Jessika Roswalls uppdrag som EU-kommissionär om hon klarar utfrågningarna

Published On: 2024-11-06Last Updated: 2024-11-07

Sveriges kandidat till den nya EU-kommissionen, Jessika Roswall (M), kommer att få rollen som miljökommissionär. Det förutsätter dock att hon klarar den tuffa utfrågningen i EU-parlamentet i november.

Uppdraget som miljökommissionär innebär att Roswall kommer att ansvara för frågor som rör miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Rent generellt kommer ett stort fokus bli på att genomföra och följa upp redan beslutade förordningar inom området. I uppdraget finns också en del mer konkreta arbetsuppgifter. Roswall kommer, tillsammans med industrikommissionären, att ta fram en så kallad rättsakt för cirkulär ekonomi som ska bidra till att skapa en efterfråga på återvunna material och etablera en gemensam marknad för avfall, inte minst råmaterial. Rättsakter som antas i EU kan antingen vara beslut som är bindande, det vill säga lagstiftning eller inte bindande, exempelvis rekommendationer eller strategier. Två andra uppgifter är ta fram ett förslag till en uppdaterad bioekonomistrategi samt koordinera och ansvara för vidareutvecklandet av det redan existerande initiativet ett nytt europeiskt Bauhaus, som rör hållbart byggande.

Blandade reaktioner i både Sverige och internationellt
Utnämningen av Roswall som tilltänkt ansvarig för miljöfrågor har skapat blandade reaktioner både i Sverige och internationellt.

I Sverige är flera inom näringslivet, miljöområdet och regeringen positiva till nomineringen. Exempelvis anser Mattias Goldmann, VD för 2030-sekretariastet, att Roswalls uppdrag är ett positivt bevis på att EU fortfarande kopplar ihop Sverige med miljö- och klimatledarskap. Den svenska statsminister Ulf Kristersson välkomnar förslaget och gläds över att detta innebär att Roswall får ansvaret för skogsfrågorna, som är viktiga för Sverige.

Kritiska röster om Roswalls uppdrag kommer främst från oppositionen. Socialdemokraterna anser att miljökommissionärsposten inte har lika stort ansvarsområde som tidigare. Jonas Sjöstedt, Europaparlamentariker för Vänsterpartiet, är kritisk då han anser att regeringen konsekvent misslyckas med klimatpolitiken:
– ”Att ge Roswall miljöportföljen är lite som att sätta en mordbrännare till ansvarig för brandkåren.”

I EU och internationellt är kritiken kopplat till bland annat Sveriges tidigare miljöpolitiska ställningstaganden, särskilt vad gäller motståndet mot lagen om naturrestaurering. Pascal Canfin som är ordförande för miljöutskottet (ENVI) i Europaparlamentet har signalerat att Roswall riskerar ställas inför tuffa utfrågningar.

Maria Schultz, biträdande generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, reflekterar kring Roswalls uppdrag med viss tillförsikt:
– ”Det är ett tungt ansvar som vilar på Roswalls axlar. De kommande fem åren är helt avgörande för att EU på allvar ska ta ansvar för den biologiska mångfalden. Miljön måste ges högsta prioritet och tillräckliga resurser.”

Europaparlamentets miljöutskott har skickat skriftliga frågor till Roswall och hennes svar kan sammanfattas enligt följande:

  • Cirkulär ekonomi – betonar vikten av att skapa en cirkulär inre marknad inom EU men att det återstår en del arbete innan det är verklighet. Roswall vill göra det ekonomiskt möjligt att använda återvunnet råmaterial i större utsträckning.
  • Biologisk mångfald – Roswall avser att följa de internationella avtal som rör biologiskt mångfald. Vidare nämns att det krävs större ansträngningar för att skydda biologisk mångfald i vatten. Det övergripande målet om att skydda 30 procent av EU:s landareal är dock inom räckhåll.
  • Skog och jordbruk – understryker vikten av att balansera skogs- och jordbruksintressen med naturvård. Roswall framhåller att EU måste också säkerställa att jord- och skogsbrukare har stabila inkomster. Detta är för att kunna både leverera mat och samtidigt skydda och återställa naturen.
  • Kemikalier och föroreningar – Roswall stödjer målet om nollföroreningar till år 2030 och planerar att införa ett kemikaliepaket som en del av ”Clean Industrial Deal”. Det ges även indikationer på att förbjuda PFAS i konsumentprodukter som kosmetika, matförpackningar och utomhuskläder för att minimera hälsoriskerna.

