Samråd och lägesrapport: Den framtida EU-budgeten 

Genom en stor förändring av hur budgeten struktureras, hur medlen sedan fördelas och genom nya inkomstkällor ska EU-kommissionen få ihop budgetekvationen. Nu öppnar kommissionen sju samråd om EU-budgeten för att få in synpunkter på den tänkta uppdelningen. Deadline 7 maj. 

Sedan von der Leyen valdes om till EU-kommissionens ordförande i juli har det varit tydligt att en förändring av hur EU arbetar med sin långtidsbudget var på gång. Under hösten 2024 läckte sen idéer på upplägg från Generaldirektoratet för budget (vilket ungefär kan sägas motsvara ett nationellt finansdepartement). Bland de större idéer som läcktes var en plan per land och en radikal sammanslagning av flera olika program till en jättefond för konkurrenskraft.  

I förra veckan bekräftade så till slut officiellt EU-kommissionen att det kommande förslaget för en ny långtidsbudget kommer omfatta liknande förslag som det som läckt. Kommissionen menar att det krävs en förenklad och förstärkt budget i det utmanande geopolitiska läget som EU befinner sig i och därmed kommer behöva investera i nya områden, inte minst försvar, ny teknik och klimatanpassning. Dessutom kommer återbetalningen av de EU-lån som togs under pandemin (NextGeneration EU, återhämtningsfonden, RRF:en – kärt barn har många namn) att påbörjas 2028, vilket ytterligare ökar de ekonomiska kraven på nästa budget. Siffror som nämnts som trolig kostnad för återbetalningen är 25-30 miljarder per år. Den nuvarande budgeten är på drygt 1200 miljarder för åren 2021 – 2027. 

Det är en utmanande uppgift för EU-kommissionen: Att ta fram en EU-budget som motsvarar de gemensamma ambitionerna, som samtidigt säkerställa återbetalningen av lånen och helst med oförändrade medlemsavgifter för EU-länderna. EU-kommissionens svar är att införa nya så kallade egna resurser, det vill säga nya inkomstkällor som går direkt till EU-budgeten. Mer om egna resurser finns nedan. 

EU-kommissionens budgetförslag
EU-kommissionens budgetförslag, som planeras för juli, kommer omfatta fem delar:  

1. Nationella planer med nyckelreformer och investeringar som fokuserar på gemensamma prioriteringar vilket inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. En stärkt sammanhållnings- och tillväxtpolitik med regionerna i centrum, som enligt kommissionen måste utformas i partnerskap med nationell, regional och lokal nivå. Dessa nationella planer skulle alltså omfatta det som i nuvarande programperiod är regional- och socialfonden, medel som idag står för mer hälften av det regionala utvecklingskapitalet i Sveriges regioner.
2. Konkurrenskraftsfond som ska stötta strategiska sektorer och inkludera forsknings- och innovationssatsningar, men även investeringar i infrastruktur.
3. Yttre åtgärder, inklusive gränsbevakning och troligen partnerskapsprogram med kanidatländer, ex Ukraina.
4. Rättsstatens principer
5.  Stärkta och moderniserade intäktskällor och särskilt egna resurser

Möjlighet att påverka via samråd
Förslag på ny långtidsbudget planeras presenteras i juli. Inför detta inleder nu EU-kommissionen en öppen diskussion om utformningen av budgeten och önskar få in synpunkter och förslag genom sju sammanhängande samråd med olika perspektiv på budgeten: 

• EU:s nästa långtidsbudget – EU-finansiering för yttre åtgärder, 

• EU:s nästa långtidsbudget – genomföra EU-finansiering med EU:s medlemsländer och regioner, 

• EU:s nästa långtidsbudget – EU-finansiering för konkurrenskraft, 

• EU:s nästa långtidsbudget – EU-finansiering för utbildning och solidaritet, ungdomsfrågor, medier, kultur och kreativa sektorer, värden och civilsamhället, 

• EU:s nästa långtidsbudget – EU-finansiering för civilskydd, beredskap och svar på kriser, 

• EU:s nästa långtidsbudget – EU-finansiering för den inre marknaden och samarbetet mellan nationella myndigheter, 

• EU:s nästa långtidsbudget – resultat och övervakning 

Sista svarstid är den 7 maj 2025. 

Vad tycker Sveriges regering om nästa EU-budget?
Sveriges regering brukar generellt sätt alltid vara budgetrestriktiva – oavsett regeringskonstellation. Under förhandlingarna till den nuvarande långtidsbudgeten 2021 – 2028 gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson ut med att ”Sverige kommer vara snålast i EU”. Den nuvarande regeringen har inte gjort något tydligt uttalande om den kommande långtidsbudgeten, men motsatte sig till exempel under EU:s toppmöte i oktober 2023 förslaget om mer pengar till den nuvarande budgeten. Detta då man ansåg att EU istället borde skära ner på andra områden så som forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken. I detta fick Sverige stöd av bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Länder som Spanien och Grekland, å andra sidan, strävade efter att få EU-budgeten utökad. Så troligt är med andra ord att svenska regeringen i första hand kommer att förespråka en omfördelning inom nuvarande budgetram, frågan är då vilka områden som ska prioriteras ner? Idag utgör den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken de största budgetposterna, på cirka en tredjedel var. Gällande lån är Sverige också generellt mycket tveksamt inställda. Länder som Finland och Danmark har under senaste tiden dock öppnat för nya EU-lån kopplat till försvar, vilket säkerligen bidrog till att finansminister Elisabeth Svantesson inte helt stängde dörren när hon fick frågan inför rådsmötet den 18 februari 2025.

Mer information:
EU-kommissionens färdplan:Shaping the future of the EU together: the Commission sets out the road to the next EU long-term budget
Piotr Serafin får det tuffa uppdraget att leda arbetet med en ny EU-budget – Central Sweden
En kompass för konkurrenskraft – En ny vägledare för EU 2024-2029 – Central Sweden
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden
Storm i ett vattenglas eller radikal förändring av EU-budgeten? – Central Sweden