Förpackningsavfall i EU: från direktiv till förordning
EU:s nya förordning för förpackningar och förpackningsavfall trädde i kraft den 11 februari 2025, och ersätter det nuvarande direktivet. Syftet med lagstiftningen är att öka EU:s konkurrenskraft genom en stärkt cirkulär ekonomi. Förordningen säkerställer mer återvinning och minskad användning av engångsplast till år 2030 och år 2040.

Bildkälla: EU-kommissionen
Vad innebär förpackningsförordningen för EU-länderna?
EU-kommissionens nya förpacknings- och förpackningsavfallsförordning (Packaging and Waste Regulation, PPWR) trädde i kraft den 11 februari 2025. Kommissionen hoppas på att förordningen ska minska mängden förpackningar på den inre marknaden genom att harmonisera EU-ländernas olika nationella lagstiftningar. Förordningen ersätter därmed det existerande förpacknings- och förpackningsavfallsdirektivet (PPWD) från 1994.
Förordningen täcker hela förpackningslivscykeln och strävar efter att minska växtgasutsläpp, vattenförbrukning och negativ påverkan på människors hälsa. Lagstiftningen omfattar:
- Begränsningar för vissa förpackningsformat och material
- Restriktioner på engångsplastförpackningar
- Utfasning av farliga kemikalier såsom per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS)
- Miniminivåer för år 2030 och 2040 för återvinningen av förpackningar
- Skyldigheter för restauranger att erbjuda kunder möjlighet att återbruka behållare, exempelvis att kunna ta med sig egna take-away behållare
- Införande av pant- och retursystem för flaskor och burkar i alla EU-länderna
- Tydligare etikettmärkningar för enklare sortering av förpackningar bland konsumenter
Vad är reaktionerna på förordningen om förpackningar och förpackningsavfall?
Förordningen föreslogs i november år 2022 av EU-kommissionen. I Sverige mottogs förslaget väl. Regeringen ansåg exempelvis att förordningen möjliggör att uppnå de uppsatta klimat- och miljömålen. Även stora svenska bolag och branschorganisationer, såsom Tetra Pak och Skogsindustrierna, stöttade kommissionens förslag. Förordningen innebär att särskilda sektorer som exempelvis livsmedel, hotell- och restaurang, e-handel, transport och kosmetika kommer att behöva anpassa sina förpackningar.
Bakgrund till EU-kommissionens lagförslag
Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall är en del av EU:s gröna giv, under vilken EU-kommissionen har en handlingsplan för cirkulär ekonomi. EU vill minska förpackningsavfall på grund av förpackningssektorns höga miljöpåverkan, som bland annat bidrar till koldioxidutsläpp och marina föroreningar. Cirka 40 procent av all plast inom EU finns i förpackningar. För att minska mängden förpackningar och avfall ska det istället finnas andra alternativ som ingen förpackning eller återvinningsbara förpackningar.
Vad händer nu?
Eftersom Europaparlamentet och Rådet har kommit överens och förordningen trädde i kraft den 11 februari 2025 är lagstiftningsprocessen därmed klar. Förordningen ersätter direktivet, som kommer att upphöra om drygt 18 månader. Fram till dess kommer ytterligare riktlinjer för att tydliggöra och harmonisera hanteringen av förpackningar i EU, som tar hänsyn till medlemsländernas och företagens särskilda behov. För konsumenter kommer den nya förordningen således att göra det enklare att källsortera förpackningar.
Mer information
EU-kommissionen: Pressmeddelande om den nya förpackningsförordningen
Central Sweden: Cirkulär ekonomi: Förslag på nya EU-regler för förpackningar och förpackningsavfall
EU:s Journal (EUR-Lex 22 januari 2025): Läs hela förpackningsförordningen här
Sveriges riksdag: Fakta-PM om EU-förordning om förpackning och förpackningsavfall