Nytt EU-lagförslag om övervakning av jordhälsa

Övervakning av jordhälsa men inga bindande åtgärder, samt en öppning för ett certifieringssystem för jordhälsa likt det om kolinlagring. Det är huvuddragen i EU-kommissionens nya direktivförslag som ska leda till friskare jordar och mindre förlust av biologisk mångfald. 

EU-kommissionen vill ge jordar och mark samma rättsliga status som luft och vatten redan har i EU-lagstiftning. Detta då EU-kommissionen menar att friska jordar är avgörande för att uppnå klimatneutralitet, för att vända förlusten av biologisk mångfald och för den framtida livsmedelsförsörjningen. I juli presenterade därför EU-kommissionen ett förslag på nytt direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens. En svensk nationell remiss om förslaget skickades ut i juli med deadline 3 november.  

Övervakning men inga bindande åtgärder för markhälsa 
Lagstiftningen fastställer en definition av markhälsa såväl som ett ramverk för markhälsoövervakning. Marker anses enligt förslaget som friska när de är i gott kemiskt, biologiskt och fysiskt skick och därmed kontinuerligt kan tillhandahålla ekosystemtjänster såsom exempelvis livsmedelsproduktion och filtrering av vatten. Enligt förslaget ska medlemsländerna samla in data om markens hälsa enligt en harmoniserad EU-metodik. Rapporterna ska sedan ska kompletteras med information från EU:s rymdövervakningsprogram Copernicus för att ge en helhetsbild av markens hälsa i hela EU. Kommissionen understryker dock att även om lagförslaget innehåller åtgärder för förbättrad jordhälsa, innehåller lagen inga skyldigheter för jordbrukare eller medlemsländer att vidta åtgärder utöver övervakning. 

Certifieringssystem för markhälsa – ett finansiellt incitament för ökad jordhälsa?
Direktivet syftar också till att skapa förutsättningarna för att ge jordbrukare en kompletterande inkomstkälla genom ett frivilligt certifieringssystem för markhälsa. Detta ligger således nära kommissionens föreslag om certifieringsstandarder för koldioxidupptag och kollagring, som bland annat riktar sig till skogsägare.  

Blandade reaktioner på förslaget
Förslaget har välkomnats av flera läger. Copa-Cogeca, som företräder EU:s lantbrukare och lantbrukskooperationer, däribland svenska Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), menar att förslaget är acceptabelt på de flesta punkter. Miljörörelsen verkar också försiktigt positiva, eller åtminstone inte negativa till förslaget. European Environmental Bureau, som företräder hundratals nationella miljöorganisationer, bland annat svenska Naturskyddsföreningen, välkomnar syftet med lagen men menar endast övervakning är långt ifrån tillräckligt.

Regeringens bedömning
Regeringen ställer sig tveksam till behovet av en gemensam EU-lagstiftning i frågan. Regeringen håller med om vikten av god markhälsa och att det är en resurs som behöver fortsätta att prioriteras för att exempelvis bidra till kolsänka och för en fortsatt långsiktig produktion av livsmedel och skogsråvaror. De menar dock på att förslaget bland annat kan orsaka ökade kostnader för främst jord-och skogsbruksföretag och att dela in marken i distrikt kan vara svårt i Sverige på grund av vår natur.

Vad händer nu?
Förslaget behandlas nu av Europaparlamentet och rådet (medlemsländerna), det vill säga att de båda lagstiftande institutionerna. Detta innebär att de tar fram varsin förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Efter att medlemsstaterna och Europaparlamentet internt påbörjas förhandlingar mellan de två institutionerna, kan de komma överens blir det ny lagstiftning.