Bevakningsområden

Minskad energianvändning med 20 procent till 2030 – Hur kommer Sveriges regioner att påverkas?

Published On: 2023-11-22Last Updated: 2023-11-29

Ett ambitiöst övergripande EU-mål om minskad energianvändning, ett tydligt erkännande av vikten av lokal och regional nivå i arbetet med energieffektivisering och årliga energibesparnings- och renoveringskrav på offentlig sektor, det är några av de delar i det reviderade energieffektiviseringsdirektivet som kommer att påverka Sveriges regioner. En dialog med med svensk nationell nivå om hur lagstiftningen ska genomföras i Sverige kommer därmed bli väldigt viktig. 

Det europeiska energieffektiviseringsdirektivet (EED) är en viktigt del i genomförandet av klimatmålet om 55 procents minskade utsläpp till 2030 och REPowerEU-planen, som ska minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen. Det nya reviderade direktivet om energieffektivitet trädde i kraft nu i oktober 2023. Medlemsländerna har därefter två år på sig att omsätta EU-direktivet i nationell lagstiftning, även om de redan i juni 2024 måste redovisa hur de nya målen, bland annat gällande energieffektivisering, ska nås i de nationella energi- och klimatplanerna.  

Viktiga nyheter i lagstiftningen som kommer påverka lokal och regional nivå: 

Direktivet fastställer att till år 2030 måste EU:s totala slutliga energianvändning* minska med cirka 20 procent jämfört med de preliminära siffrorna för 2022.** Målet är inte uppdelat på varje medlemsland, men varje medlemsland måste redovisa sitt bidrag till målet i de nationella energi- och klimatplanerna. Arbetet med den svenska planen pågår redan, bland annat på Energimyndigheten och en slutgiltig version av den svenska planen ska fastställas av regeringen och EU-kommissionen till sommaren 2024. En stor olöst fråga i detta är hur ekvationen gröna industrisatsningar och beräknad stor ökad energianvändning ska gå ihop med den ambitiösa målsättningen om att energianvändningen ska minska med cirka en femtedel.  

*Med slutlig energiförbrukning avses all energi som levereras till industri, transport, hushåll, tjänster och jordbruk (den omfattar inte leveranser till energiomvandlingssektorn och energiindustrin själva). (Eurostat)

**Målet uttrycks så här i artikel 4 lagstiftningen:

Medlemsstaterna ska kollektivt säkerställa en minskning av energianvändningen på minst 11,7 % till 2030 jämfört med EU:s referensscenarioprognoser från 2020, så att unionens slutliga energianvändning uppgår till högst 763 Mtoe.

Enligt European Environment Agency (EEA) uppgick den slutgiltiga energianvändningen i EU år 2022 till 953,7 Mtoe.  

Det nya direktivet ålägger även ett särskilt energibesparingsmål på offentlig sektor, som i varje medlemsland årligen ska minska energianvändningen med 1,9 procent.  I och med att målet kommer att mätas på nationell nivå, kommer det bli upp till den svenska regeringen att fastställa hur målet ska nås och hur eventuella åtgärder ska fördelas. Detta ska även rapporteras in via de nationella energi- och klimatplanerna. Lagstiftningen säger dock att ”Medlemsstaterna ska säkerställa att regionala och lokala myndigheter fastställer specifika energieffektivitetsåtgärder i sina långsiktiga planeringsverktyg” (artikel 5.6), vilket innebär att lagstiftningen ändå har som utgångspunkt att vissa åtgärder kommer att fördelas på lokala och regionala myndigheter.   

Vidare tillkommer ett krav på att:

”varje medlemsstat [ska] säkerställa att minst 3 % av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs av offentliga organ renoveras varje år för att omvandlas till åtminstone nära-nollenergibyggnader eller nollutsläppsbyggnader (…) Medlemsstaterna får välja vilka byggnader som ska ingå i renoveringskravet på 3 %, med vederbörlig hänsyn till kostnadseffektivitet och teknisk genomförbarhet vid valet av vilka byggnader som ska renoveras.” (artikel 6.1)

De byggnader som kan omfattas ska också omfatta en golvyta på mer än 250 m2, men undantag får bland annat göras av arkitektoniska eller historiska skäl, för byggnader som ägs av Försvarsmakten eller som är av andlig karaktär såsom kyrkor. Lagstiftningen ålägger också att medlemsstaterna ska ta fram en förteckning av alla byggnader som ska ingå senast i oktober 2025.  

Den nya lagstiftningen fastställer att ”Lokala och regionala myndigheter bör tilldelas en ledande roll vid utveckling och utformning, utförande och utvärdering av de åtgärder som fastställs i detta direktiv, för att de ska kunna ta tillräcklig hänsyn till sina egna särskilda klimatmässiga, kulturella och sociala omständigheter.” (skäl 145). Lagstiftningen erkänner med andra ord vikten av lokal och regional nivå i att målet om minskad energianvändning. Vidare åläggs även nationell nivå att ”stödja offentliga organ i planeringen och genomförandet av åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, inbegripet på regional och lokal nivå.” (skäl 39) Även energikontor nämns i lagstiftningen, framför allt gällande sin roll som kontaktpunkt gällande rådgivning om tekniska och finansiella möjligheter kopplat till energieffektiviseringsåtgärder, inklusive renoveringar av byggnader. Magnus Nilsson, miljökonsult med expertis inom EU:s klimat- och energilagstiftning lyfter exempelvis fram att just rådgivningsdelarna kommer bli väldigt viktiga i sin rapport Kompletterande lagstiftning i EU:s klimatpaket ”Fit for 55” – konsekvenser för Sverige. En uppföljning av besluten i ESO-rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken”:

”Utbyggd energirådgivning, informationskampanjer och riktade stöd till energihushållning är sannolikt avgörande för att företag och hushåll ska kunna hålla nere sin energi- användning (och därmed sina energikostnader) på det sätt direktivet sannolikt kräver.” (sida 38). 

Sammantaget är det tydligt att offentlig sektor, och då särskilt lokal och regional nivå, kommer att påverkas av det nya reviderade direktivet och att dialogen med nationell nivå om hur genomförandet ska gå till är av största vikt. Energimyndigheten tar exempelvis emot synpunkter på det utkast på svensk nationell energi- och klimatplan som togs fram i juni 2023. Den planen är dock inte helt aktuell i och med förändrade politiska beslut från och med regeringsskiftet. Vidare är sista svarsdag redan den 24 november 2023. 

Varje medlemsstat ska ta fram och meddela EU-kommissionen om en nationell energi- och klimatplan som omfattar åren 2021–2030. Dessa planer ska sedan vart femte år uppdateras med fokus på de kommande tio åren. Sveriges första plan antogs 2019 och ska således uppdateras under 2024. Detta innebär att Sverige i den uppdaterade planen måste visa hur den nationella energi- och klimatpolitiken ska anpassas efter den överordnade EU-politiken på samma område, bland annat det nya energieffektiviseringsdirektivet.

Bild från Europeiska rådet 

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt
transport och infrastruktur

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn