EU-svepet – EU:s framtida klimatpolitik, Ursula von der Leyens omvalskampanj och prognoser om EU-valet i juni
Vi kommer tyvärr vara underbemannade under våren vilket gör att vi inte har möjlighet att skriva lika många nyheter som vanligt. Vi lägger dock stor vikt vid vår EU-bevakning så här kommer istället en kortare sammanställning av EU-nyhetsflödet den senaste tiden.
- Skog: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var på besök i Stockholm för att prata skog med Sverige och Finland. DI skriver att ”Norden vann slaget om skogen” medan Ylva Nilsson, frilansande EU-korre, menar att hennes besök inte kommer få någon större effekt på EU:s skogspolitik utan att besöket handlar om vdL:s återvalkampanj. Jag (Ebba) är benägen att hålla med Ylva, EU:s skogspolitik ligger fast.
- Koldioxidlagring: Kommissionen väntas presentera en ny strategi för infångning, lagring och användning av koldioxid (CCS) den 6 februari. Mer om EU:s nuvarande arbete med CCS här.
- EU:s framtida klimatpolitik del 1: Klimatmål till 2040. Kommissionen väntas också presentera ett förslag om nytt klimatmål till 2040 den 6 februari. Ryktet säger att det kommer röra sig om minst 90 procents minskade utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. Målet kommer få stor påverkan på EU:s fortsatta klimatpolitik, det väll säga fortsättningen på 55%-paketet. Än så länge är det dock inte självklart var målet landar. Euractiv rapporterar om att flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, inte uttalat sig. Det är också oklart om målet kommer att antas endast politisk av EU:s stats- och regeringschefer (då kommer det krävas enhällighet) eller om målet ska antas en klimatlag (likt 2030- och 2050-målet). Det vill säga genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, då krävs endast kvalificerad majoritet i rådet samt godkännande av Europaparlamentet.
- EU:s framtida klimatpolitik del 2: Kärnkraft. Frankrike driver kärnkraft på EU-nivå, vill se att EU frångår fokus på enbart förnybar energi och istället ska utgå från koldioxidfri energi. En allians ledd av Frankrike, däribland Sverige ingår, kommer mycket troligen få påverkan på den framtida europeiska klimatpolitiken.
- EU:s framtida klimatpolitik del 3: Industripolitiken. Politico skriver om hur blnad annat Belgien (som ju är ordförandeland just nu) gärna ser en Grön giv 2.0 där industrins omställning står i centrum.
- EU:s framtida klimatpolitik del 4: En stark ytterhöger i Europaparlamentet? DN:s Pia Gripenberg skriver om en valprognos där L, KD och C förlorar alla sina mandat i Europaparlamentet. Ylva Nilsson skriver om samma prognos men lyfter också fram en eventuellt stark ytterhögers troliga påverkan på EU:s klimatpolitik. Mer om den backlash som finns mot klimatpolitiken i flera länder och den politiska kraft som detta motstånd utgör här.
- EU:s framtida klimatpolitik del 5: Bondeuppror pågår sedan en kort tid tillbaka i flera länder, bland annat på grund av höga dieselpriser, kväveutsläpp (och klimatpolitiken?). Demonstrationer i Bryssel den 24 januari exempelvis. I Frankrike har bönderna traditionellt mycket politiskt inflytande, men även i Belgien och Nederländerna, och nu i dagarna, Polen (men där finns också Ukraina med som faktor). Extremhögern är dock snabb att använda sig av detta, rapporterar Theresa Küchler i SvD.
- EU:s framtida klimatpolitik del 6: De konservativa backar om klimatpolitiken? Just gällande klimatpolitiken sitter kommissionens nuvarande ordförande vdL i en knepig sits om hon vill bli omvald (vilket de flesta utgår från att hon vill). Detta då hennes egen konservativa partigrupp EPP bland annat vill gå på val på att riva upp beslutet om förbud mot förbränningsmotorer i nya bilar från och med 2035. Just angående om von der Leyen vill bli omvald – Vi kan starkt rekommendera veckans Europapodd från Sveriges Radio om bland annat just EU:s toppjobb (lyssna nedan).
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering
+32 496 30 69 42