Kan Zaharieva stärka EU:s konkurrenskraft inom forskning och innovation?
Ökade investeringar i forskning och innovation, förenklade regelverk för startups, förbättrade möjligheter för forskare samt tydligare fokus på banbrytande innovation – det är några av de uppgifterna som ligger på kommissionären för startups, forskning och innovation, Ekaterina Zaharievas bord.
Ekaterina Zaharieva, Bulgariens tidigare utrikesminister är den nya EU-kommissionären för startups, forskning och innovation. Hennes förmåga att stärka EU:s konkurrenskraft genom forskning och innovation kommer att vara avgörande för EU:s möjligheter att hålla jämna steg med Kina och USA. Zaharieva blir den tredje bulgariska kommissionären med denna portfölj.
Zaharievas utnämning har dock mött viss kritik, där många istället hade velat se den finska kandidaten Henna Virkkunen på posten. Virkkunen fick istället rollen som vice ordförande med ansvar för teknologisk säkerhet, självständighet och demokrati. Utöver de tekniska utmaningarna har Zaharievas politiska bakgrund väckt frågor.
Bildkälla: Europaparlamentet
Ursula von der Leyen har i sitt uppdragsbrev till Zaharieva gett henne i uppdrag att bland annat arbeta med följande frågor:
EU:s nästa ramprogram inom forskning och innovation, FP10
EU:s nästa forskning och innovationsprogram FP10, tar form med ambitionen att stärka Europas konkurrenskraft på den globala arenan. Utöver de två tunga rapporterna från Draghi och Letta har EU-kommissionen gett Manuel Heitor, Portugals tidigare minister för vetenskap och utbildning i uppdrag att utarbeta en rapport med rekommendationer för EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation. Hans rapport med titeln ”Align, Act, Accelerate”, men mer känd som Heitor-rapporten föreslår han åtgärder för att stärka EU:s globala konkurrenskraft inom forskning och innovation. En av förslagen är en betydande budgetökning från 95 till 220 miljarder euro.
Trots de ambitiösa målen i Heitor-rapporten står Zaharieva inför utmaningen att omsätta förslagen i praktiken och hitta en balans mellan höga ambitioner och vad som faktiskt är genomförbart. I en intervju med ScienceBusiness uttryckte hon tveksamhet kring förslaget att fördubbla budgeten till 220 miljarder euro, en stor ökning jämfört med det nuvarande Horisontprogrammets 95 miljarder euro. Istället för drastiska budgetökningar förespråkar Zaharieva reformer och förenklingar. Hon betonade:
”Självklart kommer jag att arbeta för att öka budgeten för nästa ramprogram, men att lova en fördubbling är inte realistiskt. Vi har verkligen budgetbegränsningar.”
En annan central uppgift är att öka EU:s investeringar i forskning och innovation till 3% av BNP, med en målsättning att nå 4% till 2030. Ett mål som kan tyckas ambitiöst då EU 2023 endast nådde 2,2%.
Mer information:
Läs mer om det nya ramprogrammet för forskning och innovation (FP10), som planeras till 2028–2035.
Ta del av Zahraeivas uppdragsbrev.
Utforska Heitor-rapporten, Align, Act, Accelerate.
Ta del av Zaharievas intervju till Sciencebusiness.
Få en översikt över EU:s budget i en tidigare artikel från oss.
