Överenskommelse om utökat system för handel av utsläppsrätter

Sjöfart och avfallsförbränning är några av de sektorer som i framtiden kommer omfattas av EU:s utsläppshandel, i tillägg till energiproduktion, industri och inomeuropeiskt flyg som redan ingår. Detta står klart efter att medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet nått en ny överenskommelse om EU:s klimatpolitik.

Natten till söndagen den 18 december 2022 enades rådet (EU:s medlemsstater) och Europaparlamentet om en reviderad lagstiftning om EU:s handelssystem med utsläppsrätter, (EU Emissions Trading System, EU ETS). Överenskommelsen är preliminär men förväntas anta formellt av båda institutionerna under våren 2023.

EU:s utsläppshandel är ett system med utsläppstak som bygger på den så kallade ”förorenaren-betalar-principen” och är idag en koldioxidmarknad för energiintensiva industrier (bland annat stål, aluminium, konstgödsel, cement, och vätgas), energiproduktionssektorn och viss luftfart. Systemet är EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsminskningar och omfattar cirka 40 procent av EU:s totala CO²-utsläpp. Sedan EU:s utsläppshandel infördes 2005 har utsläppen minskat med 41 procent. Den överenskommelse som nu nåtts rör systemets framtida utformning.

Rådet och parlamentet enades om att koldioxidutsläppen i de berörda sektorerna måste minskas med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005, vilket är en procentenhet mer än vad kommissionen föreslog och en rejäl höjning av det nuvarande målet som är satt till 43 procent. Minskningen kommer ske genom att årligen reducera antalet utsläppsrätter på marknaden. Vidare kommer antalet av utsläppsrätter som tilldelas gratis att fasas ut med en årlig nästan exponentiell ökning med en 2 procentig minskning av antalet gratis utsläppsrätter 2025, en minskning med 48,5 procent till 2030 och från och med 2034 kommer inga utsläppsrätter tilldelas gratis till medlemsländer eller sektorer (såsom stål, aluminium, konstgödsel, cement, elektricitet och vätgas).

Kopplat till systemet med handelsrätter finns gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM), som kommer fungera likt en koldioxidtull. Så när gratisrätterna för bland annat stål och cement fasas ut inom handeln med utsläppsrätter inom EU kommer CBAM att fasas in under åren 2026–2034 för import av varor från de berörda sektorerna. Mer om CBAM här.

Sjöfart
Sjöfart omfattas inte av det nuvarande systemet för utsläppsrätter men ska nu fasas in gradvis. Till en början berörs endast de allra största fartygen men storleksgränsen komma att sänkas allt eftersom. Alla utsläpp i och mellan hamnar inom EES (EU + Norge, Island och Liechtenstein) samt hälften av utsläppen mellan hamnar inom EES till hamnar utanför EES, kommer inledningsvis att beröras. Från och med 2026 kommer alla utsläpp, även metan (CH4) och lustgas (N2O), att omfattas av handeln. Sjöfarten kommer inte få någon gratis tilldelning av utsläppsrätter, utan rederierna kommer att behöva köpa hela sitt behov av utsläppsrätter på auktioner eller på andrahandsmarknaden.

Luftfart
Handeln med utsläppsrätter kommer precis som i nuvarande lagstiftning att omfatta alla flyg mellan flygplatser i EES-länderna men inte flyg till resten av världen, åtminstone inte ännu. Kommissionen har enligt överenskommelsen uppdrag att återkomma med ett förslag om att från och med 2027 utvidga systemet, om det internationella systemet för luftfartens utsläpp CORSIA inte kan anses som tillräckligt skarpt. Flygbolagen blir dessutom skyldiga att börja rapportera utsläpp av andra ämnen som kan bidra till så kallade höghöjdseffekter (svavel, kväve, vattenånga med mera).

Avfall
I den nya uppgörelsen står det också klart att avfallsförbränning ska omfattas av utsläppshandelssystemet, en linje som drivits av bland andra Sverige, Danmark och Litauen. Enligt överenskommelsen kommer EU-länderna behöva mäta, rapportera och verifiera utsläpp från kommunala avfallsförbränningsanläggningar från och med 2024. Hur inkluderingen av avfallsförbränning i systemet med utsläppsrätter ska genomföras, ska redogöras av kommissionen senast den 31 januari 2026. Målsättningen är att avfallsförbränningsanläggningar ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med 2028, med ett eventuellt undantag till senast 2030.

Vad ska intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till?
När den fria tilldelningen fasas ut kommer intäkterna från utauktioneringen att öka. Enligt överenskommelsen ska intäkter gå till klimatåtgärder, fram för allt till Innovationsfonden, moderniseringsfonden och den nya sociala klimatfonden (mer om den här). Alla tre fonderna har som syfte att på olika sätt bidra till EU:s klimatomställning. Den nya överenskommelsen innebär också att Innovationsfonden kommer stärkas med ytterligare medel samt att särskilda ansökningsomgångar kommer att anordnas för att fasa ut fossila bränslen i sjöfartssektorn (inom ramen för Innovationsfonden).

Vad händer nu?
Överenskommelsen om det utvidgade handelssystemet med utsläppsrätter är preliminär men förväntas anta formellt av Europaparlamentet och rådet under våren 2023. Det nya systemet kommer omfatta de olika berörda sektorerna enligt respektive överenskommen tidsplan.

Bakgrund om EU:s klimatpolitik och 55%-paketet
Med antagande av den gröna given i december 2019, som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050, skapades ambitioner för att höja EU:s klimatmål till 2030. I april 2021 antogs följaktligen EU:s klimatlag av Europaparlamentet och rådet vilket bland annat höjde EU:s gemensamma klimatmål om minskade växthusgasutsläpp från 40 procent till 55 procent fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Den nya målsättningen ledde till ett intensivt arbete för att ta fram ny samt uppdatera existerande lagstiftning. EU-kommissionen kallade först denna samling klimatlagar för fit for 55 eller 55% paketet, men nu används även ofta EU:s klimatmål till 2030 som namn. 55%-paketet omfattar 13 olika lagstiftningsförslag.

Bakgrund – Så går EU:s beslutsprocess till
Första steget i EU:s beslutsprocess är att EU-kommissionen föreslår förändringar av existerande lagar samt ny lagstiftning. Efter att kommissionen lagt sitt förslag inleds parallella förhandlingar inom rådet för att ta fram en gemensam position för EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet, för att ta fram en gemensam position för de folkvalda parlamentarikerna, som representerar olika europeiska politiska partigrupper. Rådet representeras i förhandlingar av det land som innehar ordförandeskapet. När både rådet och europaparlamentet har antagit deras egna positioner inom förslaget kan de så kallade trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet börja. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse.

Läs mer här:
Rådets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS
Regeringskansliets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS
Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen om EU ETS
Europaparlamentets pressmeddelande om att inkludera sjöfart i EU ETS
Finska Regeringskansliet om överenskommelsen om EU ETS
Sveriges Radion 2022-12-19: Nytt system för utsläppsrätter i EU
DN 2022-12-18: EU överens om ökad utsläppshandel
Privata Affärer 2022-12-19: Klimat: EU enas om reform av utsläppshandel, sänks med 62%
Euractiv 2022-12-18 EU agrees carbon market overhaul in bid to hit 2030 climate goal
Magnus Nilsson, klimat- och miljökonsult om bland annat överenskommelsen om EU ETS och CBAM