Bevakningsområden

Ny EU-förordning för självförsörjning av viktiga metaller och mineraler

Published On: 2024-09-25Last Updated: 2024-10-02

I maj 2024 trädde förordningen om kritiska råvaror i kraft (Critical Raw Materials Act CRMA). Förordningen ska minska EU:s beroende av import av viktiga metaller och mineral, öka återvinningen av råvaror samt bidra till att effektivisera tillståndsprocesserna. Kommer detta betyda fler gruvor i EU? Troligen, även om målkonflikterna ännu är långt ifrån lösta.

Den gröna och digitala omställningen innebär en stor efterfrågan på metaller och mineral. Europas konsumtion av råvaror utgör ungefär en fjärdedel av världens råvaror, men själva står Europa enbart för cirka tre procent av produktionen. EU är därmed beroende av import från främst Kina men även Turkiet och Sydafrika.

Syftet med förordningen om kritiska råvaror är att stärka EU:s autonomi, det vill säga självförsörjning.  Förordningen ska främja EU:s kapacitet i alla led i värdekedjan för råvaror och även främja leveranskedjans hållbarhet och cirkularitet.

I förordningen fastställs fyra mål för EU:s årliga förbrukning av råvaror:

  • 10 % ska utvinnas i EU
  • 40 % ska bearbetas i EU
  • 25 % ska komma från material återvunnet i EU
  • högst 65 % av varje strategisk råvara i varje relevant steg av förädlingen ska komma från ett enda land utanför EU


Bild: Kommissionen

Förordningen innebär bland annat att varje medlemsland ska upprätta ett nationellt program med syfte att tillgängliggöra vilka kritiska råvaror som finns i EU och vart de finns.  De nationella programmen ska bland annat innefatta:

  • Kartläggning av mineraltillgångar
  • Beskrivning av den kemiska sammansättningen av jord, sediment eller bergarter
  • Olika typer av geovetenskapliga undersökningar
  • Behandling av data som samlats in genom allmänt undersökningsarbete, som exempelvis genom utveckling av kartor över områden där metaller och mineraler förekommer.

Stora företag som tillverkar strategisk teknik, exempelvis producenter av batterier, vätgas eller producenter av förnybar energi ska genomföra riskbedömningar av sina leveranskedjor för att identifiera sårbarheter som kan påverka deras försörjning av kritiska råvaror.

Kommissionen och medlemsländerna kommer få möjlighet att peka ut vissa projekt som strategiska. Projekt som kategoriserats som strategiska kommer att kunna få sin tillståndsgivningsprocess påskyndad. Projekten ska även lättare få tillgång till finansiering. Sverige har flera projekt som skulle kunna klassas som strategiska enligt det nya regelverket, med bland annat koppar, sällsynta jordartsmetaller, nickel och grafit. Det är upp till varje projektägare att avgöra om man vill ansöka om att bli ett strategiskt projekt. För att underlätta utvecklingen av strategiska projekt ska medlemsländerna inrätta gemensamma kontaktpunkter på relevant administrativ nivå.

För att kunna garantera samarbete med de lokalsamhällen som påverkas av projekten samt för att genomföra ordentliga miljökonsekvensbedömningar ska tiden för en sådan utredningen inte inkluderas i det föreskrivna tidsspannet.

Ansökningstiden för den första utlysningen har gått ut och intresset har varit stort. Över 170 ansökningar, varav 77 projekt inom utvinning har inkommit till EU-kommissionen. Minst sex projekt av dessa har varit från Sverige.

I Grängesberg, Dalarna finns Sveriges i nuvarande drift äldsta gruva. Gruvföretaget Boliden flaggade tidigare i september för att de vill öka produktionen och ska söka tillstånd för det. I Region Dalarna ingår gruvnäringen som ett av områdena för smart specialisering. Intresset för prospekteringar i regionen har ökat de senaste åren, främst kopplat till Falun, Hedemora, Säter, Smedjebacken och Ludvika. I Falu- och Hedemoraområdet finns möjligheter att utgå från de stora fyndigheterna som finns i äldre ej längre aktiva gruvor och höggradig koppar som är viktig för den gröna omställningen. I Ludvikaområdet ligger fokus på järnmalm och hållbar gruvverksamhet utifrån att det med ny teknik går att ta vara på gamla gruvrester. Även i Örebro län finns det aktiv gruvnäring, bland annat i Zinkgruvan och Lovisagruvan.

Förordningen om kritiska råvaror utgör tillsammans med förordningen om netto-noll-industri (Net-Zero Industry Act, NZIA) de första delarna av Industriplanen för den gröna given som kommissionen presenterade i februari 2023. Rättsakten om netto-noll-industri antogs i maj i år.

Jakten på råvaror krockar med andra intressen
Det finns emellertid flera intressen som krockar med den gröna omställningen och som anser att den går för snabbt och ur flera aspekter inte heller kan betraktas som särskilt grön. Flera platser där prospekteringar efter mineraler ha gjorts är idag platser som lyder under naturskyddet. Lokalbefolkningen i områden där prospekteringar pågår lyfter även oron över vilka miljökonsekvenser framtida gruvor får för deras dricksvatten, bland annat kring Storsjön i Jämtland och Vättern i Östergötland och Västergötland. För rennäringen innebär framtida gruvprojekt även stora intrång på betesmarker och flyttleder.

Svemin, föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige välkomnar däremot den nya förordningen och lyfter att Sverige, som är EU:s största gruvnation vad gäller värde och volym bruten järnmalm, har stora möjligheter att bidra till EU:s målsättningar om att minst 10 procent av de strategiska råmaterialen ska brytas inom EU. Svemin ser även att ett flertal gruvprojekt i Sverige skulle kunna vara aktuella för att ansöka om att bli strategiska projekt.

Karta på Sveriges gruvor och mineraliseringar, från SGU

Vad händer nu?
Förordningen om kritiska råvaror kommer att Klimat- och näringslivsdepartementet bereder nu förordningen och hur Sverige ska leva upp till den. Det handlar bland annat om att utse en eller flera kontaktpunkter som kan guida företag genom tillståndsprocessen.

Regeringen beslutade tidigare i år om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Lagrådsremissen innehåller åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna och föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Klimat- och näringslivsdepartementet ska även ta fram en ny mineralstrategi för Sverige som ska ersätta den tidigare från 2013. Den nya strategin förväntas presenteras senare i år.

Mer information
Förordningen om kritiska råvaror – hela lagtexten
Rådet om akten för kritiska råvaror
Politco om EU:s gröna dilemma – hur ska man utvinna mineraler utan att förstöra naturen?
Central Swedens tidigare artikel om industriplanen för den gröna given
Central Swedens tidigare artikel om förordningsförslaget om netto-noll-industri

Ytterligare fördjupning
I Sveriges Radios Ekonomiekot Extra diskuteras jakten på de åtråvärda råvaror som behövs för den gröna omställningen. Regeringen vill ha fler gruvor i Sverige och nu finns ett snabbspår genom den nya förordningen. Men andra intressen får ta smällen, varnar kritiker. Samtidigt riskerar den globala kampen om de viktigaste råvarorna att utveckla sig till nya konflikter mellan stormakterna.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn

Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering

elinor.jakobsson@centralsweden.be

+32 496 30 69 42

Besök Elinors profil på LinkedIn 

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn