EU:s viktigaste transportstråk – ny förordning för TEN-T från och med juni i år
I slutet av december 2023 blev det klart att EU:s medlemsländer och Europaparlamentet nått en preliminär överenskommelse om förordningen om TEN-T, det europeiska transportnätet. Detta innebär bland annat att Örebro och Gävle kommer in i nätet som urbana knutpunkter och att hela sträckan Oslo-Stockholm ska inkluderas i den så kallade transportkorridoren Skandinavien – Medelhavet. Det innebär att stråket Oslo-Stockholm kommer få högsta prioritet när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas. Ett formellt antagande av den nya förordningen väntas under våren.
Natten till den 19 december 2023 kom EU:s medlemsländer och Europaparlamentet överens om en revidering av den nuvarande förordningen om TEN-T (Trans-European Transport Network). Hela lagtexten är ännu inte offentliggjord utan i detta läge har vi endast pressmeddelanden att gå på.
Förordningen är EU:s politiska åtagande om ett sammanhållet gränsöverskridande europeiskt transportsystem utan flaskhalsar till år 2050, som möjliggör ett effektivt fungerande av EU:s inre marknad och som bidrar till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och till uppfyllandet av klimatmålen i den europeiska gröna given. Förordningen bygger på medlemsländernas infrastrukturplanering och merparten av utbyggnad bekostas således av medlemsländerna (genom de nationella transportplanerna eller motsvarande), men denna nationella finansiering kan även kompletteras med EU-medel. Aalla transportslag (järnväg, väg, sjö- och luftfart) omfattas av förordningen, som också innehåller krav på infrastruktur och kapacitet.
Nätverket utvecklas stegvis, med ett stomnät, varav vissa stråk anses som de allra viktigaste (de europeiska transportkorridorerna), som ska vara klart år 2030, ett nytt delmål år till 2040 för stomnätsträckor som lagts till i den nya förordningen, samt ett övergripande nät som ska vara färdigställt till år 2050.
Att pekas ut som väg- eller järnvägsstråk, urban knutpunkt, hamn, flygplats eller terminal innebär ett synliggörande av EU-mervärdet av fungerande transportlösningar till, kring och i området, en ökad möjlighet att få med anslutande stråk på kartorna och framför allt, en möjlighet att söka finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), det vill säga EU-finansiering för infrastrukturinvesteringar för projekt som ligger längs TEN-T-nätet. Att ingå i TEN-T innebär dock även åtaganden, såsom vissa krav på standard och kapacitet, eller för sträckor som idagsläget inte finns, att de ska vara utbyggda tills ett visst målår. För urbana knutpunkter innebär det att krav tillkommer på att kommunen/staden ska ha en plan för hållbar mobilitet, en så kallad SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) på plats inom 2026 (troligen, målår har inte offentliggjorts än) samt rapporteringskrav på ett antal indikatorer. Dessa indikatorer har inte heller offentliggjorts, men troligt att det kommer röra sig om utsläppsnivåer, antal trafikolyckor, trafikstockningar med flera. De hållbara mobilitetsplanerna har många likheter med det arbete som redan görs och till exempel så anpassar Trafikverkets handbok för trafikstrategiskt arbete efter EU:s vägledning kring SUMP.
En fråga som Central Swedens medlemsregioner aktivt bedrivit påverkansarbete kring kopplat till TEN-T-revideringen är vilka städer som i förslaget pekas ut som urbana noder och prioriterade terminaler. I den nuvarande förordningen finns bara de tre storstäderna i Sverige med som urbana noder. I den överenskommelse som nu nåtts, fastställs att städer/kommuner (upp till medlemsstaterna att avgöra hur de vill definiera det geografiska området) med över 100 000 invånare pekas ut som urbana knutpunkter. Detta innebär att Örebro och Gävle kommer ingå i de nya TEN-T-kartorna som urbana knutpunkter. Vidare kommer även godsterminalen i Gävle hamn kommer med som ny terminal, medan själva hamnen redan innan ingår i det övergripande nätet inom nuvarande förordning.
Det gränsöverskridande perspektivet är grundläggande i TEN-T och de allra viktigaste transportstråken, som också sträcker sig över hela EU, utgörs av korridorerna inom stomnätet. I den nuvarande förordningen kallas således dessa stråk stomnätskorridorer, men i den nya förordningen byter de namn till europeiska transportkorridorer. Idag har nästan alla nordiska huvudstäder direktkopplingar genom transportkorridoren Skandinavien – Medelhavet. Hela stråket mellan Oslo och Stockholm har däremot inte varit inkluderat – men EU:s medlemsländer och parlamentet är alltså nu överens om att sträckan ska läggas till. Det innebär också att stråket Oslo-Stockholm kommer få högsta prioritet när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas.
-
- De europeiska transportkorridorerna från och med maj
-
- Nuvarande stomnätskorridorer
Central Sweden har tillsammans med Region Dalarna och de andra regionerna i Botniska Korridoren även arbetat med att få in Falun/Borlänge som ny urban knutpunkt och Borlänge som godsterminal, vilket dock inte ser ut att gå vägen denna gång. Arbetet med detta kommer därför att fortsätta under de kommande åren. Den nya förordningen fastställer att den ska ses över senaste år 2034, men omfattar också möjligheter för framför allt terminaler att inkluderas på kartorna innan dess. Dock endast på en medlemsstats begäran, vilket gör att påverkansarbetet också kommer att fortsätta mot svensk nationell nivå.
Den nya förordningen om det transeuropeiska transportnätet, TEN-T utgör tillsammans med bland annat de skärpta utsläppsnormerna för tunga fordon, förordningen av utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur (AFIR), den nya handeln med utsläppsrätter som bland annat omfattar fossila bränslen för vägtransporter, direktivet om förnybar energi, som bland annat omfatta mål om andelen förnybar energi som används EU:s transportsektor och förbudet mot förbränningsmotorer i nya personbilar från 2035 en av de viktigaste lagstiftningarna som avser minska transportsektorns klimatpåverkan som den nuvarande kommissionen drivit igenom. En särskilt start koppling har TEN-T till AFIR, som fastställer utbyggnadstakt och avstånd mellan ladd- och tankinfrastuktur längs vägnätet inom TEN-T.
Klicka på kartorna nedan för att förstora.
Vad händer nu?
Då Europaparlamentet och Rådet kommit överens om en gemensam position återstår nu det formella antagande av respektive institution, vilken väntas ske under våren. Trolig tidsplan är att den nya förordningen kommer träda i kraft (och därmed ersätta den nuvarande) i juni i år.
Mer information
EU-kommissionens pressmeddelande inklusive alla nya uppdaterade kartor (2023-12-19)
Rådets pressmeddelande om den preliminära överenskommelsen om TEN-T (2023-12-19)
Pressmeddelande från Oslo-Stockholm 2:55: Klart besked: EU vill ge Oslo-Stockholm högsta prioritet (2023-12-20)
Dåvarande regeringskansliets Fakta-PM till Riksdagen om EU-kommissionens förslag om reviderad TEN-T-förordning (2022-03-02)
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92