Förslag till nya EU-regler för styrning av medlemsstaternas ekonomiska politik

Förslag till nytt regelverk för EU:s ekonomiska styrning ger indikatorer om vad vi kan förvänta oss i kommande förslag om EU:s nästa långtidsbudget efter år 2027. Förslaget innebär en omotiverat ökad styrning av medlemsstaternas ekonomiska politik, enligt den svenska regeringens preliminära ståndpunkt. 

I slutet av april presenterade EU-kommissionen ett lagförslag om nya EU-regler för ekonomisk styrning. Översynen av den ekonomiska styrningen har pågått sedan 2020 och är en viktig del i underlag för EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget efter 2027, som väntas presenteras under 2025.

Grundläggande inom kommissionens förslag för ny ekonomisk styrning är nationella finans- och strukturpolitiska planer på medellång sikt som bland annat ska visa medlemsstaternas offentligfinansiella mål, vilka åtgärder man planerar att vidta för att komma till rätta med makroekonomiska obalanser och vilka reformer och investeringar som ska prioriteras under en period av minst fyra år. Planerna ska bedömas av kommissionen och godkännas av rådet på grundval av gemensamma EU-kriterier.

Omotiverat ökad styrning av medlemsstaternas ekonomiska politik – initial svensk position i frågan
I november 2022 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om inriktningen för reformen av EU:s ekonomiska styrning, vilket utgjorde grunden för det lagförslag som nu presenterades i april. Enligt regeringens faktapromemoria kopplat till meddelandet var regeringens preliminära bedömning att integreringen av det makroekonomiska obalansförfarandet i de nationella finans- och strukturpolitiska planerna innebär att kommissionen flyttar fram sina positioner gällande en ökad styrning av medlemsstaternas ekonomiska politik på ett sätt som regeringen inte anser är motiverat.

Hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt – makroekonomiska obalanser i Sverige
EU:s ramverk för ekonomisk styrning är den europeiska planeringsterminen. Under den europeiska planeringsterminen anpassar medlemsländerna sin budgetpolitik och sin ekonomiska politik till överenskomna regler på EU-nivå. Arbetet sker i ett årshjul med olika aktiviteter. Analys av makroekonomiska obalanser i rapporten om förvarningsmekanismen är en del i arbetet. I rapporten om förvarningsmekanismen fastställs vilka medlemsländer det makroekonomiska läget kan komma att kräva en ytterligare fördjupad granskning. Rapporten bygger på en resultattavla med 11 indikatorer. Om någon av indikatorerna i ett visst land överskrider de överenskomna ramarna är detta den första signalen om potentiella makroekonomiska obalanser.

Kommissionen har alltsedan det makroekonomiska obalansförfarandet kom på plats 2011 bedömt att Sverige har makroekonomiska obalanser. Obalanserna består enligt kommissionen av hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt. Regeringen gör, i faktapromemorian baserat på kommissionens meddelande om inriktningen för reformen av EU:s ekonomiska styrning från november 2022, därmed en initial bedömning att den föreslagna inriktningen för en reform av det makroekonomiska obalansförfarandet kan komma att påverka Sverige.

För mer information
EU-kommissionens pressmeddelande om nytt regelverk för den ekonomiska styrningen
Regeringens fakta PM om Meddelande om inriktningen för en reform av EU:s ekonomiska styrning

Infografik om den europeiska planeringsterminen från Europeiska unionens råd