Hur hänger Northvolt, EU-tullar på kinesiska elbilar och förslaget på EU:s nästa långtidsbudget ihop? – Ett poddtips!
Industrins gröna omställning utgör en av pelarna i EU:s klimatpolitik och det övergripande målet om att nå klimatneutralitet till år 2050. De stora satsningarna på grön industri får också stora konsekvenser för den regionala utvecklingen såsom infrastrukturbehov och kompetensförsörjning. Så hur påverkas företag såsom Northvolts öde EU-politiken och tvärtom? Sveriges Radios fantastiska Europapodd reder ut frågan i veckans avsnitt och vi på Central Sweden kan varmt rekommendera det. Denna artikel är ett komplement till avsnittet med bakgrundsinformation och vidareläsning till de olika dimensionerna av denna komplexa fråga.
”Det gröna batteriundret i norr skulle lösa vår kontinents stora ödesfrågor och sätta Europa på industrikartan som en konkurrent till USA och Kina. Men vad händer om Northvolt faller och vad har EU för chanser i det globala industriracet?”
Kina, Ryssland, USA – Hur ska EU förhålla sig till omvärlden?
Den gröna omställningen har tydligt medfört ett uppsving för industripolitiken, och då särskilt ett fokus på grön teknik och grön energi. Det geopolitiska läget har dock belyst EU:s beroende av omvärlden inom dessa områden. Ett energiberoende till Ryssland och ett beroende av både teknik och metaller och mineraler när det kommer till Kina, som också ger mycket statsstöd till den egna industrin. Och på detta ett eventuellt handelskrig eller statsstödskrig med USA. EU:s svar med fokus på en stärkt självständighet och den egna gröna industrin landar inte väl i alla läger. Sverige hör traditionellt till de länder som förordar global handel, något som också EU brukade göra, men nu blåser helt tydligt andra politiska vindar.
Det går aldrig förutspå framtiden med hundra procents säkerhet men det vi ser nu är en politik som stärker EU:s strategiska självförsörjning (strategisk autonomi). Detta kommer att få effekter på EU som helhet, inte bara på EU:s framtida klimatpolitik och på den framtida budgeten, inklusive sammanhållningspolitiken och andra program och fonder, utan på varför EU existerar.
EU befinner sig i en inåtblickande period som präglas av ett fokus på EU:s suveränitet. Effekterna av politiken kommer på flera sätt bidra till olika möjligheter kontra potentiella farhågor beroende på vilken politisk nivå man opererar på eller vilken organisation man företräder. Eller helt enkelt, politisk åsikt: Vilket sorts EU vill vi ha? Och hur ska det finansieras?
Grundregeln i EU-samarbetet är att statsstöd inte ska ges för att detta snedvrider konkurrensen på den europeiska inre marknaden. Det finns dock undantag och sedan pandemin har dessa undantag utökats. Se Euractivs pedagogiska förklaring nedan.
Ett av förslagen i von der Leyens politiska riktlinjer är en europeisk konkurrenskraftsfond, som skulle syfta till att ge statsstöd på en europeisk nivå för att på så vis undvika att medlemsländerna ger egna statsstöd. Det finns ännu inga detaljer kopplade till förslaget om exempelvis hur mycket medel som skulle öronmärkas till fonden och på vilka kriterier stödet skulle ges, men tydligt är det skulle kopplas till strategiska sektorer såsom gröna industrier och försvarsindustrin. Något som också återkommer i Draghis rapport.
Så definieras statsstöd
Statsstöd är när det offentliga, såsom staten, kommuner eller regioner stödjer en viss verksamhet med offentliga medel på ett sätt som ger mottagaren en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Det finns EU-regler för detta och det krävs normalt sett godkännande från EU-kommissionen innan stöd får lämnas för att undvika snedvridning av konkurrensen på EU:s inre marknad.
EU:s regler för statligt stöd regleras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det offentliga (staten) får med vissa undantag inte lämna stöd förrän det i förhand har godkänts av EU-kommissionen. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.
EU:s regler för statligt stöd sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Det gäller också för Sverige. Reglerna finns i artiklarna 107–109 i EUF-fördraget.
Källa: Regeringskansliets hemsida
Vad tycker Sveriges regering om statsstöd?
Hur förhåller vi i Sverige oss till EU:s U-sväng? Tankesmedjan Timbro är till exempel inte nöjda. Sveriges regering har hittills varit tveksamt inställda till statsstöd, men från exempelvis norra Sverige hörs röster, bland annat Rikard Carstedt (S), om vikten av just batteritillverkning i Sverige och att det är svårt att konkurrera med USA och de statsstöd som ges där. Den 24 september meddelade även näringsminister Ebba Busch (KD) att svenska regeringen för diskussioner med Tysklands regering om att tillsammans agera mot EU-kommissionen för att stötta batteritillverkning i Europa. Så håller Sverige på att svänga i frågan om statsstöd?
“Satsa – eller dö”.
