Lägesrapport: Förordningen för utbyggnad av alternativa bränslen

Laddstolpar var 60:e kilometer och fler vätgasstationer är några av de krav som nu diskuteras i förhandlingarna mellan medlemsländerna i rådet och ledamöterna i Europaparlamentet. Målsättningen är att skapa ett tillräckligt infrastrukturnät tillgängligt för allmänheten i hela EU för laddning eller tankning av vägfordon eller fartyg med alternativa bränslen.

Det är en klassisk hönan-och-ägget-situation – EU behöver fler fordon som drivs på alternativa bränslen men ingen köper fordon om de inte går att tanka/ladda och infrastrukturen för laddning/tankning byggs inte ut förrän det finns en tillräckligt stor efterfrågan. Det övergripande syftet med direktivet (och numera förslag till förordning) för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen är att råda bot på just detta.

EU-kommissionens bedömer att det nuvarande direktivet från 2014 inte är anpassat för EU:s klimatmål om 55 procents minskade växthusgasutsläpp till 2030. Laddpunkterna är också ojämnt fördelade inom unionen. För att bättre kunna driva på utbyggnadstakten föreslår kommissionen att direktivet ska ersättas av en ambitiösare EU-förordning. Detta då en förordning, till skillnad från ett direktiv, blir lagstiftning i EU direkt efter antagandet. Ett direktiv måste omsättas i nationell lagstiftning vilket oftast tar uppemot två år innan lagstiftningen träder i kraft.

EU-kommissionens förslag (juli 2021)
EU-kommissionens förslag innehåller bland annat högre bindande mål för medlemsstaterna när det gäller utbyggnad av publik laddinfrastruktur längs vägnätet. Längs stomnätet i det transeuropeiska transportnätet TEN-T föreslår kommissionen att det senast 2025 ska vara maximalt 60 km mellan publika laddningspunkter för lätta och tunga fordon. För det övergripande nätet i TEN-T-nätet gäller samma krav för lätta fordon till 2030 och för tunga fordon föreslås istället 100 km men också till 2025. Vätgasstationer ska finnas med maximalt 150 km avstånd i hela TEN-T senast 2030. Förslaget innehåller också krav på att det ska finnas publika laddningspunkter för tunga fordon vid säkra uppställningsplatser och vid alla så kallade urbana knutpunkter i TEN-T-nätet (för Central Swedens medlemsregioner handlar det om Gävle och Örebro från och med 2024 när den nya TEN-T-förordningen träder i kraft).

Förordningsförslaget har också stark koppling till andra lagstiftningar, såsom den nyligen antagna förordningen om CO²-normer för lätta fordon, som innebär ett förbud mot nya bilar med förbränningsmotorer efter 2035, förordningen om det transeuropeiska transportnätet, TEN-T samt direktivet för byggnaders energiprestanda, som bland annat fastställer laddplatser vid nybyggnation. Att använda fler vätgas- och batteridrivna elfordon i EU:s fordonspark är också en viktig del av kommissionens vätgasstrategi och strategin för integrering av smarta energisystem. Förslaget rör även elförsörjningen till fartyg i hamn.

Rådets position (juni 2022)
Rådet går även i stort sett på kommissionens linje när det gäller laddningen av eldrivna lätta fordon och TEN-T-täckningskraven 2025 och 2030 samt elförsörjningen till fartyg i hamn. Gällande laddstationer för tunga fordon menar rådet att marknadsutvecklingen befinner sig i ett tidigare stadium än för lätta motorfordon och föreslår därför en mer gradvis strategi för utbyggnaden av infrastrukturen. Rådet föreslår att utbyggnaden ska prioritera stomnätskorridorerna i TEN-T med en målsättning till 2025 och att alla vägar i TEN-T-nätet (det vill säga både stomnätet och det övergripande nätet) ska omfattas senast 2030. När det gäller tankning av vätgas koncentreras rådets position på utbyggnad av infrastrukturen till TEN-T:s stomnät, med särskilt fokus på urbana och multimodala knutpunkter. Gällande avståndet mellan laddningspunkterna yrkar rådet på mer flexibilitet, för att exempelvis kunna ha längre mellan stolparna i de delar av TEN-T-nätet med mycket låg trafiktäthet.

Europaparlamentets position (oktober 2022)
Ledamöterna i Europaparlamentet anser gällande laddinfrastruktur för vägar vill Europaparlamentet att det ska finnas laddstationer var 60:e kilometer längs både det övergripande nätet och stomnätet i TEN-T för lätta fordon. För tunga fordon vill parlamentet att det ska finnas laddstationer längs stomnätskorridorerna i TEN-T senast 2025. Parlamentet ser dock att medlemsstaterna ska kunna be om undantag för EU:s yttersta randområden, vissa öar samt områden med väldigt lite trafik. Ledamöterna föreslår även att det ska installeras fler tankstationer för vätgas längs hela nätet i TEN-T (var 100:e kilometer istället för var 150:e kilometer som kommissionen föreslagit) samt att det ska ske senast 2027 (istället för senast 2030 som i EU-kommissionens föreslag).

Vad händer nu?
Förhandlingar mellan rådet (EU-länderna) och Europaparlamentet inleds. Trolig överenskommelse om slutgiltig ny lagstiftning väntas nås under 2023.

Mer information
EU-kommissionens förslag på ny förordning för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
Rådets pressmeddelande om den allmänna inriktningen (gemensam förhandlingsposition) om förordningen för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
Europaparlamentets pressmeddelande om den antagna förhandlingsposition om förordningen för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
Länk till karta över stomnät och övergripande nät i TEN-T
Länk till karta över stomnätskorridorerna i TEN-T