Förbud mot nya bensinbilar efter 2035 – undantag för e-bränsle

Kompletterande teknisk lagstiftning rörande syntetiskt tillverkade e-bränslen har fått Tyskland att till slut gå med på ett i praktiken förbud mot nya bilar som körs på bensin, diesel eller biodrivmedel från och med 2035. Tanken är att ge ett tydligt besked till biltillverkarna om att det är framför allt elbilar som gäller framöver.

Under tisdagen den 28 mars 2023 antogs – slutligen – formellt förordningen om skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon till 2035. Detta innebär att bara nya bilar med nollutsläpp, i praktiken elbilar eller möjligen bilar som hörs på vätgas, som får säljas. Med andra ord innebär lagstiftningen ett förbud av nya bilar och skåpbilar med förbränningsmotorer från och med 2035.

Undantag för syntetiska e-bränslen
En överenskommelsen om den nya lagstiftningen slöts under hösten, men när beslutet skulle tas formellt nu i mars satte Tyskland och en liten grupp allierade medlemsstater, i sista sekund stopp. Gruppen släppte sitt motstånd, enligt mediabolaget Politico, tack vare en överenskommelse bakom kulisserna förra veckan mellan EU-kommissionen och tyska regeringen. Överenskommelsen gäller ytterligare kompletterande teknisk lagstiftning (som ska publiceras i ett senare skede) med en lösning för e-bränslen. E-bränslen är syntetiskt tillverkade bränslen med hjälp av bland annat infångad koldioxid och el, som kan användas i vanliga bilmotorer. E-bränslen släpper således ut koldioxid vid avgasröret, men ses som koldioxidneutrala eftersom koldioxiden inte tillkommer utan ”återanvänds”. Det utlovade tekniska tillägget måste dock fortfarande godkännas av rådet (medlemsstaterna) och Europaparlamentet.

Biodrivmedel
Förbudet omfattar också biodrivmedel, eftersom att de släpper ut koldioxid vid avgasröret. Sverige har tidigare gjort bedömningen (september 2021) att det hade varit bättre ur ett svenskt perspektiv att kunna ha kvar nya biodrivmedelsfordon efter 2030 men att den nya skärpningen av utsläppskraven samtidigt innebär att hållbara biodrivmedel frigörs för användning inom andra transportsektorer där elektrifiering, inklusive genom vätgasdrift, inte är möjlig i närtid (exempelvis flyg och sjöfart). I och med risken om en framtida brist på hållbara drivmedel är det också särskilt viktigt att de används där behoven är som störst.

Vad händer nu?
Förordningen som nu antas är en viktig del av EU:s 55 %-paket och har också ett stort symbolvärde. Genom lagstiftningen pekas nu en tydlig riktning ut åt biltillverkarna, det är el- eller möjligen vätgas som gäller (eftersom de inte släpper ut koldioxid från avgasröret). Förutom att fastställa förbudet till 2035, höjer också lagstiftningen det delvisa utsläppsminskningsmålet för 2030, vilket kommer att tvinga biltillverkare att öka försäljningen av el- och vätgasfordon under de kommande åren. Förordningen om koldioxidutsläppsnormer för lätta fordon kommer inom några veckor offentliggöras i EU:s officiella tidning och därmed också träda i kraft.

Mer information:
Rådets pressmeddelande om det formella antagandet
Rådets infografik om förordningen om skärpta koldioxidnormer för lätta fordon
Politicos artikel om det formella antagandet
DN:s Berlinkorrespondent om Tysklands agerande ”Kärleken till bilen övervinner förnuftet i Tyskland” (2023-03-23)
Sveriges tidigare regerings ståndpunkt om lagstiftningsförslaget (2021-09-01)
SvD om storföretags satsningar på e-bränslen: Porsche och SAS satsar på E-bränsle (2023-03-23)
Sveriges Radio om Tysklands motstånd till förordningen om skärpta koldioxidnormer för nya lätta fordon (2023-03-03)
Sveriges Radio om det formella antagandet (2023-03-27)
Central Swedens tidigare artiklar om förordningen om skärpta koldioxidnormer för nya lätta fordon