Ursula von der Leyen tillkännager kandidatur

Published On: 2024-02-19Last Updated: 2024-06-07

Nu är det officiellt, Ursula von der Leyen ställer upp som kandidat till en andra period som EU-kommissionens ordförande för åren 2024 – 2029. Just nu ser det ut som att hon skulle bli omvald, och det skulle betyda ett större fokus på industri och konkurrenskraft än på klimatpolitik. Men EU:s ledare och ledamöterna i Europaparlamentet ska först säga sitt, vilket sker i sommar efter EU-valet den 6-9 juni.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är redo för den andra omgången vid EU:s roder. Efter långa och många spekulationer tillkänna gjordes detta genom att hennes tyska part konservativa tyska CDU/CSU nu nominerat henne som den samlade Europahögerns toppkandidat, det vill säga den konservativa partigruppen i Europaparlamentet European People’s Partys så kallade Spitzenkandidat. Formellt väljs EPP:s kandidat vid en kongress i början av mars, men det ska mycket till att det inte blir VDL (som hon ofta benämns i Bryssel).

Även om EPP vinner en majoritet i Europaparlamentet i valet i juni finns det ingen garanti för att Ursula von der Leyen blir kommissionens nästa ordförande – det kommer att vara upp till EU:s ledare att bestämma vem de vill nominera. Och sen måste också minst hälften av de nyvalda EU-parlamentarikerna godkänna kandidaten.

För att öka det demokratiska inflytandet (eller lite elakt, sitt eget inflytande) på processen har Europaparlamentet själva tagit fram en modell för detta som går under namnet Spitzenkandidaten (toppkandidat på tyska). Varje partigrupp i Europaparlamentet nominerar en person som de vill se som ordförande och i teorin ska Europaparlamentet endast godkänna en av ”sina kandidater”. Det vill säga, ett sätt att begränsa antalet kandidater EU:s ledare har att välja på. Detta fungerade för EPP:s kandidat Jean-Claude Juncker, som ledde EU-kommissionen 2014–2019 men inte efter förra valet då EPP:s kandidat Manfred Weber fick se sig bräddad av en den då okända von der Leyen, som kom in helt från sidan.

Med Ryssland som för krig i Ukraina, USA:s tidigare president Donald Trump som eventuellt återvänder till ämbetet och högerextremister som gör framsteg inom EU, är det mycket troligt att EU:s ledare värdesätter stabilitet och ett par säkra händer i Bryssel. De flesta är överens om att von der Leyen, en före detta tysk försvarsminister, passar in på detta. Vidare har VLD också tillräckligt starkt stöd i partigrupper vänster om sin egen, exempelvis inom den gröna partigruppen även om det inte kommer helt utan motkrav.

Svårigheten ligger alltså inte i att få med sig den ”andra sidan” utan sin egen partigrupp och de grupper som ligger höger om den traditionella högern. Det vill säga, vi kan förvänta oss mindre fokus på den gröna given och mer om ekonomi, industri, migration och försvar. Eller som VDL redan sa under sitt tal till unionen i september 2023:

As we enter the next phase of the European Green Deal, one thing will never change. We will keep supporting European industry throughout this transition. […] Because we believe that this transition is essential for our future competitiveness in Europe.

Med tanke på att Manfred Weber varit en av de politiker som dragit igång EPP:s kampanj mot flera av lagförslagen inom den gröna given och de senaste veckornas protester från jord- och lantbrukare runt om i EU, så verkar den politiska aptiten på mer klimatpolitik betydligt ha svalnat. Det är en svår balansgång som VDL nu måste gå, mellan att försvara sin tidigare klimatpolitik och samtidigt säkra tillräckligt stöd för sin kandidatur. Så frågan är hur mycket av detta som handlar om en ompaketering och marknadsföring av samma ”gröna” politik vi kommer att se, eller om politiken faktiskt kommer att göras om i grunden? En diskussion och analys värd att följa.

Mars: EPP håller sin partikongress den 6-7 mars som bland annat kommer att utse von der Leyen som sin toppkandidat till posten som EU-kommissionens ordförande för mandatperioden 2024-2029.

Juni: Den 6-9 juni är det val till Europaparlamentet i alla EU:s 27 medlemsländer.

Sommar: EU:s stats- och regeringschefer ska enas och utse sin kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande för mandatperioden 2024-2029.

Hösten: Omröstning i det då nyss tillträdda Europaparlamentet, där minst hälften av ledamöterna måste godkänna EU:s ledares kandidat

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92