En ny social klimatfond

EU:s medlemsländer har enats om att inrätta en ny fond inriktad på att minska energifattigdom för utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Fonden är starkt kopplad till det nya handelssystemet för utsläppsrätter som kommer införas för byggnader och vägtransporter. Fonden kommer inrättas för åren 2026 – 2032.

Under natten till söndag den 18 december 2022 enades Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet om att skapa ett nytt separat system för handel med utsläppsrätter för utsläpp från uppvärmning av byggnader och vägtransportsektorn samt en ny social klimatfond. Tanken med fonden är att mildra de negativa sociala effekterna för utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare, som väntas följa av inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Den nya sociala klimatfonden utgör en del av det så kallade 55%-paketet presenterade EU-kommissionen den 14 juli 2021, som syftar till att minska EU:s koldioxidutsläpp med minst 55 procent senast 2030.

Rådet och parlamentet har enats om att den nya fonden ska ingå i EU:s budget och att den ska inrättas för perioden 2026–2032 (vilket dock inte följer budgetperioden). En första utauktionering av 50 miljoner utsläppsrätter (inom det nuvarande systemet) 2026 ska möjliggöra stöd i fondens inledningsfas medan intäkterna från det nya utsläppshandelssystemet (för byggnader och vägtransporter) ska finansiera fonden från och med 2027. Budgeten för fonden uppskattas hamna på cirka 87 miljarder euro.

Fonden ska användas av medlemsländerna för att finansiera åtgärder och investeringar som syftar till att hantera högre energiprisers inverkan på utsatta medborgare och mikroföretag. För att ta del av medlen ska varje medlemsland ska lämna in en social klimatplan till kommissionen. Planen kan exempelvis omfatta åtgärder för att öka energieffektiviteten i byggnader, renovering av byggnader, åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning och kylning av byggnader och ökad användning av utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport, liksom tillfälligt och begränsat direkt inkomststöd.

Rådet och parlamentet har enats om att fonden ska gynna alla medlemsländer och har valt att behålla den tilldelningsmetod som kommissionen föreslagit. Det vill säga en fördelningsnyckel som beaktar respektive medlemsstats befolkning som löper risk för fattigdom i glesbefolkade områden, koldioxidutsläpp från bränsleförbränning hos hus­håll, andelen hushåll som riskerar fattigdom och ligger efter med betal­ning av elräkningar, befolkningsstorlek, brutto­national­inkomst per capita och utsläpp av växthusgaser för bland annat luftfart.

Fonden ska komplettera andra insatser, exempelvis de som redan i dagsläget finansieras via struktur- och investeringsfonderna (i Sveriges fall, Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Medlemsländernas medfinansiering kommer ligga på 25 procent. Fonden kommer förvaltas delvis direkt (som ett så kallat sektorsprogram såsom exempelvis Horisont Europa eller Erasmus+) och som delvis av en delad förvaltning (såsom ESF eller ERUF).  Intressant att notera är att överenskommelsen också innebär att 15 procent av resurserna inom den nya sociala klimatfonden kan användas inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen (ESF och ERUF).

Vad händer nu?
Överenskommelsen är preliminär men förväntas anta formellt av Europaparlamentet och rådet under våren 2023.

Bakgrund om EU:s klimatpolitik och 55%-paketet
Med antagande av den gröna given i december 2019, som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050, skapades ambitioner för att höja EU:s klimatmål till 2030. I april 2021 antogs följaktligen EU:s klimatlag av Europaparlamentet och rådet vilket bland annat höjde EU:s gemensamma klimatmål om minskade växthusgasutsläpp från 40 procent till 55 procent fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Den nya målsättningen ledde till ett intensivt arbete för att ta fram ny samt uppdatera existerande lagstiftning. EU-kommissionen kallade först denna samling klimatlagar för fit for 55 eller 55% paketet, men nu används även ofta EU:s klimatmål till 2030 som namn. 55%-paketet omfattar 13 olika lagstiftningsförslag.

Bakgrund – Så går EU:s beslutsprocess till
Första steget i EU:s beslutsprocess är att EU-kommissionen föreslår förändringar av existerande lagar samt ny lagstiftning. Efter att kommissionen lagt sitt förslag inleds parallella förhandlingar inom rådet för att ta fram en gemensam position för EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet, för att ta fram en gemensam position för de folkvalda parlamentarikerna, som representerar olika europeiska politiska partigrupper. Rådet representeras i förhandlingar av det land som innehar ordförandeskapet. När både rådet och europaparlamentet har antagit deras egna positioner inom förslaget kan de så kallade trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet börja. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse.

Mer information
Regeringskansliets fakta-PM till Sveriges riksdag om den nya sociala klimatfonden
Regeringskansliets pressmeddelande om överenskommelsen om det utvidgade systemet för handel med utsläppsrätter, det nya separata systemet för byggnader och vägtransport samt den sociala klimatfonden
Rådets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS och den sociala klimatfonden
Rådets infografik om den nya sociala klimatfonden
Euractiv 2022-12-18: EU approves CO2 tax on heating and transport, softened by new social climate fund
Magnus Nilsson, klimat- och miljökonsult om bland annat överenskommelsen om EU ETS 2 och den nya sociala klimatfonden