Överenskommelse om direktivet om förnybar energi

En europeisk version, men inte riktigt motsvarighet, till den svenska reduktionsplikten på 5,5 procent, inget stöd till energiproduktion från högkvalitativt rundvirke, stubbar eller rötter, mål om andelen grön vätgas i industrin samt ett kraftigt höjt EU-mål om att minst 42,5 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor är huvuddragen i den nyss överenskomna uppgörelsen om direktivet om förnybar energi. Direktivet är en av grundpelarna i hur EU ska nå målet om 55 procents minskade växthusgaser till 2030.

Den 30 mars enades Europaparlamentet och Rådet (medlemsstaterna) om en preliminär överenskommelse om direktivet om förnybar energi. Direktivet innebär en höjning av EU:s bindande mål för förnybar energi till minst 42,5 procent, vilket är en ökning från det nuvarande målet på 32 procent. Förhandlarna enades också om att EU ska sträva efter att nå 45 procent förnybar energi senast 2030, vilket ligger i linje med initiativet RepowerEU. För att sätta siffrorna i en kontext, idag kommer cirka 20 procent av EU:s totala energiproduktion från förnybara källor, den motsvarande siffran för Sverige ligger på drygt 60 procent. Överenskommelsen omfattar förutom en definition av hållbar bioenergi också ett antal sektorsspecifika mål för områdena transport, industri, byggnader samt fjärrvärme och fjärrkyla.

Hållbar bioenergi – inget ekonomiskt stöd till energiproduktion av högkvalitativt trä
Kriterierna för vad som definieras som hållbar bioenergi skärps något jämfört med det nuvarande direktivet och kommer även tillämpas på mindre anläggningar än vad som görs idag. En viss flexibilitet införs dock då medlemsländerna själva definiera vissa nyckelbegrepp, såsom gammelskog och vad som är ett kalhygge. Överenskommelsen fastställer att ekonomiskt stöd inte ska ges till energiproduktion från sågtimmer, fanertimmer, rundvirke av industriell kvalitet, död ved, rötter och stubbar eller från någon träbiomassa från gammelskogar. EU-kommissionen ges också i uppdrag att följa upp EU-ländernas efterlevnad av reglerna för markanvändning och hållbar produktion av biobränslen från skogsråvara och om nödvändigt, föreslå nya regler under 2025. Överenskommelsen anses ligga väl i linje med både Sverige och Finlands syn på bioenergi. Ett flertal miljöorganisationer riktar dock hård kritik mot överenskommelsen, framför allt rörande delarna om bioenergi.

Transport – inte riktigt en europeisk motsvarighet till den svenska reduktionsplikten
Istället för ett övergripande mål på andelen förnybar energi i EU:s transportsektor som helhet, ges medlemsstaterna möjlighet att välja mellan två mål som ska nås på nationell nivå till år 2030:

• Landets transportsektor måste antingen reducera växthusgasintensiteten med 14,5 procent jämfört med fossila bränslen* eller att
• Andelen förnybar energi utgör minst 29 procents av sektorns totala energikonsumtion. I det nuvarande direktivet, som nu ersätts, ligger målet på 14 procent av energikonsumtionen.

Det nya målet om växthusgasintensitet är ett inspel från Frankrike, som ofta driver kärnkraft. Växthusgasintensitet mäts i mängden växthusgasutsläpp per energienhet. Fossila bränslen har med andra ord en hög växthusgasintensitet medan energi från förnybara källor och från kärnkraft, har låg. Detta betyder att bilar som körs med el producerad med kärnkraft har en låg växthusgasintensitet.

Till det övergripande målet för transportsektorn tillkommer ett minimikrav på andelen biodrivmedel och grön vätgas i transportsektorns energiförbrukning, det vill säga det närmsta EU kommer till en reduktionsplikt, även om det inte går att jämföra rakt av till den svenska reduktionsplikten. Detta då direktivet också räknar in tåg- och elbilstrafik. Minst 5,5 procent av energin måste komma från avancerade biodrivmedel och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (främst förnybar vätgas men även syntetiskt framställda e-bränslen), varav minst en procent måste komma från e-bränslen. Den svenska reduktionsplikten, det vill säga inblandning av biodrivmedel, ligger idag på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Industri – mål om andel grön vätgas
Enligt överenskommelsen ska industrin öka sin användning av förnybar energi med 1,6 procent per år samt att senast 2030 ska 42 procent av all vätgas som förbrukas i industrin ha producerats från förnybara energikällor. För 2035 höjs målet till 60 procent. Det finns inga motsvarande svenska sektorsspecifika mål rörande grön vätgas i Sverige, utan målen som återfinns i Energimyndighetens förslag till en svensk nationell vätgasstrategi rör snarare tillverkningskapacitet.

Byggnader, uppvärmning och kylning – mål om andelen förnybar energi
Byggnader ges ett vägledande mål på att minst 49 procent av sektorns energiförbrukning bör komma från förnybar energi senast 2030. Ett av Sveriges miljömål rör byggda miljöer och där uttrycks en målsättning om högre andel förnybar energi i byggnaders energiförbrukning, men målsättningen siffersätts inte.

Tillståndsprocesser
Medlemsländerna ska peka ut lämpliga områden där det ska finnas särskilda regler för en förenklad och snabbare tillståndsprocess för att bygga nya eller anpassa befintliga kraftverk för produktion av förnybar energi, såsom solpaneler eller vindkraftverk. Inom dessa områden ska ansökningsprocessen inte ta mer än 12 månader, motsvarande siffra för utanför områdena sätts till 24 månader. Detta ligger med andra ord i linje med liknande bestämmelser, som i bland annat rådsförordningen från december förra året och förordningsförslaget om nettonoll-industri.

Vad händer nu?
Den preliminära politiska överenskommelsen måste formellt antas av parlamentet och rådet innan den slutgiltiga lagstiftningen offentliggörs i EU:s officiella tidning och träder i kraft. Detta väntas ske till under sommaren. Direktivet ska sedan införlivas i medlemsländernas lagstiftning, något som brukar få ta upp till 18 månader.

Bakgrund
Det reviderade förslaget om förnybar energi utgör en av de viktigaste lagstiftningsförslagen inom det så kallade 55%-paketet, som presenterades i juli 2021. Lagstiftningsförslagen ska gemensamt bidra till att EU:s växthusgasutsläpp ska minska med 55 procent fram till 2030.

*Överenskommelsen är inte offentlig utan endast pressmeddelanden finns att tillgå i nuläget. Detaljerna i överenskommelsen kommer med andra ord att offentliggöras senare, däribland vissa referensnivåer.

Mer information
EU-kommissionens pressmeddelande om överenskommelsen
Rådets pressmeddelande om överenskommelsen
Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen
Skogsindustriernas pressmeddelande rörande överenskommelsen
DN:s Peter Alestig: Putin driver på EU:s – och Sveriges – klimatarbete (2023-04-05)
Altinget: Nytt EU-bud klart: Reduktionsplikt kan (nästan) nollas (2023-04-01)
Aktuell Hållbarhet: Ny EU-uppgörelse om förnybar energi – vi avslöjar innehållet (2023-03-30)
Central Swedens tidigare artikel om förhandlingarna om direktivet om förnybar energi