Överenskommelse om återhämtningsinstrument och ny långtidsbudget 2021-2027

EU:s stats och regeringschefer har under toppmötet den 17-21 juli enats om ett återhämtningsinstrument, Next Generation EU på 750 miljarder euro och en ny långtidsbudget för programperioden 2021-2027 på 1 074,3 miljarder euro. Artikeln nedan presenterar kort hur medlen föreslås att fördelas.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen förslaget om Europas återhämtningsplan efter covid-19 vilket i huvudsak omfattade två delar;

• Ett nytt återhämtningsinstrument med namnet ”Next Generation EU” (750 miljarder euro)
• Reviderat förslag om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027 (1074,3 miljarder euro)

Utifrån kommissionens förslag beslutas återhämtningsinstrument och långtidsbudget av EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet, med godkännande av Europaparlamentet. Efter ett fyra dagar långt toppmöte blev det den 21 juli klart att Europeiska rådet enats om en ny europeisk långtidsbudget för åren 2021–2027 på 1 074,3 miljarder euro och 750 miljarder euro till återhämtningsinstrumentet Next Generation EU (NGEU).

Bild från Europeiska unionens råd

Next Generation EU
Kommissionen föreslog att medlen i NGEU skulle fördelas genom 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån, i Europeiska rådets kompromiss fastslås fördelningen 390 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån. Återhämtningsinstrumentet ska fördelas på följande vis:

• Faciliteten för återhämtning och resiliens: 672,5 miljarder euro (lån: 360 miljarder euro, bidrag: 312,5 miljarder euro
• REACT-EU: 47,5 miljarder euro
• Horisont Europa: 5 miljarder euro
• InvestEU: 5,6 miljarder euro
• Landsbygdsutveckling: 7,5 miljarder euro
• Fonden för en rättvis omställning (FRO): 10 miljarder euro
• rescEU: 1,9 miljarder euro

Syftet med instrumentet är att finansiera åtgärder som lindrar effekterna av krisen och som bidrar till den ekonomiska återhämtningen. NGEU ska tillfälligt förstärka EU:s budget under åren 2020 – 2023 och medlen ska lånas upp på finansmarknaden och återbetalas senast 2058. Europeiska rådets överenskommelse ligger innehållsmässigt nära kommissionens grundförslag men skiljer sig gällande fördelning mellan bidrag och lån, samt gällande budget för de olika delarna. Framförallt har budgeten för Fonden för en rättvis omställning reducerats från 40 till 10 miljarder och medlen till landsbygdsutveckling har halverats från 15 till 7,5 miljarder.

Den fleråriga budgetramen för programperioden 2021 – 2027
EU:s stats- och regeringschefer har enats om en flerårig budgetram, också kallad långtidsbudget, på 1074,4 miljarder euro för åren 2021–27 och lyfts, tillsammans fram med NGEU, fram som det främsta instrumentet för att motverka på covid-19-pandemins negativa socioekonomiska konsekvenser. Vidare beslutades att ingen halvtidsöversyn av budgetramen ska göras. Budgeten fördelas på följande vis (summorna anges i miljarder euro):

_{Källa: Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020.}

OBS! Raden med Fonden för en rättvis omställning har försvunnit ur tabellen ovan. Fonden kommer ligga under rubriken Jordbrukspolitik och miljö och Europeiska rådet har avsatt 7,5 miljarder euro i budget (i enlighet med kommissionens förslag från februari 2020).

Särskilda instrument
EU:s stats- och regeringschefer enades också om tre tematiska särskilda instrument som för specifika oförutsedda händelser:

• En Brexitjusteringsreservsom ska stödja de medlemsländer och ekonomiska sektorer som drabbats hårdast av Brexit (5 miljarder euro)
• Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som ska stödja arbetstagare som förlorar sina arbeten vid omstruktureringar som har samband med globaliseringen (1,3 miljarder euro)
• En reserv för solidaritet och katastrofbistånd som ska användas för att reagera vid nödsituationer till följd av större katastrofer i medlemsländerna och anslutningsländerna och för snabba insatser i särskilda krissituationer i EU eller i tredjeländer (1,2 miljarder euro)

Egna medel
Europeiska rådet enades också om att utöka EU:s egna medel, det vill säga inkomster till EU:s budget som inte omfattar ländernas medlemsavgifter. Stats- och regeringschefernas överenskommelse omfattar bland annat en gemensam plastavgift på icke-återvunnen plast som börjar gälla under 2021. Vidare åläggs kommissionen ta fram en koldioxidbaserad tullavgift, en digital skatt samt ett reviderat förslag om att eventuellt utvidga systemet med handel av utsläppsrätter (EU ETS) till att omfatta luftfart och sjöfart.

Vad händer nu?
Nästa steg i beslutsprocessen för återhämtningsinstrumentet och den nya långtidsbudgeten är ett godkännande från Europaparlamentet. Europaparlamentet antog den 23 juli en resolution som bland annat fastställer att parlamentet inte kommer godkänna EU:s stats- och regeringschefers överenskommelse i sin nuvarande form. Detta då parlamentet bland annat anser att de inte involveras tillräckligt i återhämtningsinstrumentet och att nedskärningarna i långtidsbudgeten, framförallt gällande klimat och digitalisering, är alltför omfattande. Förhandlingarna mellan parlamentet och rådet för att nå ett parlamentariskt godkännande, kommer inledas inom kort och förhoppningen är att dessa kan slutföras senast i slutet av oktober i år.

Central Sweden kommer inom den kommande tiden återkomma med mer detaljerad analys av Europeiska rådets överenskommelse och återrapportering om hur förhandlingarna mellan parlamentet och rådet utvecklar sig.

För mer information
Europeiska rådets sida sammanfattar överenskommelsen här, slutsatserna i sin helhet finns här.
Kommissionens förslag och tidsplan från maj 2020 finns här.
Mer om Europaparlamentets resolution om Europeiska rådets överenskommelse om återhämtningsinstrumentet och långtidsbudgeten finns här.
Tydlig sammanfattning av Europeiska rådets överenskommelse, från politiska skribententen Susanna Kierkegaard finns här.