Förordningsförslag om netto-noll-industri – Främjande av grön teknik i EU

Tillverkningen av batterier, solpaneler och elektrolysörer som används vid framställande av vätgas är några av de netto-noll-tekniker som EU-kommissionen vill främja för att stärka EU:s konkurrenskraft och öka produktionen av grön teknik. Förslaget ses som en del av EU:s motdrag till USA:s Inflation Reduction Act, som subventionerar amerikanska företag inom grön teknik.

Den 16 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag på förordning om netto-noll-industri (Net-Zero Industry Act, NZIA), som tillsammans med förslaget om en förordning om kritiska råvaror, utgör de första delarna av Industriplanen för den gröna given. Förslaget ska enligt EU-kommissionen bidra till att skapa gynnsamma förhållanden för en uppskalning av tillverkningen av gröna teknologier i EU. Detta ska stärka EU:s konkurrenskraft och bidra till att nå EU:s klimat- och energimål till 2030 samt skapa ett större energioberoende i EU, detta genom ökad produktion av förnybar energi. Förslaget är en del av EU:s svar på de amerikanska subventionerna till grön industri inom ramen för USA:s IRA (Inflation Reduction Act). En övergripande målsättning till 2030 om att tillverkningen av nettonollutsläppsteknik i EU ska tillgodose minst 40 procent av EU:s årliga behov av spridning av nämnda teknik fastställs också i förslaget. Mer detaljer om vad det omfattar anges i ett av arbetsdokumenten som finns som bilaga till förordningsförslaget.

Åtta utvalda netto-noll-tekniker
Målsättningen om ökad tillverkning av netto-noll-tekniker ska nås inom framför allt följande sektorer:

Kärnkraftens roll
EU-kommissionen förtydligar dock i förslaget att förordningen även kommer att främja andra tekniker som kan bidra till EU:s energimål. Inför presentationen av förordningsförslaget har exempelvis definitionen av en netto-noll-teknik varit mål för debatt, framför allt frågan om kärnkraftens roll. I förslaget nämns inte kärnkraft som utpekad teknik utan istället inkluderas en skrivning om ”1) avancerad teknik för produktion av energi från kärnprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln samt små modulära reaktorer med avancerade bränslen.”

Nyckelåtgärder riktade mot netto-noll-teknikerna
Förordningsförslaget omfattar också ett antal åtgärdsförslag, såsom förenklad tillståndsgivning, målsättningar och främjande åtgärder för koldioxidinlagring (carbon capture storage, CCS) samt en prioritering av strategiska netto-noll-projekt (Net Zero strategic projects). Vidare ser också EU-kommissionen att det kommer behövas insatser för att stärka kompetensförsörjning och innovation kopplat till netto-noll-tekniker för att EU ska kunna konkurrera med andra delar av världen, framför allt USA och Kina.

I samband med presentationen av förordningen tillkommer även ett meddelande om en europeisk vätgasbank, vilken ska främja produktionen av förnybar vätgas inom EU.

Nationell remiss om förordningsförslaget öppen till den 5 maj
För att samla inspel om vad svenska aktörer tycker om förslaget till förordning har Regeringskansliet skickat ut en nationell remiss öppen till den 5 maj.

Vad händer nu?
Förslaget behandlas nu av Europaparlamentet och rådet (medlemsländerna), det vill säga att de båda lagstiftande institutionerna. Detta innebär att de tar fram varsin förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Efter att medlemsstaterna och Europaparlamentet internt påbörjas förhandlingar mellan de två instituionerna, kan de komma överens blir det ny lagstiftning. 

Mer information:
EU-kommissionens pressmeddelande om förordningen om nettonollindustri
EU-kommissionens faktablad om förordningen om nettonollindustri
Förslaget till förordningstext
Ladda ner Arbetsdokumentet om EU:s årliga utbyggnadsbehov för strategisk netto-noll-teknik
EU-kommissionens meddelande om en Europeisk vätgasbank
Samrådet om förordningen om nettonollindustri