Sverige kritiskt till utökad EU-budget

Ukraina, migrationspolitiken och ökade räntekostnader – EU-kommissionen ser stort behov av en utökad EU-budget. Sverige, med stöd av ytterligare några andra medlemsländer, är däremot mycket kritiska till detta och förespråkar istället insparningar på andra områden. Tuffa förhandlingar väntar med andra ord, då det finns andra medlemsländer som gör samma bedömning som kommissionen.  

Den 20 juni presenterade EU-kommissionen ett förslag om att markant förstärkt budgeten för perioden 2021 – 2027 för att kunna hantera långsiktigt stöd till Ukraina, ökade kostnader för att finansiera den nya migrations- och asylpaketen samt ett nytt finansieringsinstrument för att stödja utveckling av strategiskt viktig teknik (STEP) samt för att kunna täcka de ökade kostnaderna för det gemensamma lånet som gjordes till återhämtningsfonden. Förhandlingarna om och hur budgeten ska stärkas har pågått sen i somras och än så länge har ingen kompromiss kunnat nås. 

Sverige kritisk till att öka EU-budget för återhämtningsfonden
I samband med återhämtningsfonden tog EU lån för att kunna stödja medlemsländerna. Med en markant ökning av räntenivån har kommissionen nu efterfrågat medlemsländerna om en förstärkning till EU-budgeten för att kunna täcka kostnaderna. Under EU:s toppmöte i oktober motsatte sig den svenska regeringen förslaget om mer pengar till budgeten och anser i stället att man bör skära ner på andra områden så som forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken. I detta har Sverige fått stöd av bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Länder som Spanien och Grekland, å andra sidan, strävar efter att få EU-budgeten utökad. Den svenska regeringen är däremot öppen för att bistå med extra pengar för att långsiktigt stödja Ukraina. 

En potentiell utvidgning av EU kommer påverka budgeten ytterligare – så tycker de svenska partierna
Under den senaste tiden har en utvidgning och eventuellt reformering av EU varit högaktuella frågor. Om fler EU-länder ansluter sig, särskilt ekonomiskt svagare länder, kommer EU-budgeten ställas inför ytterligare utmaningar. Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) handlar det om prioriteringar, och han understryker att om EU växer eller genomför nya åtgärder måste det åtföljas av sparåtgärder, särskilt med tanke på exempelvis EU:s jordbrukspolitik. Ett förslag som framkommit är att inkludera intäkter från utsläppshandel och koldioxidtullar i EU-budgeten. Det skulle innebära att en mindre andel av EU-budgeten finansieras direkt ur medlemsländernas statskassor i form av EU-avgift. Det är något som möter delade åsikter bland svenska riksdagspartier. Något som dock alla partierna är överens om är att ingen vill att EU ska öka låntagningen på marknaden. Sverige vill i stället se en modernisering av EU:s budget för att möjliggöra tillväxt och ökad konkurrenskraft.  

För mer information: 
Läs EU-kommissionens pressmeddelande här 
Läs mer om ämnet i DN:s artikel om Modiga ledare krävs för att EU ska växa