Mario Draghi
Den mest omfattande av de två publicerades tidigare i september och är skriven av Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken och italiensk premiärminister. EU behöver öka sin produktivitet och innovationstakt, menar Draghi. Tanken med den drygt 400-sidiga rapporten är att ge kommissionen ett underlag inför kommande vägval i frågor som exempelvis industripolitiken, handel och statsstöd.
En anledning till att EU inte kan mäta sig konkurrensmässigt mot Kina och USA är enligt Draghi att EU är alltför splittrat på flera plan. För att EU ska kunna konkurrera med Kina och USA behöver EU på flera politikområden bli mer samspelta, bland annat inom industripolitiken. Även EU:s budgetprogram och kapitalmarknad behöver bli mer samordnade.
Rapporten är uppdelad i tre fokusområden, där Draghi menar att förändringar krävs för att Europa ska stärka sin konkurrenskraft. Områdena är: ökad innovation, en klimatomställning som ökar EU:s konkurrenskraft samt öka säkerheten och minska beroenden. För att uppnå målen i rapporten krävs cirka 800 miljarder euro årligen i olika investeringar. Pengar som Draghi bland annat ser kan komma från gemensamma EU-lån, som bygger vidare på den coronafond som medlemsländerna gemensamt lånade upp för att kunna investera i ekonomin. Draghi föreslår även en särskild konkurrenskraftsdel i nästa flerårsbudget som ska fokusera på att stödja innovation, digitalisering, energiomställning och försvar.
Den andra rapporten på ämnet är också skriven av en italienare, tidigare italienske premiärministern Enrico Letta. Fokus i hans rapport ligger på hur EU:s inre marknad kan stärkas för att på så vis öka konkurrenskraften och tillväxten. För att undvika att den inre marknaden fragmenteras av nationella statsbidrag, som är risken då kapitalstarka länder som Tyskland och Frankrike redan betalat ut stora statsstöd, menar Letta att EU bör ge statsstöd men på en europeisk nivå, istället för nationell. Det råder med andra ord stor samstämmighet mellan båda rapportörer och von der Leyen.
Så finansieras EU:s budget
EU:s långtidsbudget (Multi-annual framwork, MFF) finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från EU-länderna (baserat på hur bra deras respektive ekonomier går – BNI), en del av ländernas moms- och tullavgifter samt egna medel (mer nedan). Under pandemin tillkom även en sorts parallell förstärkningsbudget, Next Generation EU, som omfattar bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens – coronafonden. Denna förstärkning tillkom genom att EU gemensamt lånade pengar.
EU:s egna medel
Sedan år 2021 finns en ny kompletterande inkomstkälla till EU-budgeten i form av en avgift på plastförpackningsavfall som inte återvinns. Det finns två syften med plastavgiften, dels att ge EU-länderna incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi, dels att skapa en egen inkomstkälla till EU-budgeten. Utgiften beräknas på en uttagssats på 0,80 euro per kilo på de plastförpackningar som inte återvinns. Det finns också en mekanism som ska se till att mindre rika EU-länder inte bidrar med för mycket. Sveriges avgift för år 2024 beräknas uppgå till 1 432 miljoner kronor.
EU-kommissionen har tidigare lagt fram förslag för att utöka källorna till egna medel även om inget ännu har beslutats. Vidare är vikten av utökade egna medel också något som von der Leyen tydligt lyfter fram i sina politiska prioriteringar.
Var ska pengarna komma ifrån till nästa EU-budget?
För att klara av industrins gröna omställning och inte bli omsprungna av Kina och USA i kapplöpningen om att ta fram världens nästa gröna tekniker, kommer EU att behöva investera. Detta innebär att EU kommer att behöva utöka sin budget, alternativt omfördela inom nuvarande budget. Detta betyder att om EU-länderna inte vill höja medlemsavgiften, så återstår att skära ner på finansieringen till vissa områden, EU-lån eller EU-avgifter (läs skatter) såsom plastavgiften. Hur EU-länderna ska kunna enas om vad som ska göras och sen lyckas genomföra det, är avgörande för EU:s framtid.
Vad tycker Sveriges regering om nästa EU-budget
Sveriges regering brukar generellt sätt alltid vara budgetrestriktiva – oavsett regeringskonstellation. den svenska regeringen motsatte sig till exempel under EU:s toppmöte i oktober 2023 förslaget om mer pengar till den nuvarande budgeten. Detta då man ansåg att EU istället borde skära ner på andra områden så som forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken. I detta fick Sverige stöd av bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Länder som Spanien och Grekland, å andra sidan, strävade efter att få EU-budgeten utökad. Under förhandlingarna till den nuvarande långtidsbudgeten 2021 – 2028 gick ju också dåvarande finansminister Magdalena Andersson ut med att ”Sverige kommer vara snålast i EU”. Dock har den nuvarande regeringen har inte gjort något tydligt uttalande om den kommande långtidsbudgeten.
En annan konflikt kopplat till EU:s nya industripolitik är målkonflikten som uppstår mellan grön industriomställning och bland annat miljöfrågor och rennäring. Går nya etableringar av industri, gruvor och produktion av förnybar energi ihop med exempelvis biologisk mångfald? Och vad säger lokalbefolkningen? Frågan kvarstår att lösas.
Mer information
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
