Ny EU-strategi för biologisk mångfald

Den nya strategin för biologisk mångfald 2030 framhäver att 30 procent av all mark i EU ska vara skyddad och att bindande mål för naturåterställning kommer införas. Vidare betonar strategin att biologisk mångfald kommer spela en viktig roll för den ekonomiska återhämtningen från coronakrisen.

Den 20 maj 2020 släpptes EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, vilken ersätter tidigare strategi som tog sikte på 2020. Med den nya strategin vill EU-kommissionen se att insatserna och ambitionerna höjs betydligt jämfört med tidigare. 30 procent av all mark i EU ska vara skyddad och bindande mål för så kallad naturåterställning (nature restoration) ska införas. Strategin är en högt prioriterad åtgärd i EU:s gröna giv och ämnar även att utgöra EU:s position inför den kommande internationella konferensen om biologisk mångfald som kommer äga rum i Kina i januari 2021. 

Coronakrisen har kommit att påverka formuleringen av själva strategin, allt från behovet av stärkt biologisk mångfald för att undvika att virus sprids från djur till människor (zoonoser), till biologisk mångfald som en förutsättning för viktiga europeiska näringar. Då den gröna given är EU:s tillväxtstrategi och utifrån de socioekonomiska effekterna som väntas av Covid-19, är det logiskt att kommissionen nu framhåller att biologisk mångfald bidrar till ekonomisk tillväxt, minskar utgifter (t.ex. för åtgärder kopplat till skogsbränder), och bidrar till ökad sysselsättning.

Strategin är bred och adresserar de viktigaste orsakerna till minskad biologisk mångfald. Den kommer åtföljas av en rad åtgärder under de kommande åren. Bland dessa är det framförallt åtgärder kopplat till skog och mark samt biomassa som energikälla som Central Sweden bedömer som särskilt relevanta för medlemsregionerna.  

Skog och mark
Friska skogar pekas ut som ett eget område i strategin. Som tidigare nämnts är strategins mål att 30 procent av all mark i EU ska vara skyddad. Av detta ska en tredjedel, det vill säga 10 procent, vara strikt skyddat och det framhålls att all primär natur- och urskog (primary and old growth forests) ska omfattas av det strikta skyddet. Detta mål gäller på EU-nivå och det kommer vara upp till medlemsstaterna att komma fram till vad detta innebär för varje land. Det kommer även vara upp varje medlemsstats egna ansvar att identifiera vilka områden som ska skyddas och vilka som ska vara strikt skyddade. EU-kommissionen kommer ta fram riktlinjer och kriterier för detta under 2021. Vad detta kommer innebära för Sverige är därmed en fråga som återstår. 

En annan nyhet i strategin är föreslaget om bindande EU-mål för naturåterställning (nature restoration). Förutom ovannämnda skyddsåtgärder, understryker strategin behovet av hållbart skogsbruk och tillämpning av metoder som främjar biologisk mångfald såsom naturnära skogsbruk (close–to–nature forestry). Riktlinjer för detta kommer också tas fram 2021. Vidare betonar strategin att samtliga statliga skogsägare och ett ökat antal privata skogsägare ska ha management plans.

Strategin om biologisk mångfald utgör även utgångspunkten för den kommande uppdaterade europeiska skogsstrategin som EU-kommissionen väntas presentera i årsskiftet 2020/2021. I strategin för biologisk mångfald återfinns således delar relevanta för skogsbrukssektorn, såsom ett initiativ för att plantera minst 3 miljarder träd. Vidare lyfts det även fram att städer behöver bli grönare och för att främja detta förslås urban greening plans för städer med minst 20 000 invånare, samt lanserandet av en urban greening platform för städerna att engagera sig inom.

Biomassa
Huruvida biomassa är en hållbar energikälla har varit uppe för diskussion inom EU flera gånger tidigare, inte minst i samband med uppdateringen av direktivet för förnybar energi under 2018. Då var det stora diskussioner om hållbarhetskriterier för biomassa och vilka källor som kan anses vara förnybara. I strategin för biologisk mångfald tas dessa diskussioner upp igen, och i strategin återkommer skrivningar om att hela träd eller grödor ej bör användas till energi. Operativa riktlinjer kring hållbarhetskriterierna väntas dock komma under 2021. Just nu genomför kommissionen även en studie om hållbarhet för att använda skoglig biomassa till energiproduktion. Resultaten kommer kommissionen ta med sig till den översyn av lagstiftning på klimatområdet, såsom förnybarhetsdirektivet och LULUCF (markanvändning), som ska genomföras 2021, vilken annonserats i den gröna given. Hur riktlinjer och lagstiftning kopplat till biomassa utformas har påverkan för biomassa- och energiproducenter samt för offentliga aktörer som biodrivmedelskonsumeter.     

Ett urval av kommande åtgärder ses nedanför: 

• Kriterier och riktlinjer för utpekandet av ytterligare skyddade områden, 2020 
• Förslag EU-mål för naturåterställning (nature restoration), 2021 
• Uppdaterad EU skogsstrategi, inkl. ”3 miljarder träd”-plan, 2021
• Riktlinjer för skogsbruksmetoder, t.ex. naturnära skogsbruk (close-to-nature–forestry), 2021 
• Utvärdering EU och global biomassas utbud och efterfrågan relaterat till hållbarhet, pågående 
• Studie av hållbarhet för användning av skoglig biomassa till energiproduktion, 2020 
• Operativa riktlinjer för de nya hållbarhetskriterierna för skoglig biomassa, 2021 
• Översyn biodrivmedel med hög indirekt markanvändningsgrad och utfasning, 2021 
• Etablera EU Urban Greening Platform, 2021 
• Stötta uppbyggnaden av EU Business for biodiversitet 
• Hållbar finansiering-taxonomi relaterat till biologisk mångfald, 2021 

För mer information
För att läsa en kortare presentation av strategin, klicka här.
För att läsa strategin i sin helhet samt tidsplan för åtgärder, klicka här.
För att läsa Central Swedens artikel om direktivet för förnybar energi, klicka här.
För att läsa Central Swedens artikel om den gröna given, klicka här. 

Stort tack till Småland Blekinge Hallands regionala representationskontor South Sweden för rapporteringen som ligger till grund för denna nyhet.