Storm i ett vattenglas eller radikal förändring av EU-budgeten?
En plan per land för EU-medel gällande jordbruk och sammanhållning (regional- och socialfonden) som tydligt kopplas till rättsstatens principer och reformer. EU-kommissionen överväger en stor förändring av fördelningen av EU-medel under nästa programperiod 2028 – 2034. Frågan är om detta faktiskt kommer bli verklighet eller om det endast förblir ett förslag?
Mediaföretaget Politico har läst ett intern dokument från EU-kommissionen där en radikal plan för att unionens flerårsbudget framgår, vilket även svenska Europaportalen rapporterade om i veckan. Avslöjandet kommer egentligen inte som en stor överraskning, då denna omstörtning av hur EU-medel fördelas till medlemsländerna redan kunde skönjas i EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer från i somras. Förslaget, som fortfarande är under tidig utvecklingsstadium, omfattar flera betydande förändringar för programperioden 2028 – 2034:
Vilket de facto skulle innebära en sammanslagning av jordbruks- och sammanhållningsfonderna, det vill säga fonder och program med geografisk fördelning under delad förvaltning. Sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken utgör vardera cirka en tredjedel av EU:s budget. Med tanke på den sviktande ekonomin och kriget i Ukraina är kommissionen under enorm press att styra bort EU:s investeringar från vad som ses som improduktiva subventioner – som automatiskt delas ut till traditionella sektorer som jordbruket – mot nya prioriteringar som försvar och uppbyggnad av en grön europeisk industri.
Det vill säga, något liknande de som infördes med återhämtningsplanen under ”coronafonden”. Detta innebär att EU-medel tydligt kopplas till demokrati, grundläggande rättigheter och reformer. Just kravet på rättsstatsprincipen är något som Sveriges nya EU-minister, tillsammans med Finland, driver. Frågan är dock vilka reformer EU-kommissionen tänker sig att medlemsländerna bör genomföra – och hur Sveriges regering, liksom alla andra EU-länders regeringar, ställer sig till dessa. En gissning är att det rör sig om reformer som pekas ut i de årliga landsspecifika rekommendationerna.
Till exempel skulle Horisont Europa, Digitala Europa och programmet för den inre marknaden med flera kunna ingå i en enda europeisk konkurrenskraftsfond. I de politiska riktlinjerna nämns också att denna fond ska finansiera viktiga europeiska projekt av gemensamt intresse, kopplat till bland annat batterier och vätgas. Tidigare har det också spekulerats om detta även skulle fungera som ett sorts europeiskt statsstöd.
I dagsläget är EU:s budget sjuårig, vilket skapar långsiktighet men också innebär en risk att inte kunna använda pengarna där de behövs vid katastrofer eller akuta situationer. En möjlighet att skapa flexibilitet är att låta de landspecifika planerna vara kortare än budgetperioden, för att lättare kunna justera efter behov.
Starka reaktioner på förslaget från Europeiska regionkommittén
”Det europeiska projektet kommer att äventyras om kommissionen tar makten från lokala organ för att diktera hur EU-medel ska användas.”
Det sade Europeiska regionkommitténs ordförande Vasco Alves Cordeiro med anledning av EU-kommissionens plan. Vidare menar han att omstöpningen skulle innebära “ett fullständigt utplånande av regionernas och städernas roll och deltagande i sammanhållningspolitikens framtid, och det är inte acceptabelt”.
Hittills har inget av EU-länderna reagerat offentligt på kommissionens läckta förslag, men med stor säkerhet diskuteras det friskt på hemmaplan just nu.
Tidplanen för förslaget till ny långtidsbudget för EU
EU-kommissionen ska egentligen presentera förslaget på ny långtidsbudget för EU till sommaren 2025. Det rapporteras dock nu om att EU-kommissionen överväger att vänta med att presentera förslaget tills efter det tyska valet i september 2025. I och med att EU-budgeten måste antas enhälligt av alla EU-länder tar oftast förhandlingarna lång tid. Senaste gången tog det över två år och kröntes med ett femdagars maratonmöte. Att senarelägga förslaget skulle med andra ord innebära en mycket stor risk att budgeten inte kan starta i avsatt tid, det vill säga januari 2028.
Vad händer nu?
Det interna dokumentet som EU-kommissionen har tagit fram har inte läckt än, utan citeras just nu endast av journalister som läst det. Att Politico fått tillgång till dokumentet men att det inte läckt talar för att det är en så kallad testballong från kommissionens sida. Det vill säga, ett sätt att få reaktioner på ett förslag utan att officiellt be om det. Vidare kommer ingen omstöpning av denna dignitet ske mot medlemsländernas vilja, och än så länge är det oklart.
Vidare kommer även mer information komma ut ur utfrågningarna av de berörda kommissionärskandidaterna, polske Piotr Serafin som föreslås ansvara för bland annat EU-budgeten och italienske Raffaele Fitto, som föreslås ansvara för sammanhållning och reformer, inklusive återhämtningsfonden. Dessa utfrågningar är planerade till 7 respektive 12 november.
Poddtips!
En väldigt bra sammanfattning av hur diskussionerna gått i Bryssel denna vecka görs i Euractivs dagliga EU-podd Today in the EU, avsnitt The future of the EU budget från 2024-10-10.
Mer information
Vad vill von der Leyen att kommissionen ska arbeta med under 2024 – 2029? – Central Sweden
Hur hänger Northvolt, EU-tullar på kinesiska elbilar och förslaget på EU:s nästa långtidsbudget ihop? – Ett poddtips! – Central Sweden
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden
Utmaningar på vägen mot ny EU-kommission – Central Sweden
Vad betyder EU:s nya gröna industripolitik för EU:s framtid? – Central Sweden
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92