparlamentet och därmed inte bli något av. Men så blev det inte – utan efter ett ja i Europaparlamentet i juli har nu förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet inletts med ett tydligt sikte på att bli klara innan årsskiftet. Så vad hände under sommaren? 

Ett knappt majoritet gav grönt ljus i Europaparlamentet
Efter att flera utskott i Europaparlamentet avisat förslaget, röstade i mitten av juli hela Europaparlamentet. Trots starkt motstånd bland partier höger om mitten, gav parlamentet förslaget till slut grönt ljus. Det krävdes dock många och långa interna förhandlingar innan den liberala mittengruppen ALDE gav sitt stöd. Emma Wiesner (C), som tidigare varit starkt kritisk till förslaget, lyfter i en debattartikel i ATL att lagtexten som nu antogs bland annat fokuserar på natur i behov av återställning istället för all natur samt större flexibilitet för medlemsstaterna som viktiga skäl till att hon tillslut röstade ja till förslaget.  

En symbolisk konflikt kring om hur den konservativa partigruppen ska förhålla sig till EU:s klimatpolitik i stort?
Frågan är om det ens handlade om naturrestaurering, eller höger vs. vänster, jordbruk vs. miljö? Kanske är det så att förslaget istället blev en proxy-konflikt kring vem som utses som kommissionsordförande 2024–2029? Det ryktas om en underliggande orsak till att det blev ett nej i utskotten – ett politisk spel på hög nivå. Det pågår nämligen en intern strid i den konservativa partigruppen EPP mellan de två tyska partikollegorna Manfred Weber, gruppledaren i parlamentet och den nuvarande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. Och då blir frågan om naturrestaureringsförordningen ett tacksamt slagfält där hårdraget konflikten handlar om synen på klimatpolitik i stort och EU:s konkurrenskraft. Hjälper eller stjälper den gröna omställningen EU:s ekonomiska tillväxt? Är detta någon sorts politisk positionering inför av ny kommissionsordförande för mandatperioden 2024–2029? Oklart, men tydligt är åtminstone att Weber förlorade denna strid. 

Vad händer nu?
Efter att nu både medlemsländerna i Rådet och Europaparlamentet har antagit sina förhandlingspositioner har trilogförhandlingarna påbörjas. Målsättningen är att en överenskommelse ska nås så fort som möjligt, helst innan årsskiftet. Detta då det är EU-val den 9 juni. Valet innebär att Europaparlamentet inte kommer hålla några sammanträden under senvår och tidig höst 2024. När trilogförhandlingarna väl når en kompromiss ska den därefter formellt antas av både rådet och Europaparlamentet. När det väl sker – under våren 2024 om tidsplanen håller, eller under vintern 2024? Eller ännu senare? – kommer medlemsländerna att ha ungefär 18 månader på sig att omsätta direktivet i nationell lagstiftning.