EU-kommissionen: År 2040 ska det vara nära noll utsläpp från nya bussar och lastbilar

År 2030 ska alla nya stadsbussar drivas med el eller vätgas och år 2040 ska 90 procent av koldioxidutsläppen från alla nya bussar och lastbilar ha eliminerats, föreslår EU-kommissionen. Vissa undantag kommer dock få göras för långa avstånd, väderförhållanden och för tunga fordon som inte används för vägtransporter. 

I februari 2023 presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag för striktare koldioxidnormer för nya vägfordon över 3,5 ton (släp, stadsbussar, långdistansbussar och tunga lastbilar). Förslaget fastställer att de genomsnittliga koldioxidutsläppen ska minska (jämfört med 2019 års nivåer) med 45 procent år 2030, 65 procent år 2035 och slutligen 90 procent från och med 2040. De tio procent som blir undantagna är utsläpp från fordon som används inom skogs- och jordbruk, i gruvor eller av försvar och räddningstjänst. EU-kommissionen föreslår också att alla nya stadsbussar ska vara utsläppsfria redan år 2030. Medlemsstaterna ges dock möjligheten att göra undantag från reglerna baserat på socioekonomiska och regionala faktorer så som väderförhållanden och långa avstånd.

Bild från EU-kommissionen 

Nollutsläpp innebär el och vätgas 
Förslaget om de skärpta utsläppsminskningarna kan ses som ett komplement till målet om att alla nya bilar och skåpbilar ska vara helt utsläppsfria år 2035. I och med att koldioxidutsläppen mäts från avgasröret innebär detta att de allra flesta fordonen kommer behöva drivas med el eller vätgas. Biodrivmedel eller fossila bränslen kommer med andra ord endast få användas i 10 procent av nya lastbilar eller bussar år 2040.

Nationell remiss 
Just nu är en svensk nationell remiss öppen för att få in synpunkter på EU-kommissionens förslag och för att bidra till formuleringen av den svenska ståndpunkten i de kommande förhandlingarna inom rådet. Remissen är öppen fram till den 9 juni.

Tillverkare ansvarar för utsläppen från sin fordonsflotta 
Utsläppsminskningarna mäts för varje fordonstillverkare på EU-marknaden. Detta genom att varje tillverkare får ett bindande utsläppsmål specifikt för tillverkarens fordonsflotta. Summan av tillverkarnas utsläppsmål ger sedan EU-målet. Den tillverkare som överskrider sitt bindande utsläppsmål måste betala böter. Det betyder att tillverkarna själva får avgöra vilken teknik som ska användas, t.ex. elektrifiering, bränsleceller för vätgas eller vätgas i förbränningsmotorer. Utsläppsmålen från personbilar och skåpbilar mäts och kontrolleras på samma vis.

Förbättrad luftkvalitet, tydlig signal till fordonsindustrin samt mindre energiberoende 
Förutom minskade växthusgasutsläpp lyfter kommissionen även fram att de nya normerna kommer att innebära förbättrad luftkvalitet, särskilt i städer. Lagstiftningsförslaget ses också som en tydlig och långsiktig signal till industrin om att investera i innovativ utsläppsfri teknik. Slutligen ser kommissionen också att det finns ett värde av att minska EU:s konsumtion av diesel, som de flesta tunga fordon drivs med idag, då en stor del importerats från Ryssland.

Miljörörelsen kritiska och fordonstillverkarna försiktigt positiva  
Varken den Gröna gruppen i Europaparlamentet eller miljöorganisationen Transport & Environment är nöjda med förslaget, enligt Aktuell Hållbarhet, då förslaget inte ses som tillräckligt ambitiöst. EU-kommissionen menar att lagförslaget om skärpta koldioxidnormer dessutom kommer att gynna transportörer och användare i form av att utbudet av utsläppsfria fordonsmodeller kommer öka och att bränslekostnaderna kommer bli väsentligt lägre. Hur fordonstillverkarna ställer sig till den kalkylen är oklart men Aktuell Hållbarhet har även pratat med representanter från Volvo, Scania och Hybricon och sammanfattar branschens syn på lagförslaget som att problemet inte är tekniken – den finns – men att det skulle behövas många fler åtgärder, bland annat snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen, för att verkligen sätta fart på omställningen.

Skärpta koldioxidnormer för tunga lastbilar – en av många viktiga klimatlagstiftningar 
En överenskommelse om just det som branschrepresentanterna efterfrågar, utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur (AFIR) – om än dock bara längs stråken in TEN-T – nåddes i mars. Förutom den motsvarande lagstiftningen för lätta fordon som omnämnts ovan, finns även koppling till den nya handeln med utsläppsrätter, som bland annat omfattar fossila bränslen för vägtransporter, som precis formellt antagits. En informell överenskommelse slöts också nyss om direktivet om förnybar energi, som bland annat omfatta mål om andelen förnybar energi som används EU:s transportsektor.

Vad händer nu? 
Förslaget behandlas nu av Europaparlamentet och rådet (medlemsländerna), det vill säga att de båda lagstiftande institutionerna. Detta innebär att de tar fram varsin förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Efter att medlemsstaterna och Europaparlamentet internt påbörjas förhandlingar mellan de två instituionerna, kan de komma överens blir det ny lagstiftning.

Bakgrund 
Kommissionen konstaterar att tunga fordon, det vill säga lastbilar och bussar, idag står för mer än 6 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. EU:s transportsektor som helhet står för cirka 25 procent av växthusgasutsläppen. De nya utsläppsnormerna ska bidra till minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn, vilket EU-kommissionen ser som avgörande för nå att klimatmålen till 2030 och målet om klimatneutralitet i EU till 2050.

Mer information 
EU-kommissionens pressmeddelande
Regeringskansliets Fakta-PM till Sveriges riksdag, inklusive svensk preliminär ståndpunkt
EU-kommissionens faktablad
DN: EU-förslag: Tunga lastbilar ska vara fossilfria 2040 (2023-02-15)
Aktuell Hållbarhet: EU-kommissionen föreslår nya utsläppskrav för lastbilar – får genast kritik (2023-02-14)
Aktuell Hållbarhet: Branschens höjdare om nya utsläppskrav: ”Extrem omställning – inte hänt nåt liknande sen vi övergav häst och vagn” (2023-02-15)