Överenskommelse om handelssystemet av utsläppsrätter, koldioxidtullar och en ny social klimatfond

Avfallsbränning och sjöfart kommer inom några år att omfattas av EU:s system för handel av utsläppsrätter, import av bland annat stål, cement, konstgödsel och vätgas kommer i framtiden behöva betala ”koldioxidtull” till EU, bränslen för vägtransporter och uppvärmning och kylning av byggnader kommer kosta mer men också samtidigt finansiera en ny social klimatfond. Detta är några av de beslut som fattats av EU:s medlemsländer och Europaparlamentet under december 2022.

Under december antogs den 13 och den 18 december flertalet överenskommelser rörande EU:s klimatpolitik. Överenskommelserna innebär i huvudsak att:

• Utsläppshandelssystemet (EU ETS) kommer att omfatta fler sektorer än tidigare, bland annat sjöfart och avfallsbränning (Mer om det här).
• Ett nytt separat utsläppshandelssystem (EU ETS II) införs för utsläpp från vägtransporter, byggnader och viss industri som inte omfattas av den befintliga utsläppshandeln (Mer om det här).
• En gränsjusteringsmekanism för koldioxid införs (CBAM), vilken ska motverka att produktion i EU omlokaliserar till länder med mindre ambitiös klimatpolitik, så kallat koldioxidläckage (Mer om det här).
• En social klimatfond införs, i syfte att kompensera för de effekter för slutkonsument som det nya utsläppshandelssystemet för byggnader och vägtransporter kan komma att innebära. (Mer om det här.)

Vad händer nu?
Överenskommelserna är preliminära men förväntas anta formellt av Europaparlamentet och rådet under våren 2023.

Bakgrund om EU:s klimatpolitik och 55%-paketet
Med antagande av den gröna given i december 2019, som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050, skapades ambitioner för att höja EU:s klimatmål till 2030. I april 2021 antogs följaktligen EU:s klimatlag av Europaparlamentet och rådet vilket bland annat höjde EU:s gemensamma klimatmål om minskade växthusgasutsläpp från 40 procent till 55 procent fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Den nya målsättningen ledde till ett intensivt arbete för att ta fram ny samt uppdatera existerande lagstiftning. EU-kommissionen kallade först denna samling klimatlagar för fit for 55 eller 55% paketet, men nu används även ofta EU:s klimatmål till 2030 som namn. 55%-paketet omfattar 13 olika lagstiftningsförslag.

Bakgrund – Så går EU:s beslutsprocess till
Första steget i EU:s beslutsprocess är att EU-kommissionen föreslår förändringar av existerande lagar samt ny lagstiftning. Efter att kommissionen lagt sitt förslag inleds parallella förhandlingar inom rådet för att ta fram en gemensam position för EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet, för att ta fram en gemensam position för de folkvalda parlamentarikerna, som representerar olika europeiska politiska partigrupper. Rådet representeras i förhandlingar av det land som innehar ordförandeskapet. När både rådet och europaparlamentet har antagit deras egna positioner inom förslaget kan de så kallade trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet börja. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse.

Mer information
Regeringskansliets pressmeddelande om överenskommelsen om det utvidgade systemet för handel med utsläppsrätter, det nya separata systemet för byggnader och vägtransport samt den sociala klimatfonden
Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen on EU ETS
Rådets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS
Sveriges Radion 2022-12-19: Nytt system för utsläppsrätter i EU

Central Swedens artiklar:
Överenskommelse om utökat system för handel av utsläppsrätter
Ett nytt handelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader i EU
Överenskommelse nådd om ”koldioxidtullar” för import av bland annat järn, stål och vätgas (CBAM)
En ny social klimatfond