Regeringens faktapromemoria om Krisinstrumentet för den inre marknaden

Konsekvenser för företagens handlingsfrihet och en tydligare och mer förutsägbar förordning är två av de preliminära ståndpunkter som regeringen lyfter fram i den faktapromemoria som presenterades i november 2022 gällande det omdiskuterade förslaget från EU-kommissionen om att inrätta ett Krisinstrument för den inre marknaden.

Förslaget om att skapa ett Krisinstrument för den inre marknaden presenterades av EU-kommissionen den 19 september 2022 och har därefter varit mål för samråd samt flertalet inspel från näringslivsrepresentanter, andra berörda organisationer och företag runt om i Europa. I november 2022 gav den svenska Regeringen sin preliminära ståndpunkt om krisinstrumentet via en faktapromemoria.

Regeringens preliminära ståndpunkt
I Regeringens faktapromemoria ges en övergripande bakgrund om instrumentets uppkomst och önskvärda effekter samt en redogörelse av förslagets innehåll. Regeringen lyfter i korthet fram följande inspel som en del av en preliminär svensk ståndpunkt om Krisinstrumentet för den inre marknaden:

• Krisinstrumentets konsekvenser för företagens handlingsfrihet, kostnader och administrativa bördor bör begränsas så långt som möjligt.
• Förordningen behöver bli tydlig och förutsägbar, exempelvis gällande definitionen av kris. Förordningen bör inte leda till ojämlika konkurrensvillkor mellan marknadens aktörer.
• Regeringen anser det som utgångspunkt bör vara frivilligt för företag att lämna information och att säkerhetsgarantier inrättas när tvingande beslut kan bli aktuella.
• Regeringen ställer sig preliminärt positiv till möjligheten till EU-gemensamma upphandlingar av relevanta varor i adekvata sammanhang.
• Regeringen ställer sig preliminärt positiv till förslagen om omnibusförordning och omnibusdirektiv för att säkerställa att krisrelevanta varor finns tillgängliga under en kris genom förenklade procedurer för att bedöma överensstämmelsen med tekniska krav.

Kommande lagstiftningsprocess
Förslaget började behandlas i rådsarbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt (inre marknad) den 20 september. Förhandlingarna av förslaget befinner sig i ett tidigt skede och i dagsläget behandlas förslaget, via en första läsning, i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) som koordinerar Europaparlamentets ståndpunkt. Europeiska Regionkommittén kommer också ta fram en ståndpunkt som presenteras i samband med ett plenarmöte den 7-8 februari. Förhandlingarna väntas pågå under det svenska ordförandeskapet 2023.

Bakgrund
Mot bakgrund av covid-19 pandemin som visade på utmaningar med den fria rörligheten samt den inre marknadens motståndskraft presenterades förslaget om ett Krisinstrument för den inre marknaden den 19 september 2022. Syftet med förslaget om ett krisinstrument är enligt EU-kommissionen att säkerställa den fria rörligheten av varor, tjänster och personer, inklusive arbetstagare, på den inre marknaden under en kris. Utifrån tre föreslagna krisfaser (beredskapsfasen, vaksamhetsfasen och krisfasen) beslutas därefter vilka åtgärder som ska vidtas. Exempelvis kan åtgärder ingå som innefattar regler för när den inre rörligheten tillåts och inte tillåts att begränsas, strategiska varureserver kan implementeras och regler om prioriterade beställningar och gemensamma EU-upphandlingar kan aktiveras. Företag som bryter mot exempelvis informationskraven och prioriterade beställningar kan bötfällas.

Till förslaget om ett krisinstrument medföljer även några separata rättsakter (omnibusförordningen och -direktivet) vilka syftar till att uppdatera EU-lagstiftning på varuområdet för att anpassa den till en krissituation. Åtgärderna innebär exempelvis effektivare processer för att godkänna krisrelevanta varor och att prioritera marknadskontrollen av dessa krisvaror.

Mer information
Läs mer via Regeringens faktapromemoria om Krisinstrumentet för den inre marknaden
Läs mer via EU-kommissionens pressmeddelande om Krisinstrumentet för den inre marknaden
Läs mer om förslaget i sin helhet via EU-kommissionens förslag till förordning
Läs mer via Svenskt Näringslivs remiss om Krisinstrumentet för den inre marknaden