Bevakningsområden

Piotr Serafin får det tuffa uppdraget att leda arbetet med en ny EU-budget

Published On: 2025-02-07Last Updated: 2025-02-19

Polens kommissionär har en svår uppgift framför sig: att ta fram ett förslag på en ny långtidsbudget som är mer flexibel, omfattar en plan per land där reformer kopplas till investeringar, en ny konkurrensfond och nya inkomstkällor. Sedan behöver Serafin också få EU-länderna att enas om den nya budgeten...

Bildkälla: Europeiska kommissionen

Den 1 december 2024 började polacken Piotr Serafin som EU-kommissionär för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning. Serafin, som representerar Platforma Obywatelska (PO) och tillhör den europeiska partigruppen European People’s Party (EPP), nominerades av landets premiärminister Donald Tusk. Nomineringen av Serafin, som är en nära allierad till Tusk, möttes med en del motstånd hos oppositionen på hemmaplan.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som blev omvald i somras för en andra mandatperiod för åren 2024-2029, har tilldelat Serafin uppdraget att se över EU:s budget och användningen av den gemensamma budgeten för att nå unionens övergripande mål om ett konkurrenskraftigt EU. Det arbetet innebär att göra euron mer anpassningsbar i förhållande till olika omvärldskriser, som exempelvis energikriser, pandemier och krig. Serafin, som är känd för sin goda övertalningsförmåga, bedöms att ha fått ett av de svårare uppdragen som EU-kommissionär.

Den stora utmaningen: Att förändra hur EU arbetar med sin långtidsbudget

Serafin kommer att stötta von der Leyen i förberedelserna och de framtida förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. EU-kommissionens ordförande har en tydligt uttalad bild om att EU-budgeten behöver göras om från grunden. Den nya långtidsbudgeten ska bland annat omfatta:

En plan för varje land som länkar nyckelreformer med investeringar riktade till där EU:s insatser behövs mest.

En ny europeisk konkurrensfond som kan investera i strategiska sektorer som är kritiska för EU:s konkurrenskraft, inklusive forskning och innovation, samt viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Tydliga krav på att rättsstatens principer efterföljs för att kunna ta del av EU-medel, något som i dagsläget inte är fallet.

Serafin ska även leda arbetet med att ta fram ett förslag på hur EU kan öka finansiering från andra källor än framför allt EU-ländernas medlemsavgifter. Detta kallas på EU-jargong för “egna medel”. I dagsläget är EU:s egna medel relativt små, men med tanke på den tuffa ekonomiska situationen i EU-länderna kommer det troligen att vara svårt att öka EU-medlemsavgiften. EU-kommissionen kommer således mycket troligen komma med förslag som ska öka de egna medlen. Vidare ger von der Leyen i uppdrag att arbeta nära både medlemsländerna i Rådet och Europaparlamentet både inför och under förhandlingarna om långtidsbudgeten för att säkerställa en snabb och smidig överenskommelse.

Vad händer nu?

EU-kommissionens förslag på en ny långtidsbudget för perioden efter 2028 kommer att läggas fram under sommaren 2025. Dessförinnan, den 11 februari, presenterar EU-kommissionen en färdplan för budgeten, vilket kommer att ge mer insyn i hur den kommer att utformas. EU:s långtidsbudget har de senaste åren sträckt sig under sjuåriga perioder, dock är kravet endast att den ska vara på minst fem år. Möjligtvis kommer den nya budgeten att avse en kortare tidsram för att göra den mer flexibel.

Budgeten ska slutligen godkännas av Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet innan den tas i bruk.

Så finansieras EU:s budget

EU:s budget finansieras främst av medlemsländerna som betalar en avgift för att ingå i unionen. Under 2024 betalade Sverige cirka 41 miljarder kronor till EU. Utöver medlemsavgifterna finansieras även budgeten genom en procentsats av medlemsländernas moms samt tullar på import från länder utanför EU. Budgeten för 2021-2027 kan delas upp i tre huvudsakliga delar:

Sammanhållningspolitiken

Den gemensamma jordprodukspolitiken

Nya och förstärkta prioriteringar (allt annat)

Bildkälla: Europeiska rådet och Europeiska unionens råd

Långtidsbudgeten förhandlades dock parallellt med en förstärkningsbudget, Next Generation EU, som tillkom för att stötta EU-ländernas ekonomi under pandemin. Denna omfattar bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens – coronafonden. Denna förstärkning tillkom genom att EU gemensamt lånade pengar. Dessa lån ska börja betalas tillbaka från och med 2028 – vilket alltså den nya budgeten måste ta hänsyn till.

Sveriges syn på EU-budgeten

Vad tycker Sveriges regering om nästa EU-budget
Sveriges regering brukar generellt sätt alltid vara budgetrestriktiva – oavsett regeringskonstellation. Under förhandlingarna till den nuvarande långtidsbudgeten 2021 – 2028 gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson ut med att ”Sverige kommer vara snålast i EU”. Den nuvarande regeringen har inte gjort något tydligt uttalande om den kommande långtidsbudgeten, men motsatte sig till exempel under EU:s toppmöte i oktober 2023 förslaget om mer pengar till den nuvarande budgeten. Detta då man ansåg att EU istället borde skära ner på andra områden såsom forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken. I detta fick Sverige stöd av bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Länder som Spanien och Grekland, å andra sidan, strävade efter att få EU-budgeten utökad. Så troligt är med andra ord att svenska regeringen i första hand kommer att förespråka en omfördelning inom nuvarande budgetram, frågan är då vilka områden som ska prioriteras ner? Idag utgör den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken de största budgetposterna, på cirka en tredjedel var.

EU:s egna medel

Sedan år 2021 finns en ny kompletterande inkomstkälla till EU-budgeten i form av en avgift på plastförpackningsavfall som inte återvinns. Det finns två syften med plastavgiften, dels att ge EU-länderna incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi, dels att skapa en egen inkomstkälla till EU-budgeten. Utgiften beräknas på en uttagssats på 0,80 euro per kilo på de plastförpackningar som inte återvinns. Det finns också en mekanism som ska se till att mindre rika EU-länder inte bidrar med för mycket. Sveriges avgift för år 2024 beräknas uppgå till 1 432 miljoner kronor.

EU-kommissionen har tidigare lagt fram förslag för att utöka källorna till egna medel även om inget ännu har beslutats. Vidare är vikten av utökade egna medel också något som von der Leyen tydligt lyfter fram i sina politiska prioriteringar.