Från Brexit till COP28: Vem får förhandla för EU?

COP28 och COP15 är bara några av de olika tillfällen där det blir viktigt för EU:s medlemsstater att EU antar en gemensam förhandlingsposition. Vissa menar på att det i framtiden i allt större uträckning kommer bli ännu nödvändigare att EU står enade på grund av händelser så som globala pandemier eller kriget i Ukraina. Men hur funkar det i praktiken och vem har egentligen makten att föra EU:s talan?

I och med Lissabonföredraget (2009) blev EU en fullständig juridisk person, vilket bland annat gör det möjligt för unionen att ansluta sig till internationella avtal. För att EU ska kunna anta en gemensam position inför tredje land eller internationella organisationer måste rådet ge antingen EU-kommissionen eller EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik ett mandat. Kommissionen får företräda och ingå avtal för EU i frågor som till exempel rör handel medan EU:s höga representant för utrikes och säkerhetsfrågor hanterar de frågor som rör just utrikes- och säkerhetspolitik. När rådet antagit mandatet ska Europaparlamentet omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet. Kommissionen behöver också regelbundet rapportera till bland annat Europaparlamentet om förhandlingsläget.

Förhandlingsmandatet i samband med Brexit
I och med en fördragsändring blev det också möjligt, enligt artikel 50 i EU-fördraget, för ett medlemsland att träda ur unionen, vilket gjordes för första gången genom Brexit. Efter Storbritanniens utträde ur EU utsåg Rådet kommissionen till EU:s förhandlare och bestämde inom vilka områden som förhandlingar skulle ske, bland annat handel, fiske, utrikespolitik, säkerhet och försvar samt brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete.

Förhandlingsmandatet inför COP28
Den 30 november till den 12 december 2023 anordnas FN:s officiella klimatmöte 2023, COP28. COP står för Conference of the Parties och avser de länder (parties) som skrev under det ursprungliga FN-avtalet om klimat från 1992, The United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). I oktober 2023 antog Rådet (som representerar EU:s medlemsländers regeringar) EU-kommissionens förhandlingsmandat å hela EU:s vägnar. Förhandlingsmandatet fastställer att EU ska lyfta fram ”de möjligheter som ambitiösa klimatåtgärder medför för planeten, den globala ekonomin och människorna och vikten av att säkerställa en rättvis omställning till hållbara klimatresilienta och klimatneutrala ekonomier och samhällen som inte lämnar någon utanför”. Vidare erkänner rådet att de befintliga finansieringsarrangemangen måste stärkas och att EU i förhandlingarna således ska arbeta för att öka klimatfinansieringen.

Svenskt deltagande under COP28
Sverige deltar på COP28 både under egen flagg och som del av EU:s delegation. Gällande EU:s gemensamma förhandlingsposition menar Sverige att EU har ”ett tydligt mandat att driva på för ett ambitiöst utfall från COP28 som omfattar bredden av det globala klimatarbetet – utsläppsminskningar, anpassning och finansiering.” Det svenska huvudbudskapet är likt EU:s att det är akut att agera nu, men att klimatåtgärder också innebär möjligheter i form av jobb och tillväxt. Vidare lyfter Sverige att G20-länderna står för merparten av klimatpåverkan och de därmed har ett särskilt ansvar att minska sina utsläpp.

För mer information:
Läs svenska regeringens pressmeddelande om förhandlingsmandatet inför COP28
Läs Rådets pressmeddelande om förhandlingsmandatet inför COP28
Läs om Rådets sammanfattning av tidslinjen för Brexit

Denna artikel bygger på en tidigare nyhet skriven av Cecilia Aketch Akanga, praktikant på Central Sweden september 2022 – januari 2023.