EU:s viktigaste transportstråk – Ny förordning för TEN-T

Published On: 2024-08-29Last Updated: 2024-09-11

I juli 2024 trädde den nya förordningen om det europeiska transportnätet TEN-T, i kraft. Detta innebär bland annat att Örebro och Gävle kommer in i nätet som urbana knutpunkter och att hela sträckan Oslo-Stockholm numera ingår i den europeiska transportkorridoren Skandinavien – Medelhavet. Det innebär att stråket Oslo-Stockholm får högsta prioritet när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas.

TEN-T – Den övergripande europeiska transportplanen
Förordningen är EU:s politiska åtagande om ett sammanhållet gränsöverskridande europeiskt transportsystem utan flaskhalsar till år 2050, som möjliggör ett effektivt fungerande av EU:s inre marknad och som bidrar till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och till uppfyllandet av klimatmålen i den europeiska gröna given. Förordningen bygger på medlemsländernas infrastrukturplanering och merparten av utbyggnad bekostas således av medlemsländerna (genom de nationella transportplanerna eller motsvarande), men denna nationella finansiering kan även kompletteras med EU-medel. Alla transportslag (järnväg, väg, sjö- och luftfart) omfattas av förordningen, som också innehåller krav på infrastruktur och kapacitet.

Nätverket ska byggas ut stegvis, med ett stomnät, varav vissa stråk anses som de allra viktigaste (de europeiska transportkorridorerna), som ska vara klart år 2030, ett nytt delmål år till 2040 för stomnätsträckor som lagts till i den nya förordningen, samt ett övergripande nät som ska vara färdigställt till år 2050.

Att ingå i TEN-T innebär nya möjligheter men också åtaganden
Att pekas ut som väg- eller järnvägsstråk, urban knutpunkt, hamn, flygplats eller terminal innebär framför allt tre saker:

  1. Ett synliggörande av EU-mervärdet av fungerande transportlösningar till, kring och i området.
  2. En ökad möjlighet att få med anslutande stråk på kartorna i framtiden
  3. En möjlighet att söka finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), det vill säga EU-finansiering för infrastrukturinvesteringar för projekt som ligger längs TEN-T-nätet.

Att ingå i TEN-T innebär dock även åtaganden, såsom vissa krav på standard och kapacitet, eller för sträckor som i dagsläget inte finns, att de ska vara utbyggda tills ett visst målår.

För urbana knutpunkter innebär det att krav tillkommer på att:

  1. Kommunen/staden ska ha en plan för hållbar mobilitet, en så kallad SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) på plats innan utgången av 2027. Dessa hållbara mobilitetsplanerna har många likheter med det arbete som redan görs och till exempel så anpassar Trafikverkets handbok för trafikstrategiskt arbete efter EU:s vägledning kring SUMP.
  2. Om samhällsekonomiskt gångbart ska en multimodal godsterminal inrättas i den urbana knutpunkten. För Örebro och Gävle är detta krav dock redan uppfyllt med Hallsbergs kombiterminal och Gävle hamns godsterminal.
  3. Kommunen/staden ska rapportera in mobilitetsdata till EU-kommissionen utifrån ett antal indikatorer. Dessa indikatorer kommer senast fastställas av EU-kommissionen den 19 juli 2025, men troligt att det kommer röra sig om utsläppsnivåer, antal trafikolyckor, trafikstockningar med mera.

Medlemsstaterna åläggs också att stötta sina urbana knutpunkter genom att senast samma datum som ovan inrätta en nationell kontaktpunkt och ett nationellt stödprogram för de städer som ska ta fram och/eller genomföra de hållbara mobilitetsplanerna.

Kartändringar inom Central Swedens geografi

Det gränsöverskridande perspektivet är grundläggande i TEN-T och de allra viktigaste transportstråken, som också sträcker sig över hela EU, utgörs av korridorerna inom stomnätet. I den förordning som gällt från 2014 fram tills nu har dessa stråk benämnts stomnätskorridorer, men i den nya förordningen byter de namn till europeiska transportkorridorer. I den gamla förordningen hade nästan alla nordiska huvudstäder direktkopplingar genom transportkorridoren Skandinavien – Medelhavet. Hela stråket mellan Oslo och Stockholm har däremot inte varit inkluderat – men denna sträcka har nu lagts till. Det innebär också att stråket Oslo-Stockholm numera har högsta prioritet när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas.

En fråga som Central Swedens medlemsregioner aktivt bedrivit påverkansarbete kring kopplat till TEN-T-revideringen är vilka städer som i förslaget pekas ut som urbana noder och prioriterade terminaler. I den förordningen som gällde åren 2014 och fram tills juni i år fanns bara de tre storstäderna i Sverige med som urbana noder. I den nya förordningen fastställs att städer/kommuner (upp till medlemsstaterna att avgöra hur de vill definiera det geografiska området) med över 100 000 invånare pekas ut som urbana knutpunkter. Detta innebär att Örebro och Gävle ingår i de nya TEN-T-kartorna som urbana knutpunkter. Vidare kommer även godsterminalen i Gävle hamn kommer med som ny terminal, medan själva hamnen redan innan ingår i det övergripande nätet inom nuvarande förordning.

Central Sweden har tillsammans med Region Dalarna och de andra regionerna i Botniska Korridoren även arbetat med att få in Falun/Borlänge som ny urban knutpunkt och Borlänge som godsterminal, vilket dock inte gick vägen denna gång. Arbetet med detta kommer därför att fortsätta under de kommande åren. Den nya förordningen fastställer att den ska ses över senaste år 2034, men omfattar också möjligheter för framför allt terminaler att inkluderas på kartorna innan dess. Dock endast på en medlemsstats begäran, vilket gör att påverkansarbetet också kommer att fortsätta mot svensk nationell nivå.

Klicka på kartorna nedan för att förstora.

Vad händer nu?
Nu är det upp till Sverige att genomföra lagstiftningen. Inom kort väntas bland annat Landsbygds- och infrastrukturdepartementet ge ett uppdrag rörande genomförandet av TEN-T till Trafikverket. Vidare återstår att se hur mycket den svenska nationella transportplanen kommer ta hänsyn till de åtaganden som Sverige gjort rörande utbyggnad och kravuppfyllnad till målåren 2030 och 2050 för stomnätet och det övergripande nätet.

Den nya förordningen om det transeuropeiska transportnätet, TEN-T utgör tillsammans med bland annat de skärpta utsläppsnormerna för tunga fordon, förordningen av utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur (AFIR), den nya handeln med utsläppsrätter som bland annat omfattar fossila bränslen för vägtransporterdirektivet om förnybar energi, som bland annat omfatta mål om andelen förnybar energi som används EU:s transportsektor och förbudet mot förbränningsmotorer i nya personbilar från 2035 en av de viktigaste lagstiftningarna som avser minska transportsektorns klimatpåverkan som den nuvarande kommissionen drivit igenom. En särskilt start koppling har TEN-T till AFIR, som fastställer utbyggnadstakt och avstånd mellan ladd- och tankinfrastuktur längs vägnätet inom TEN-T.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92