Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån?

Försvar, klimat och konkurrenskraft – det är några av de områden som troligen kommer att behöva stora gemensamma investeringar från den kommande EU-budgeten. Men var ska pengarna komma ifrån? Omfördelning mellan existerande politikområden, högre medlemsavgift, nya EU-lån eller ny EU-avgift? Den nya EU-kommissionen har inte ens tillträtt än, men redan nu är det tydligt att detta kommer utgöra en av de viktigaste frågorna under den kommande mandatperioden. Och vad tycker Sveriges regering?

Den nya EU-kommissionen tillträder troligen 1 december eller 1 januari 2025. Mer om hur det går till finns att läsa här. Senast sommaren 2025 ska kommissionen lägga fram ett förslag på ny långtidsbudget för EU för åren 2028 – 2034. Att förhandla en långtidsbudget tar oftast över två år då alla medlemsstater måste vara överens om budgetramen och att denna även ska godkännas av Europaparlamentet. EU:s nästa långtidsbudget kommer med andra ord bli en av de största frågorna för den nya kommissionen att hantera, och det väldigt snabbt in på den nya mandatperioden. Redan nu har EU-kommissionen mer eller mindre pekat ut flera politikområden som kommer behöva stora budgetposter, bland annat försvarsområdet, migration, konkurrenskraft och industrins gröna omställning.

Var ska pengarna komma ifrån till nästa EU-budget?
Om EU ska tas sig an ovan nämnda utmaningar EU kommer att behöva utöka sin budget, alternativt omfördela inom nuvarande budgetram. Detta betyder att om EU-länderna inte vill höja medlemsavgiften, så återstår att skära ner på finansieringen till vissa områden, ta nya gemensamma EU-lån (likt det som gjordes under pandemin) eller EU-avgifter (läs skatter) såsom plastavgiften (mer om den och andra så kallade egna medel nedan). Hur EU-länderna ska kunna enas om vad som ska göras och sen lyckas genomföra det, är avgörande för EU:s framtid.

Vad tycker Sveriges regering om nästa EU-budget
Sveriges regering brukar generellt sätt alltid vara budgetrestriktiva – oavsett regeringskonstellation. Under förhandlingarna till den nuvarande långtidsbudgeten 2021 – 2028 gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson ut med att ”Sverige kommer vara snålast i EU”. Den nuvarande regeringen har inte gjort något tydligt uttalande om den kommande långtidsbudgeten, men motsatte sig till exempel under EU:s toppmöte i oktober 2023 förslaget om mer pengar till den nuvarande budgeten. Detta då man ansåg att EU istället borde skära ner på andra områden så som forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken. I detta fick Sverige stöd av bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Länder som Spanien och Grekland, å andra sidan, strävade efter att få EU-budgeten utökad. Så troligt är med andra ord att svenska regeringen i första hand kommer att förespråka en omfördelning inom nuvarande budgetram, frågan är då vilka områden som ska prioriteras ner? Idag utgör den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken de största budgetposterna, på cirka en tredjedel var.

Mer information
Europaportalen: Kommissionär: Låt behoven styra EU:s nästa flerårsbudget (2024-04-29)
Central Sweden: Vad vill von der Leyen att kommissionen ska arbeta med under 2024 – 2029? (2024-09-18)
Central Sweden: Hur hänger Northvolt, EU-tullar på kinesiska elbilar och förslaget på EU:s nästa långtidsbudget ihop? – Ett poddtips! (2024-09-25)
Europaparlamentets tankesmedjas rapport som beställs av utskottet för budgetfrågor (BUDG): EU-budgetens historia, maj 2024