Tuff kritik efter utfrågningen
Den muntliga utfrågningen genomfördes i Europaparlamentets miljöutskott på tisdagen den 5 november och pågick i över tre timmar. Roswall fick svara på frågor om bland annat vargar, vindkraft och hur hon ska få svenska regeringen att leva upp till EU:s klimatmål.

Den sammantagna bedömningen är att Roswall var för otydlig i flera av sina svar. Flera Europaparlamentariker hade önskat fler löften och visioner om förbättringar när det gäller miljöpolitiken. Pär Holmberg, Europaparlamentariker för miljöpartiet, var något förvånad och besviken över Roswalls insats:
– ”Hon gav ett svagare uttryck än väntat. Det var uppenbart i rummet att det inte bara var vi gröna som tyckte det.”

En fråga som Roswall gav tydligt besked om var att hon avser ta ytterligare steg för att förbjuda PFAS, som också kallas evighetskemikalier. Roswall markerade också flera gånger att hon inte kommer vara en lobbyist åt den svenska regeringen, utan en EU-kommissionär som arbetar för hela EU, vilken bland annat innebär genomföra lagar som beslutats.

Som förväntat fick Roswall stöd av sin egen partigrupp, EPP (Europeiska folkpartiet), som är den största partigruppen i Europaparlamentet. Det stora motståndet kom från bland annat Europaparlamentets näst största partigrupp, Socialdemokraterna och De gröna.

Kan bli en bricka i en partipolitisk dragkamp?

Utfrågningarna är inte bara en chans för Europaparlamentarikerna att undersöka kommissionärskandidaternas kunskaper inom sina tilltänkta ansvarsområden. Det är också en möjlighet för partigrupperna att visa sitt inflytande i den ständigt pågående politiska maktkampen. Det är inte heller ovanligt att några blir underkända och måste bytas ut. Därför är det viktigt att de tilltänkta kommissionärerna gör bra ifrån sig. Risken är annars att de hamnar på Europaparlamentarikers så kallade svarta listan över kandidater som de vill underkänna.

Roswall är en av de kommissionärskandidater som kan komma att bli en bricka i partigruppernas politiska spel. En av orsakerna är att flera Europaparlamentariker tycker att Roswalls skriftliga och muntliga svar på frågorna inte har varit tillräckligt tydliga och övertygande. En del anser även att Roswall är en politisk ”lättviktare” med begränsad relevant erfarenhet jämfört med andra kommissionärskandidater. Den nuvarande svenska regeringens ställningstagande i olika miljörelaterade frågor bidrar också till att vissa ser Roswall som en svag kandidat.

Det som talar för att Roswall blir godkänd är att hon tillhör EPP. Om flera Europaparlamentarikers överväger den svarta lista finns chansen att Roswalls egen partigrupp kan rädda henne när Europaparlamentet ska rösta genom att sätta press på andra partigrupper. Roswall anses inte heller vara kontroversiell, utan det finns en förväntan att hon sköter sitt uppdrag.

Roswall har varit riksdagsledamot för Moderaterna sedan år 2010 och har under denna tid haft flera ledande positioner inom partiet och i utskott. I EU-sammanhang har Roswall suttit i EU-nämnden och varit Moderaternas talesperson i EU-frågor. Roswall hade posten som EU-minister under årsperioden 2022–2024, vilket Central Sweden skrivit om tidigare.  I Europaparlamentet tillhör Roswall den liberalkonservativa partigruppen Europeiska folkpartiet (EPP).

Vad händer nu?
Roswalls utfrågning i EU-parlamentet genomfördes den 5 november och hon godkändes till slut, men beslutet dröjde till dagen efter på grund av oenighet mellan ledamöterna i miljöutskottet.

En omröstning om godkännande av hela EU-kommissionen planeras senare i höst så troligt tillträdesdatum blir då 1 december eller 1 januari.

Mer information

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53