Kompromiss nådd om förordningen om återställande av natur

Minst 20 procent av EU:s land och hav ska vara under restaurering till 2030, ingen nettoförlust av urbana grönområden (mätt på medlemslandsnivå) samt särskilda mål för återvätning av torvmark är några av målsättningarna som Europaparlamentet och EU:s medlemsländer enats om. Detta efter många och långa förhandlingar.  

Innan sommaren såg det ut som att EU-kommissionens förslag om en ny förordning om naturrestaurering inte skulle gå igenom Europaparlamentet och därmed inte bli något av. Men så blev det inte – utan efter ett knappt ja i Europaparlamentet i juli har förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet pågått. Natten till den 10 november blev det klart att parterna nått en kompromiss. Så vad blev det till slut av den omstridda förordningen om återställande av natur?  

EU-kommissionen föreslog sommaren 2022 att minst 20 procent av EU:s land och hav ska vara under restaurering till 2030 och att alla ekosystem som är i behov av det, ska ha återställts till senast 2050. Överenskommelsen som nu nåtts fastställer istället att medlemsländerna ska utföra återhämtningsåtgärder för minst 20 procent av EU:s landområden och havsområden senast 2030, och för alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. EU-länderna måste också ta fram planer för hur de ska återställa minst 30 procent av de naturtyper som för närvarande är i dåligt skick till 2030, för att sedan öka till 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050. Eftersom det nu är återgärder och inte effekterna av dessa som mäts, är omfattningen av den nu överenskomna lagstiftningen med andra ord mycket mindre än det som först föreslogs.  

Reaktioner
Världsnaturfonden (WWF) har välkomnat att lagstiftningen och särskilt de tydliga målen gällande återställande av våtmarker, men beklagar antalet kryphål. Den svenska intresseorganisationen Skogsindustrierna menar tvärt emot, att den ökade flexibiliteten i kompromissen jämfört med EU-kommissionens förslag, är en stor förbättring. Vidare ser Skogsindustrierna att lagstiftningen fortfarande innebär en risk för stora samhällsekonomiska effekter på grund av begränsningar i markanvändningen, särskilt skogsbruket, i en svensk kontext. 

Vad händer nu?
Lagstiftningen ska nu antas formellt av både rådet och Europaparlamentet, vilket väntas ske under vintern 2023/våren 2024. Ett första steg i den formella antagningsprocessen skedde i miljöutskottet i Europaparlamentet den 29 november då kompromissen antogs. Därefter kommer medlemsländerna troligen behöva anpassa den nationella politiken, inklusive stödsystem, för att arbeta mot de nya målen. Vidare ska medlemsländerna även ta fram nationella restaureringsplaner.