Ett nytt handelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader i EU

Utsläpp från diesel, bensin, olja, kol och naturgas som uppkommer vid vägtransporter och uppvärmning av byggnader kommer från och med 2027 omfattas av ett nytt handelssystem med utsläppsrätter.

Under natten till söndag den 18 december 2022 enades Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet om att skapa ett nytt separat system för handel med utsläppsrätter för utsläpp från uppvärmning av byggnader och vägtransportsektorn, ibland kallat EU ETS II (EU Emissions Trading System, EU ETS, är namnet på det nuvarande systemet som endast omfattar energiproduktion, industri och inomeuropeiskt flyg. Från och med 2026/2028 kommer dock även sjöfart och avfallsförbränning omfattas. Målsättningen med att skapa ett nytt separat utsläppssystem är att säkerställa utsläppsminskningar i sektorer som hittills varit svåra att fasa ut fossila bränslen från. Det nya systemet kommer att gälla distributörer som levererar bränslen (bland annat bensin, diesel, olja, kol och naturgas) för vägtransport och uppvärmning av byggnader och vissa andra sektorer, exempelvis processvärme inom tillverkningsindustrin. Enligt överenskommelsen ska systemet träda i kraft från och med 2027. Vidare är överenskommelsen preliminär men förväntas antas formellt av båda institutionerna under våren 2023.

Kompabilitet med den nya ansvarsfördelningsförordningen
I november antogs även ansvarsfördelningsfördningen, som också omfattar byggnader och vägtransporter. EU-kommissionen bedömer att utsläpp från dessa sektorer nu även kommer omfattas av handeln med utsläppsrätter kommer att främja uppnåendet av målen i ansvarsfördelningsförordningen. Det vill säga, EU ETS II kommer fungera som ett verktyg i arbetet med att minska utsläppen.

Undantag från handelssystemet med utsläppsrätter
Överenskommelsen omfattar också en tillfällig möjlighet för medlemsstaterna att undanta vissa aktörer från inköp av utsläppsrätter fram till december 2030, om aktörernas verksamhet redan omfattas av en koldioxidskatt på nationell nivå, vars nivå är lika med eller högre än auktionspriset för utsläppsrätter.

Enligt Potsdam Institute for Climate Research (citerad i Euractiv) kommer det nya systemet kunna leda till 1 – 1,5 kronor (omräknat från euro) högre priser vid pump och även högre priser för uppvärmningsbränslen såsom naturgas, olja och kol. För att det nya systemet inte ytterligare ska drabba de som redan har svårt att betala energiräkningarna införs även två ”nödbromsningsåtgärder”: Om energipriserna är exceptionellt höga inför införandet av det nya systemet (planerat till 2027) kommer starten att skjutas upp till 2028 och slutligen införs även en extra utauktionering av utsläppsrätter om priset överstiger 45 euro/ton, för att på så vis öka utbudet och bidra till lägre prissättning.

Vad ska intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till?
Enligt överenskommelsen ska intäkter gå till klimatåtgärder, fram för allt till den nya sociala klimatfonden.

Vad händer nu?
Överenskommelsen är preliminär men förväntas anta formellt av Europaparlamentet och rådet under våren 2023.

Bakgrund om EU:s klimatpolitik och 55%-paketet
Med antagande av den gröna given i december 2019, som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050, skapades ambitioner för att höja EU:s klimatmål till 2030. I april 2021 antogs följaktligen EU:s klimatlag av Europaparlamentet och rådet vilket bland annat höjde EU:s gemensamma klimatmål om minskade växthusgasutsläpp från 40 procent till 55 procent fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Den nya målsättningen ledde till ett intensivt arbete för att ta fram ny samt uppdatera existerande lagstiftning. EU-kommissionen kallade först denna samling klimatlagar för fit for 55 eller 55% paketet, men nu används även ofta EU:s klimatmål till 2030 som namn. 55%-paketet omfattar 13 olika lagstiftningsförslag.

Bakgrund – Så går EU:s beslutsprocess till
Första steget i EU:s beslutsprocess är att EU-kommissionen föreslår förändringar av existerande lagar samt ny lagstiftning. Efter att kommissionen lagt sitt förslag inleds parallella förhandlingar inom rådet för att ta fram en gemensam position för EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet, för att ta fram en gemensam position för de folkvalda parlamentarikerna, som representerar olika europeiska politiska partigrupper. Rådet representeras i förhandlingar av det land som innehar ordförandeskapet. När både rådet och europaparlamentet har antagit deras egna positioner inom förslaget kan de så kallade trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet börja. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse.

Mer information:
Central Swedens sammanfattning om överenskommelsen om det utvidgade systemet med handel av utsläppsrätter
Regeringskansliets pressmeddelande om överenskommelsen om det nuvarande samt det nya systemet för handel med utsläppsrätter
Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen on EU ETS
Rådets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS
Sveriges Radion 2022-12-19: Nytt system för utsläppsrätter i EU
Euractiv 2022-12-18: EU approves CO2 tax on heating and transport, softened by new social climate fund
Magnus Nilsson, klimat- och miljökonsult om bland annat överenskommelsen om EU ETS 2