Avskogningsförordningen kan senareläggas med ett år

Published On: 2024-10-09Last Updated: 2024-10-25

EU-kommissionen meddelade den 2 oktober 2024 ett förslag om att genomförandet av den omtvistade avskogningsförordningen (ofta förkortad EUDR efter EU Deforestation Regulation) senareläggs med ett år, till december 2025. Enligt den nuvarande tidplanen ska förordningen börja genomföras från årsskiftet. Samtidigt presenterades ett ”vägledningsdokument” som ska bidra till ett effektiv genomförande av förordningen. Beskedet kan ses som en ”sista-minuten-hantering” av den kritik som framförts både inom och utanför EU om hur lagen ska tillämpas.

Avskogningsförordningen, som skulle genomföras den 30 december 2024 ser nu ut att senareläggas om EU-kommissionen får sin vilja igenom. Syftet med förordningen är att minska EU:s delaktighet till avskogning och skogsförstörelse, vilket i sin tur ska minska utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald. I takt med att datumet närmar sig har påtryckningar om att skjuta upp genomförandet intensifierat från bland annat regeringar i EU, industrin och utvecklingsländer. Enligt förslaget som EU-kommissionen lagt fram ska den nuvarande tidplanen förskjutas med ett år. Detta skulle innebära att förordningen börjar gälla från den 30 december 2025 för stora företag och från den 30 juni 2026 för små- och mellanstora företag.

Ris och ros till förslaget från svenskt håll
Förslaget att skjuta upp genomförande har mött blandade reaktioner i Sverige. Exempelvis meddelade branschorganisationen Skogsindustrierna att de välkomnar beskedet, men understryker att de stöttar förordningens syfte att försöka begränsa avskogning och skogsförstörelse. Även branschorganisationen Svebios är nöjd med beskedet. Organisationens VD, Anna Törne, menar det var nödvändigt då det fortfarande finns en del brister med förordningen:
– ”Många av våra medlemsföretag har varit oroliga för hur EUDR skulle fungera i praktiken. Det finns varken svensk lagstiftning eller tillämpningsföreskrifter på plats. Trots det riskerar företag som inte följer EUDR böter. För rättssäkerheten är det enda rätta att skjuta fram ikraftträdandet.”

Hos Världsnaturfonden WWF är förslaget ett dystert besked. Per Larsson, skogsexpert vid organisationen, anser att förslaget sänder fel signaler:
– ”EU-kommissionen ger i praktiken grönt ljus för avskogning i ytterligare tolv månader när den i stället borde stoppas. Förseningen straffar de som redan har gjort betydande investeringar för att följa lagstiftningen och belönar de som släpat efter.”

En annan som är uttryckt oro kring förslaget är den svenska EU-parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP) då han anser att det finns en klimat- och biologisk mångfaldskris som måste hanteras nu och inte om tolv månader.

Det har kommit återkommande kritik från bland annat näringslivet och medlemsländer om att det inte är helt tydligt hur avskogningsförordningen ska tillämpas. För att ge ytterligare klarhet kring förordningen har EU-kommissionen tagit fram ett vägledningsdokument. Det vägledande dokumentet är indelat i elva kapitel som omfattar en rad olika frågor, såsom laglighetskrav, tidsram för tillämpning och förtydliganden om produktdefinitionen, ofta med konkreta scenarier som vägledande exempel.

Avskogningsförordningen trädde i kraft den 29 juni 2023. Den syftar till att minska EU:s delaktighet till avskogning och skogsförstörelse, vilket i sin tur ska minska utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald.

Förordningen innebär rent konkret att vissa typer av produkter och råvaror som handlas på den europeiska marknaden inte får ha orsakat eller bidragit till avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020. De produkter och råvaror som omfattas av förordningen är:

  • gummi
  • kakao
  • kaffe
  • nötkreatur
  • oljepalm
  • soja
  • trä

Företag och organisationer som berörs av förordningen är de som producerar, importerar, exporterar eller handlar med dessa produkter och varor. Olika tidsfrister gäller beroende på företagets storlek:

  • 30 december 2024
    • stora företag: alla som överstiger det som gäller för medelstora företag.
    • medelstora företag: 50–249 anställda och har en årsomsättning om högst 50 miljoner euro eller en årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro
  • Gäller från 30 juni 2025 (oavsett när företaget etablerades).
    • små företag: 10–49 anställda och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.
    • mikroföretag: 1–10 anställda och som har en balansomslutning om högst 450 000 euro, samt en nettoomsättning om högst 900 000 euro.

Vad händer nu?
Förslaget ska beslutas av både ministerrådet och Europaparlamentet. Detta kommer troligen att ske under hösten 2024 om förslaget ska hinna bli formellt godkänt innan årets slut.

Mer information

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53