EU:s första försvarskommissionär står inför stora utmaningar

Published On: 2024-11-20Last Updated: 2024-11-20

Kriget i Ukraina och EU:s förändrade säkerhetsposition utgör bakgrunden till att EU föreslås få sin första kommissionär med ansvar för försvar- och rymdfrågor. Väpnade styrkor utgör tydligt EU-ländernas enskilda ansvar, men EU kan stötta upp, framför allt kopplat till den europeiska försvarsindustrin. 

”Att försvara Europa är en europeisk uppgift”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill införa EU:s första kommissionärspost för försvar- och rymdfrågor. Det är Litauens kommissionärskandidat Andrius Kubilius som föreslås få uppdraget. Rollen som försvarskommissionär är skapad som svar på kriget i Ukraina, Europas förändrade säkerhetssituation och behovet av en mer enad europeisk försvarspolitik. Det är således också en politisk signal, att EU-kommissionen ser att det är så pass viktigt med en mer gemensam försvarspolitik att det krävs en egen kommissionär. På kvällen den 20 november blev det klart att Europaparlamentet planerar att godkänna alla kommissionärskandidater under sammanträdet i slutet av november. Det betyder att den nya EU-kommissionen, inklusive Kubilius, kommer att tillträda den 1 december. Kubilius kommer att stå inför två stora utmaningar: att ena medlemsstaterna kring en gemensam försvarspolitik och att skapa en verklig inre marknad för försvarsindustrin inom EU.

Vad är EU:s roll inom försvarspolitiken?
Även om försvar i sig fortfarande är en fråga för medlemsländerna ser von der Leyen att EU måste investera i sin egen säkerhet och sitt eget försvar, i nära samarbete med europeiska partners och med Nato. I uppdragsbrevet till Kubilius understryks dock att medlemsländerna alltid kommer att vara ansvariga för sina väpnade styrkor – från doktrin till utplacering. Men von der Leyen menar att det finns en hel del som Europa kan göra för att stödja i form av investeringar, industri, upphandling, forskning, innovation och mycket mer. Kärnan i detta arbete måste vara en enkel princip:

”EU måste spendera mer, spendera bättre, spendera europeiskt. ”

En konkretisering av detta betyder troligen gemensamma upphandlingar och gemensam lagerhållning. Detta innebär att Kubilius måste lyckas övertyga medlemsstaterna om att arbeta mer tillsammans. ”Vi måste undvika fragmentering,” förklarar Kubilius i en intervju med det europiska mediaföretaget Euractiv. ”Om alla köper olika produkter och dessa inte fungerar tillsammans på slagfältet, får vi stora problem.” Vidare tillkommer även frågan om medlen som ska satsas på EU:s försvar ska komma ifrån – är det EU-budgeten som avses så kommer stora förändringar att krävas.

Kubilius har också fått i uppdrag att leverera en vitbok, det vill säga en skriftlig sammanställning, om EU:s försvarspolitik inom de första 100 dagarna av sitt mandat. Denna vitbok ska förutom att ge en vision av hur EU:s gemensamma försvarspolitik ska se ut, beskriva EU-ländernas arméers behov och hur EU kan hjälpa till att matcha dessa behov med industrins kapacitet. Det vill säga, skapa förutsättningarna för EU och medlemsstaterna att ha en gemensam militär beredskap.

I samarbete med EU-länderna och EU-kommissionären för transport och hållbar turism ska Kubilius även stärka transportkorridorerna i TEN-T:s dubbla användningsområden, dvs militär och civil transport.

Strategisk autonomi, eller strategiskt oberoende, innebär ett EU som inom strategiska områden blir mer självständigt, självförsörjande och självbärande. EU:s försvarspolitik syftar till att stärka unionens egen försvarskapacitet och minska beroendet av externa aktörer, särskilt USA. Genom att utveckla en gemensam försvarsindustri och öka produktionen av försvarsmateriel inom Europa, strävar EU efter att skapa en mer självständig och enad försvarspolitik. Fokuset på större självförsörjningsgrad är också något som vi ser inom andra områden, exempelvis rörande tillgången på mineraler och metaller och inom den gröna industripolitiken. Mer om strategiskt oberoende inom dessa områden finns i Studio Bryssels andra avsnitt här.

Andrius Kubilius, född 1956 är partiledare för det litauiska partiet Fosterlandsförbundet, vilket hör till samma partigrupp som svenska Moderaterna och Kristdemokraterna. Han var Litauens premiärminister under ett år i slutat av 1990-talet samt 2008-2012. Kubilius har varit ledamot av Europaparlamentet sedan 2019.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92