Frågor att ha ögonen på 2023

Reform av EU:s energimarknad, skärpta klimatlagar, EU:s framtida budget och hot om handelskrig – detta är några av frågorna vi på kontoret håller ögonen på under 2023.

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina lanserade EU-kommissionen i maj 2022 initiativet REPowerEU för att snabbt minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda den gröna omställningen av EU:s energisystem. I januari 2023 inledde kommissionen även den formella processen för att presentera en reform av EU:s energimarknad. Åsikterna gå isär om EU-kommissionen faktiskt anser att en reform är nödvändig men det går inte bortse från att gasprisernas påverkan på priset på övriga energislag har haft stora konsekvenser för EU:s ekonomi. Kommissionen har en grannlaga uppgift att lägga fram ett förslag som är lagom nytänkande och lagom traditionellt för att kunna matcha de 27 medlemsländernas förväntningar. Reformförslaget är planerat till i slutet av mars.

Under 2021 presenterade EU-kommissionen klimatpaketet ”Fit-for-55”, en samling förslag av revidering av EU:s klimatlagstiftning för att nå 2030-målet om 55 procent minskade koldioxidutsläpp jämfört med 1990 års nivåer. I slutet av 2022 nåddes överenskommelser kring flera av lagstiftningsakterna, bland annat förbud mot nya bilar med förbränningsmotorer efter 2035, inkludering av fler sektorer inom EU:s handel med utsläppsrätter, ett nytt separat utsläppshandelssystem, en ny gränsjusteringsmekanism för koldioxid samt införande av en ny social klimatfond. Under 2023 fortsätter förhandlingarna om de resterande lagförslagen, bland annat direktiven om byggnaders energiprestanda samt direktivet om förnybar energi, översyn av energieffektivitetsdirektivet, lagstiftning kopplat till laddinfrastruktur med flera.

2021 – 2022 genomförde EU en process för medborgardialog som gick under namnet Konferensen om Europas framtid. Medborgardialogen har resulterat i en rad förslag på åtgärder som EU uppmuntras hantera. I januari 2023 presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz en gemensam deklaration om hur de ser på EU:s framtid.  Ökade sociala rättigheter, fördragsändring, avskaffa vetorätten om skatter och flyktingsolidaritet är frågor som duon avser driva på EU-nivå. Dessa prioriteringar går på tvärs med hur den svenska regeringen ser på EU:s framtid.

Under 2023 sker en halvtidsutvärdering av EU:s långtidsbudget 2021 – 2027. Nära kopplat till denna är utvärderingen av Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) – den största delen av den så kallade Coronafonden som kompletterar långtidsbudgeten under programperiodens första år. Coronafonden inrättades för att stödja EU:s återhämtning efter pandemin och finansieras genom upplåning på den globala finansmarknaden – en unik finansieringslösning på EU-nivå. Mycket talar för att denna typ av finansiering kan komma att inspirera förslag till långtidsbudgeten efter 2027, vilket skulle få påverkan på förutsättningarna för genomförandet av EU:s fonder och program. EU-kommissionen väntas presentera förslag på ny långtidsbudget under 2025. 2023 – 2024 blir viktiga år för att följa och påverka EU:s framtida prioriteringar.

Industrins omställning är en av huvudprioriteringarna för den europeiska gröna given. I mars 2020 presenterade EU-kommissionen EU:s nya industristrategi. I maj 2021 presenterades en uppdatering av strategin för att bättre anpassa strategin till de nya omständigheterna efter covid-19-pandemin. I augusti 2022 antog USA:s kongress det stora klimatpaketet Inflation Reduction Act (IRA) som bland innebär subventioner av produktion av grön teknik. Många EU-länder, med Frankrike i spetsen, ser detta som ett tydligt hot mot den europeiska industrin och vill svara med en utvidgning av de tillfälliga statsstödsreglerna som nu gäller för energikrisen. En annan lösning, som Sverige starkt förespråkar, är att förhandla fram fördelaktiga villkor för EU i IRA:s genomförande. Den 1 februari presenterade EU-kommissionen ett förslag på EU:s svar på IRA – Industriplanen för den gröna given. EU:s stats- och regeringschefer kommer att diskutera förslaget under ett extrainsatt toppmöte i mitten av februari. Därefter kommer EU-kommissionen utarbeta ett mer detaljerat förslag som presenteras inför toppmötet i mars.