Energi och klimat

Inom bevakningsområdet Energi och klimat arbetar Central Sweden under 2023 med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, med särskilt fokus på områdena bioekonomi och cirkulär ekonomi, solenergi samt transportsektorns klimatpåverkan. Klimatfrågan är en av EU:s främsta prioriteringar, vilket tydligt speglas i den gröna given som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050.

Under 2023 tar Central Swedens arbete inom området energi och klimat med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, avstamp i den europeiska gröna given och dess påverkan på det regionala utvecklingsuppdraget. Kontoret har under året ett särskilt fokus på områdena bioekonomi och cirkulär ekonomi, solenergi samt transportsektorns klimatpåverkan. Kontoret deltar aktivt i nätverk såsom ERRIN, CPMR och klimatarbetsgruppen inom SveReg, Sveriges stads- och regionkontors nätverk.

Den europeiska gröna given
Den nuvarande kommissionens politiska initiativ samlas under ramverket den gröna given som presenterades i december 2019. Initiativet syftar till att göra EU:s ekonomi hållbar genom att förvandla klimat- och miljöutmaningarna till möjligheter tvärs över alla politikområden, samt att göra omställningen rättvis för alla. Hållbarhetsaspekten ska således genomsyra all EU-politik och EU-finansierad verksamhet. Den gröna given utgör ett mångfacetterat initiativ som utgör EU:s nya tillväxtstrategi, en viktig del i EU:s strategi för att genomföra Agenda 2030 samt en färdplan med tillhörande sektorsvisa strategier för att uppnå målet om ett klimatneutralt EU till 2050. Gröna given är också vägledande, tillsammans med EU:s digitaliseringsstrategi, i arbetet med den gröna och digitala omställningen och den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.

Den gröna given genomförs alltså genom en rad övergripande strategier och handlingsplaner på EU-nivå. Utifrån prioriteringarna i medlemsregionernas beställningar har Central Sweden kunnat identifiera de strategier och handlingsplaner inom den gröna given som kontoret bedömer ha störst relevans för medlemsregionerna att bevaka för att uppnå målsättningarna i de regionala utvecklingsstrategierna. Central Sweden kommer under 2023 inom energi och klimat särskilt bevaka följande strategier och handlingsplaner inom gröna given:

• Ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin (mars 2020)
• En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa (juli 2020)
• EU-strategin för integrering av energisystem (juli 2020)
• EU:s strategi för energi- och resurseffektiva byggnader (oktober 2020)
• EU:s nya skogsstrategi (juli 2021)

Nytt EU-klimatmål till 2030 – 55 procents minskade växthusgasutsläpp
Som ett led i den gröna given har EU även kommit överens om en skärpning av de gemensamma klimatmålen till 2030 i form av en klimatlag som antogs i maj 2021. Klimatlagen fastställer en minskning med 55 procent av växthusgasutsläppen till 2030, jämfört med 1990-års nivåer vilket också inkluderar en höjning av EU:s kolsänkor. Den nuvarande energi- och klimatlagstiftningen, som utgår från det tidigare 2030-målet på 40 procent, är även under revidering för att anpassas till det nya målet om 55 procents minskning. Ändringsförslagen till den nuvarande lagstifningen går således under namnet 55-paketet (fit for 55) och presenterades av kommissionen i juli 2021. Detta lagstiftningspaket omfattar bland annat energieffektiviseringsdirektivet EED, direktivet för förnybar energi, RED och förordningen för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, de två förstnämnda lagstiftningarna omfattar även målsättningar om att EU ska ha 32 % mer energieffektivitet och 32,5 % mer användning av förnybar energi till 2030. Målnivåer som också föreslås att justeras uppåt. Vidare kommer även de tre förordningar som omfattar EU:s växthusgasutsläpp (förordningen för den europeiska handeln med utsläppsrätter EU ETS, förordningen för markanvändning, ändring av markanvändning och jord- och skogsbruk, LULUCF samt ansvarsfördelningsförordningen ESR) att revideras. Förhandlingar mellan EU:s lagstiftande organ, Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) pågår just nu. De första besluten om den nya lagstiftningen kan väntas i slutet av 2022.

EU:s befogenhet inom energi- och klimatområdet
Klimatet utgör ett av EU:s främsta politiska prioriteringar, med den huvudsakliga målsättningen att uppnå målen i Parisavtalet; att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2° C och sträva efter att begränsa ökningen till 1,5° C. Kommissionen ser att klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem där internationella åtgärder och EU-åtgärder kan komplettera och förstärka nationella, regionala och lokala åtgärder. Inget land kan lösa klimatförändringarna på egen hand och samordning på europeisk nivå förbättrar effektiviteten av klimatåtgärder.

Energi utgör en delad befogenhet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen, vilket fastställs i fördraget för EU:s funktionssätt i artikel 194. innebär att EU har rätten att lagstifta och sluta rättsligt bindande avtal inom politikområdet. Den delade befogenheten kommer till uttryck genom att medlemsländerna får lagstifta om en specifik fråga inom de berörda områdena såvida EU inte redan har gjort det. Vidare har medlemsstaterna rätt att fastställa den nationella energimixen, det vill säga de nationella energikällorna. Det övergripande målet med EU:s energipolitik är att balansera mellan de tre faktorerna hållbarhet, säker tillgång på energi och konkurrenskraft. EU:s energipolitik ska alltså sträva mot en hållbar utveckling med en säker tillgång på energi i hänsyn till det europeiska näringslivets energibehov.