Lägesuppdatering: Direktivet om byggnaders energiprestanda

I vilken takt ska EU:s byggnadsbestånd renoveras för att bli mer energieffektivt och vem ska stå för finansieringen? Det är två stora avgörande frågor som medlemsländerna och Europaparlamentet ska enas om under förhandlingarna om det uppdaterade direktivet för byggnaders energiprestanda.  

Det börjar dra ihop sig för tuffa förhandlingar om en av de sista pusselbitarna i 55%-paketet: direktivet för byggnaders energiprestanda. EU-kommissionens direktivförslag från november 2021, som syftar till att göra byggnaderna i EU mer energieffektiva och minimera växthusgasutsläpp från byggnadssektorn, är kontroversiellt. Vem ska betala för renoveringarna? Har EU tillräckligt med byggnadsarbetare? Är lagen tillräckligt flexibel för att hantera medlemsländernas vitt skilda klimat och byggnadstraditioner? Vad gäller för byggnader med stort kulturvärde? I vilken utsträckning ska offentliga sektorn gå före?

Starkt motstånd i många medlemsländer – men också höga ambitioner i andra
Politico konstaterar att det finns ett starkt motstånd i många länder kring förslaget och att detta också bör ses som en del av den växande skepsis mot EU:s klimatpolitik som setts den sista tiden, framför allt inom högerpartier.

Ännu ingen stor diskussion om frågan i Sverige
Fastighetstidning konstaterade i våras att det hittills varit väldigt tyst om lagförslaget i Sverige, även om flera Europaparlamentariker såsom Emma Wiesner (C) och Erik Bergkvist (S) har uttalat sig. Troligtvis kommer vi inom kort höra mer från den svenska regeringen i frågan, nu när Sverige inte längre är ordförandeland. Rådets gemensamma linje innehåller också viss flexibilitet, vilket även Sverige tidigare önskat. Något som svenska regeringen dock gjort i förberedelse för den framtida lagstiftningen är att ge Boverket i uppdrag att se över energiklassningssystemet så att Sverige får en energiklassning som ger likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra länder i EU. Sveriges Allmännytta har här en bra första överblick av vad Boverket kommer föreslå för justeringen av energiklasserna. 

Finansieringen – en knäckfråga?  
Tankesmedjan Timbro har åtminstone gjort ett försök att få igång debatten i Sverige med ett inlägg i Altinget (2023-08-23) där de menar att direktivet ”riskerar att driva många svenska villaägare från hus och hem”. Finansieringsfrågan är med andra ord en knäckfråga. Hur det blir när lagen genomförs är givetvis inte möjligt att förutspå med hundra procents säkerhet, men värt att lyfta fram är att EU-kommissionens, rådets och Europaparlamentets positioner alla har med någon sorts finansiering (exempelvis återhämtningsmedel, sociala klimatplanen eller nationella medel.) Europaparlamentet vill också se att ett finansiellt stödsystem införs och Altinget rapporterar att parlamentet även vill införa ett hyrestak för att hindra att hyresgäster tvingas betala för mycket själva för renoveringarna. Kanske är det istället den huvudsakliga konflikten den mellan kostnader och vinster på kort- och långsikt? För det går inte att undkomma att det kommer att krävas stora investeringar i Europas byggnadsbestånd, men att det också kommer att resultera i stora energibesparingar och nya jobb. Den då ansvarige EU-kommissionären för den gröna given, Frans Timmermans (han avgick nu i augusti för att istället satsa på den nationella nederländska politiken), summerar det hela väl när han citerades i Politico när förslaget presenterades:

”The urgency to act on renovation is enormous, but the opportunity is also enormous.” 

Bild från Europeiska rådet