Uppdraget till den tilltänkta kommissionären för energi och bostäder Dan Jørgensen

Published On: 2024-10-21Last Updated: 2024-12-18

Den tilltänkte EU-kommissionären för energi och bostäder Dan Jørgensen kommer ha mycket på sitt bord, däribland energipriser, energieffektiva bostäder och utfasning av fossila bränslen inom industrin – bland annat genom grön vätgas.

Danmarks kandidat till EU-kommissionär Dan Jørgensen föreslås få ansvara för energi- och bostadsfrågor. Om Jørgensen klarar utfrågningarna blir han EU:s första kommissionär för just bostadsfrågor. I Jørgensen uppdrag ingår att ansvara för delarna som rör energi inom den nya given för ren industri, en handlingsplan för överkomliga energipriser, ta fram förslag på hur infångning och lagring av koldioxid ska öka samt ta fram en EU-plan för bostäder till överkomliga priser. På bostadsområdet tillkommer även arbete rörande investeringar i bostäder genom sammanhållningspolitiken (inte aktuellt för Sveriges del) samt att se över statsstödsreglerna kopplat till energieffektivitet och subventionerade bostäder.

Energipriser återigen i fokus
Att von der Leyen prioriterar just energipriser genom att tydligt peka ut området i Jørgensens uppdrag är starkt sammanlänkat med dels energiprisers effekt på EU:s konkurrenskraft, dels att det är en högaktuell fråga i många EU-länder. För några veckor sedan uppmanade exempelvis Grekland, Bulgarien och Rumänien EU-kommissionen till handling för att hantera de kraftiga elprisökningarna som skett i sydöstra Europa under sommaren.

Energipriser identifieras också i Mario Draghis omtalade rapport som en av de tre stora omställningsutmaningar som EU måste hantera framöver för att stärka unionens ekonomi. Rapporten överlämnades till EU-kommissionen i början av september 2024. I rapporten förespråkar Draghi bland annat att EU måste sänka energipriserna samtidigt som minskningen av koldioxidutsläppen och omställningen till den cirkulära ekonomin fortsätter.

Frågan om säker tillgång på energi kommer också bli ett av de prioriterade områdena som Polen kommer ha under sitt ordförandeskap som börjar i januari 2025.

En framtida diskussion inom denna fråga kommer förmodligen att handla om finansieringen för att möta denna utmaning. Det är inte orimligt att anta detta kommer att dela medlemsländerna i flera läger hur den bör se ut.

Jørgensens återhållsamma inställning till kärnkraft kan bli kostsamt?
Jørgensen har historiskt varit tveksam till kärnkraft, vilket skapat oro hos de som är positivt inställda till kärnkraftsenergi. Spaniens kandidat, Teresa Ribera, som Jörgen kommer att rapportera till om båda klarar utfrågningsprocessen i Europaparlamentet, har också en historia av att vara kritiskt till kärnkraft. Detta bidrar till att flera Europaparlamentariker från kärnkraftsvänliga länder nu tvekar angående Jørgensen. Den danske kommissionärskandidaten lär således räkna med att få tuffa frågor om kärnkraft när väl utfrågningarna i Europaparlamentet ska genomföras. Jørgensen har dock sagt att han är beredd att kompromissa i kärnkraftsfrågan , vilket kan vara ett försök att lugna kritikerna.

Ett annat område som blivit ett aktuellt diskussionsämne är produktionen av förnybar vätgas som EU har som ambition ska öka till år 2030. Flera ledande branschpersoner inom vätgasindustrin lyfte under en konferens i Madrid att målet inte är realistiskt att uppnå inom den utsatta tidsramen då produktionskostnaderna är för höga trots subventioner. Bidragande faktorer är inflation, höga räntor och bristande betalningsvilja. Enligt Hans Olav Raen som är VD för Yara Clean Ammonia krävs mer offentligt stöd för att driva stora vätgasprojekt, vilket EU-kommissionen också diskuterar. Stora projekt behövs för att kunna göra omställningen till att förnybar vätgas används i framtiden. Vidare varnar Raen om det fortsätter utvecklas endast små vätgasprojekt är risken att det blir endast en begränsad kundgrupp med företag och konsumenter som är villiga att betala för varan.

I samförstånd med kommissionens tillträdande ordförande antar ministerrådet en lista med nominerade kommissionärer, baserat på EU-ländernas förslag. De nominerade kommissionärerna frågas ut i Europaparlamentets utskott för det tilltänkta ansvarsområdet. Utskotten röstar sedan om kandidaternas lämplighet. Europaparlamentet håller sedan en omröstning för att hela kommissionen. Därefter utses kommissionens ordförande och kommissionärerna formellt av Europeiska rådet, det vill säga EU-ländernas stats- och regeringschefer.

Vad händer nu?
Den 5 november planeras utfrågningen av Jørgensen att genomföras i EU-parlamentet, därefter kommer utskottet rösta för eller emot. En omröstning om godkännande av hela EU-kommissionen planeras senare i höst så troligt tillträdesdatum blir då 1 december eller 1 januari.

Jørgensen blev, tillsammans med övriga kommissionärskandidater till EU-kommissionen, godkänd av Europaparlamentet den 27 november och tillträdde därmed den 1 december.

 

Mer information

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53