Poddtips med fördjupande läsning: “Så ska Europa ta upp kampen mot USA och Kina”
Vad säger Draghirapporten om EU:s konkurrenskraft, vilka ambitioner finns för att minska hindren på den inre marknaden för små och medelstora företag och vad kan ett stundande handelskrig få för effekter? Central Sweden vill tipsa om fördjupande läsning till avsnittet ”Så ska Europa ta upp kampen mot USA och Kina” från Sveriges Radios Europapodd.
Det börjar närma sig årets slut. För vissa är det kanske en period som präglas av många ”sista måsten” innan det är dags att gå på julledighet och för andra kanske arbetstempot så sakteliga börjar trappas ned. Oavsett så tar vi på Central Sweden tillfället i akt och tipsar er om ett av höstens avsnitt i Europapodden. Varför inte ta en promenad och få lite dagsljus och samtidigt få en bra sammanfattning av den diskussion som präglar debatten här i Bryssel just nu: Hur ska EU bli konkurrenskraftigt gentemot Kina och USA? I den här artikeln kompletterar vi några av ämnena som poddavsnittet tar upp och hänvisar även till andra artiklar om det är så att man vill fördjupa sig i någon fråga.
EU-kommissionen anser att EU befinner sig i ett pressat läge, både ekonomiskt och geopolitiskt. Den gröna omställningen har tydligt medfört ett uppsving för industripolitiken, och då särskilt ett fokus på grön teknik och grön energi. Dock ligger EU efter både USA och Kina, vilket gör att den nytillträdda EU-kommissionen har stort fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft. Bland annat kommer en ny vägledande kompass för konkurrenskraft att presenteras den 15 januari.
Det geopolitiska läget har dock belyst EU:s beroende. Ett energiberoende till Ryssland och ett beroende av både teknik och metaller och mineraler när det kommer till Kina, som också ger mycket statsstöd till den egna industrin. Och på detta ett eventuellt handelskrig eller statsstödskrig med USA. EU:s lösning är att fokusera på stärkt självständighet (strategisk autonomi) och den egna gröna industrin, vilket inte landar väl i alla läger. Sverige hör traditionellt till de länder som förordar global handel, något som också EU brukade göra, men nu blåser helt tydligt andra politiska vindar. Detta kommer att få effekter på EU som helhet, inte bara på EU:s framtida klimatpolitik och på den framtida budgeten, inklusive sammanhållningspolitiken och andra program och fonder, utan också på varför EU existerar.
Tips: I andra avsnittet av Studio Bryssel diskuterar vi mer ingående vad strategiskt oberoende EU betyder för våra regioner:
“Satsa – eller dö”.
Mario Draghi
Den mest omfattande av de två publicerades tidigare i september och är skriven av Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken och italiensk premiärminister. EU behöver öka sin produktivitet och innovationstakt, menar Draghi. Tanken med den drygt 400-sidiga rapporten är att ge kommissionen ett underlag inför kommande vägval i frågor som exempelvis industripolitiken, handel och statsstöd.
En anledning till att EU inte kan mäta sig konkurrensmässigt mot Kina och USA är enligt Draghi att EU är alltför splittrat på flera plan. För att EU ska kunna konkurrera med Kina och USA behöver EU på flera politikområden bli mer samspelta, bland annat inom industripolitiken. Även EU:s budgetprogram och kapitalmarknad behöver bli mer samordnade.
Rapporten är uppdelad i tre fokusområden, där Draghi menar att förändringar krävs för att Europa ska stärka sin konkurrenskraft. Områdena är: ökad innovation, en klimatomställning som ökar EU:s konkurrenskraft samt öka säkerheten och minska beroenden. För att uppnå målen i rapporten krävs cirka 800 miljarder euro årligen i olika investeringar. Pengar som Draghi bland annat ser kan komma från gemensamma EU-lån, som bygger vidare på den coronafond som medlemsländerna gemensamt lånade upp för att kunna investera i ekonomin. Draghi föreslår även en särskild konkurrenskraftsdel i nästa flerårsbudget som ska fokusera på att stödja innovation, digitalisering, energiomställning och försvar. Dragis rapport ligger också till grund för den kommande vägledande kompassen för konkurrenskraft som EU-kommissionen kommer att presentera den 15 januari.
Den andra rapporten på ämnet är också skriven av en italienare, tidigare italienske premiärministern Enrico Letta. Fokus i hans rapport ligger på hur EU:s inre marknad kan stärkas för att på så vis öka konkurrenskraften och tillväxten. Enligt Letta behöver bland annat EU:s regelverk förenklas, då EU:s byråkrati så som den ser ut idag hämmar konkurrenskraften. Det är ett uppdrag som nu ligger hos den franska kommissionären Stéphane Séjourné, som utöver industripolitiken även har den inre marknaden och små- och medelstora företag i sin portfölj.
