Ny EU-lag om skogsövervakning ska med hjälp av satelliter kunna spåra klimathot

Published On: 2023-11-29Last Updated: 2024-01-09

Ett nytt skogsövervakningssystem, en ram för delning av skogsdata samt uppmuntran till att införa långsiktiga skogsplaner är några av de åtgärder som EU-kommissionen presentar i sitt nya lagförslag. Kommissionens syfte med lagförslaget är bland annat att spåra klimathot som skogsbränder, illegal avverkning samt att få ett standardiserat system i hela EU med långsiktiga och jämförbara data.

Den 22 november presenterade EU-kommissionen det väntade lagförslaget om skogsövervakning som syftar till att skapa ett gemensamt EU-system för insamling av långsiktiga, korrekta och jämförbara skogsdata. Trots att medlemsländerna redan har egna utvärderingssystem för skogar, menar kommissionen att det finns brister i rapporteringen, särskilt för miljöindikatorer. Ett gemensamt system skulle därmed möjliggöra åtgärder mot gränsöverskridande hot och kunna stödja nya affärsmodeller, såsom kolinlagring samt göra det läggare för medlemsländer och skogsägare att hantera gränsöverskridande hot, såsom klimatförändringar och skogsbränder och på så vis stärka skogarnas resiliens.  

Vad innebär den nya lagstiftningen i korta drag? 
EU-kommissionen vill med sitt nya lagförslag införa ett övervakningssystem som är gemensamt för hela EU. Förslaget kommer inte att ersätta de nuvarande nationella systemen utan kommer vara ett komplement. Det nya förslaget presenterar specifika åtgärder där bland annat ett system för kartläggning och lokalisering av skogsenheter, en ram för insamling av skogsuppgifter med data från nationella skogsinventeringar, samt en delningsram för skogsdata mellan kommissionen och medlemsstaterna i det så kallade europeiska skogsinformationssystemet (FISE).  

Den föreslagna övervakningsramen främjar en integrerad skogsplantering genom att uppmuntra medlemsstaterna utöka sitt samarbete. Kommissionen uppmanar även medlemsländerna att utarbeta långsiktiga skogsplaner som beaktar både olika politiska aspekter samt skogarnas mångsidighet. Inrättade av skogsplaner är dock frivilligt och finns denna typ av långsiktiga planer, och kan anpassas enligt minimikraven, behöver de inte godkännas av kommissionen. 

EU-kommissionen menar att åtgärderna i den nya lagen kommer att medföra ekonomiska fördelar genom bland annat att skogsförvaltare kan få stöd i att marknadsföra exempelvis koldioxidupptag. Genom ökad tillgänglighet av data kommer skogsförvaltare och ägare kunna skapa nya affärsmodeller, öka sina inkomster och främja användningen av kolinlagrande jordbruk för att bekämpa klimatförändringarna. EU:s jordobservationsprogram, som vårdar jorden och dess miljö till nytta för alla människor i Europa, kommer att tillhandahållas kostnadsfritt av kommissionen vilket kommer minska en del av merkostnaderna på nationell nivå. Kommissionen menar även att medlemsländerna kommer att gynnas av att ha en övervakningsteknik och kunna dela erfarenheter till andra medlemsländer. 

 

Bland annat välkomnar Världsnaturfonden (WWF) kommissionens snabba tekniska uppdateringar och uppmanar till ytterligare förbättringar av skogsövervakningen. Skogsindustrin stödjer också det nyligen presenterade förslaget om övervakning men är oroliga över möjliga ineffektiviteter och menar på att det är oklart hur ramverket kommer att förbättra förståelsen för skogens olika funktioner och biologiska mångfald. Enligt den europeiska paraplyorganisationen för skogsägarförbunden är skogsägare är dessutom oroliga för att rapporteringen dels kommer att hindra dem från att avverka sin mark, dels för att känslig affärsinformation kommer att offentliggöras.  

Regeringen är kritisk till EU-kommissionens förlag, även om de håller med om att det är viktigt att ha tillförlitlig data för att kunna övervaka skogens utveckling. De ser dock ingen tydlig fördel med förslagets omfattande datainsamlingsarbete och syftar på att det är viktigt att undvika onödig administrativ börda i form av dubbelarbete. Regeringen kommer således fortsätta att försvara en kostnadseffektiv nationell skogspolitik.

Förslagen kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och rådet (medlemsländerna), det vill säga att de båda lagstiftande institutionerna ska ta fram sina respektive förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. 

Sedan den senaste förordningen om övervakning av skogar upphörde att gälla 2007, saknar EU en enhetlig informationsbas om skogarnas tillstånd och deras sociala, ekologiska och ekonomiska värde. Det bristande sammanhang har komplicerat övervakningen av skogarnas påverkan av klimatförändringar och befintlig lagstiftning. Skogar utgör avgörande miljöresurser för biologisk mångfald och klimatanpassning. Trots detta påverkas många av EU:s skogar negativt av biologisk mångfaldsförlust och klimatförändringar, vilket ökar risken för skogsbränder. Det nya lagförslaget blir en central del i andra lagstiftningar som bland annat LULUCF-förordningen och förordningen om avskogning. Förslaget kommer även att främja genomförandet av certifiering av koldioxidupptag och förordning om restaurering av natur, när de väl antagits av parlamentet och rådet. 

Kontaktperson på Central Sweden
Emelie Johansson
Informationsansvarig

+32 497 54 06 53

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt
transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92