För att undvika att den inre marknaden fragmenteras av nationella statsbidrag, som är risken då kapitalstarka länder som Tyskland och Frankrike redan betalat ut stora statsstöd, menar Letta att EU bör ge statsstöd men på en europeisk nivå, istället för nationell. Det råder med andra ord stor samstämmighet mellan båda rapportörer och von der Leyen.
Tips: En artikel skriven av en av våra kollegor på Stockholm Region EU Office som förtjänstfullt sammanfattar Lettas rapport och Draghi-rapporten och dess påverkan på EU:s klimatpolitik diskuteras under Hagainitiativets webbinarium från den 8 november 2024:
Webbinarium: Så blir EU:s klimatpolitik – detta förväntar sig företagen
Den nya EU-kommissionen har blivit godkänd av Europaparlamentet och det är mycket de ska ta sig an redan inom de första 100 dagarna, vilket Central Sweden skrivit om tidigare. Ett av de första initiativen är en vägledande kompass för stärkt konkurrenskraft.
Photo de famille de la Commission Von der Leyen
EU:s årliga budget 2024 ligger på knappt 190 miljarder euro. Vart ska EU få 800 miljarder EUR årligen ifrån, om det nu är som Draghi menar, är vad som krävs för att EU ska kunna mäta sig mot Kina och Ryssland? Det är alltså inte helt troligt att pengarna skulle komma från EU-budgeten, och även om så skulle vara fallet finns många andra områden, däribland försvar, grön omställning och migration som också kommer behöva investeras mycket i. Så oavsett de 800 miljarderna ligger en segdragen kamp om EU:s nästa långtidsbudget redan framför oss.
Om EU ska tas sig an ovan nämnda utmaningar EU kommer att behöva utöka sin budget, alternativt omfördela inom nuvarande budgetram. Detta betyder att om EU-länderna inte vill höja medlemsavgiften, så återstår att skära ner på finansieringen till vissa områden, ta nya gemensamma EU-lån (likt det som gjordes under pandemin) eller EU-avgifter (läs skatter) såsom plastavgiften (mer om den och andra så kallade egna medel nedan). Hur EU-länderna ska kunna enas om vad som ska göras och sen lyckas genomföra det, är avgörande för EU:s framtid.
EU:s långtidsbudget (Multi-annual framwork, MFF) finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från EU-länderna (baserat på hur bra deras respektive ekonomier går – BNI), en del av ländernas moms- och tullavgifter samt egna medel. Under pandemin tillkom även en sorts parallell förstärkningsbudget, Next Generation EU, som omfattar bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens – coronafonden. Denna förstärkning tillkom genom att EU gemensamt lånade pengar.
EU:s egna medel
Sedan år 2021 finns en ny kompletterande inkomstkälla till EU-budgeten i form av en avgift på plastförpackningsavfall som inte återvinns. Det finns två syften med plastavgiften, dels att ge EU-länderna incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi, dels att skapa en egen inkomstkälla till EU-budgeten. Utgiften beräknas på en uttagssats på 0,80 euro per kilo på de plastförpackningar som inte återvinns. Det finns också en mekanism som ska se till att mindre rika EU-länder inte bidrar med för mycket. Sveriges avgift för år 2024 beräknas uppgå till 1 432 miljoner kronor.
EU-kommissionen har tidigare lagt fram förslag för att utöka källorna till egna medel även om inget ännu har beslutats. Vidare är vikten av utökade egna medel också något som von der Leyen tydligt lyfter fram i sina politiska prioriteringar. En annan del i von der Leyens omtag i hur EU använder sin budget är hur medlen fördelas.
Mer om det läckta dokumentet om en plan per land i Studio Bryssels första poddavsnitt:
Vad händer nu?
Den nya EU-kommissionen tillträdde den 1 december, vilket betyder att vi inom mycket kort kommer kunna förvänta oss nya förslag och initiativ som nämnts i von der Leyens politiska riktlinjer, i uppdragsbreven till kommissionärskandidaterna och vad som sagts under utfrågningarna i EU-parlamentet kommer att presenteras. Först ut: Konkurrenskraftskompassen den 15 januari.
Läs mer
Ursula von der Leyens tal där hon presenterar kompassen: Speech by the President at the European Parliament Plenary
Detta ska den nya EU-kommissionen göra inom de första 100 dagarna – Central Sweden
Läs de politiska riktlinjerna i sin helhet här
Politico: Meet the commissioners: Class of 2024 (2024-11-27)
Europaportalen: EU-kommissionen vald – dessa blir de första politiska frågorna (2024-11-27)
Greklands kommissionär föreslås ansvara för transport och turism – Central Sweden
Jessika Roswalls uppdrag som EU-kommissionär om hon klarar utfrågningarna – Central Sweden
Uppdraget till den tilltänkta kommissionären för energi och bostäder Dan Jørgensen – Central Sweden
Fransmannen Stéphane Séjourné föreslås få den tunga industriportföljen i EU-kommissionen – Central Sweden
EU:s första försvarskommissionär står inför stora utmaningar – Central Sweden
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
