Sveriges fjärde återhämtnings- och resiliensplan godkänns av EU-kommissionen

Published On: 2023-11-01Last Updated: 2023-11-15

Förstärkningar av Industriklivet och Klimatklivet, samt stöd till investeringar i energieffektiva bostäder och utbyggandet av det svenska elnätet via ett REPowerEU-kapitel. Det är några av delarna som ingår i det ekonomiska stöd, motsvarande det dubbla av svenska regeringens klimatbudget, på totalt 3,45 miljarder Euro som EU-kommissionen nyligen godkände inom ramen för Sveriges uppdaterade återhämtnings- och resiliensplan (RRP). Den första återhämtningsplanen lämnades in till EU-kommissionen i maj 2021 och sedan har planen av olika anledningar reviderats tre gånger innan det nuvarande fjärde förslaget godkändes av EU-kommissionen.

Den 19 oktober godkände EU-kommissionen Sveriges uppdaterade återhämtnings- och resiliensplan som nu inkluderar ett kapitel om REPowerEU. Det innebär att EU:s bidrag till Sveriges plan nu uppgår till 3,45 miljarder euro och omfattar 16 reformer och 14 investeringar. I den reviderade planen har Sverige fortsatt valt att stötta insatser så som Klimatklivet och Industriklivet, men valt att exkludera insatser för järnvägssatsningar och inkluderat nya delar som syftar till att öka investeringarna i energieffektivitet i bostadshus och i det svenska elnätets utbyggnad.

Ändringar i den uppdaterade återhämtningsplanens innehåll:

  • I den reviderade planen ligger ett ökar fokus på den gröna omställningen, där hela 43,6 procent av medlen är avsatta för åtgärder som främjar klimatmål enligt EU-kommissionens bedömning. Detta överstiger målet på 37 procent som EU-kommissionen satt upp för att godkänna planerna. Planen inkluderar finansiering för lokala och regionala initiativ som syftar till att minska koldioxidutsläpp och främja innovativa teknologier för fossilfria lösningar inom energiintensiva industrier genom klimat- och industriklivet.
  • Nytt REPowerEU-kapitel för att hantera energikrisen i EU. Efter införandet av REPowerEU-förordningen krävs att medlemsstaterna inkluderar ett REPowerEU-kapitel i sina återhämtningsplaner för att dra nytta av den ökade finansieringsramen. Detta kapitel ska innehålla reformer och investeringar som syftar till att hjälpa EU att bli oberoende av ryska fossila bränslen före 2030. Sveriges återhämtningsplan omfattar nu ett REPowerEU-kapitel med en ny reform och en utökning av två befintliga investeringar. Den nya reformen fokuserar på att påskynda tillståndsprocessen för elnätsbyggnad. De två utökade investeringarna syftar till att förbättra energieffektiviteten i flerbostadshus, hyresbostäder och studentbostäder. REPowerEU-delen av planen uppgår till 198,4 miljoner euro.
  • Ökade digitala andelar i planen genom Sveriges fokus på digital beredskap och social resiliens i återhämtningsplanen. Nu utgör dessa 21,2 procent av det totala stödet för Sveriges digitala omställning inom planen, jämfört med de ursprungliga 20,5 procenten.
  • Sverige har beslutat att avstå att inkludera kapitel om stöd till järnvägsinvesteringar. Istället planerar Sverige att finansiera dessa projekt med nationella resurser över en längre tidsperiod än vad som ursprungligen var avsett inom återhämtningsplanen. Denna förändring motiveras av en nedjustering av det högsta ekonomiska bidraget för återhämtning och resiliens, som minskade från 3,29 miljarder euro till 3,18 miljarder euro. Denna justering gjordes i juni 2022 som en följd av ändringar i fördelningsnyckeln för bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens samt Sveriges bättre ekonomiska prestationer än förväntat under 2020 och 2021.

Vidare till Rådet innan planen är fullständigt godkänd
Nu är det Europeiska unionens råds uppgift att granska EU-kommissionens bedömning, och om de godkänner den, kan Sverige ansöka om den första utbetalningen från faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är viktigt att notera att medlen från återhämtningspaketet Next Generation EU måste användas senast 2030. Av dessa medel måste 75 procent vara öronmärkta för specifika åtgärder som beslutats innan utgången av 2023, och de måste vara igångsatta och genomförda före utgången av 2026.

Sveriges totala stöd från i återhämtningsplanen
EU:s totala bidrag till Sveriges reviderade återhämtningsplan uppgår nu till 3,45 miljarder euro, inklusive REPowerEU-bidraget (198,4 miljoner euro), facilitetsbidraget för återhämtning och resiliens (3,18 miljarder euro) och delen av Sveriges andel av brexitjusteringsreserven (66 miljoner euro) som har begärts att överföras till planen.

Next Generation EU (NGEU) som ett tillfälligt återhämtningsinstrument som en konsekvens av covid-19-pandemin. NGEU har en total budget på 750 miljarder euro i 2018 års priser och syftar till att adressera de akuta ekonomiska och sociala utmaningarna som uppstått till följd av pandemin. Dess mål är att stärka EU:s hållbarhet genom att främja miljövänliga, digitala och motståndskraftiga lösningar, samtidigt som man rustar sig för framtida utmaningar.

En central komponent i NGEU är Faciliteten för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF), som omfattar ekonomiskt stöd på 672,5 miljarder euro i 2018 års priser. Denna finansiering tillhandahålls i form av både lån och bidrag för att stödja medlemsstaternas reformer och investeringar. För att ta del av stödet eller lånen behöver respektive medlemsstat ta fram en återhämtnings- och resiliensplan.

Sveriges väg till att få planen godkänd har varit skakig till följd av det senaste årets regeringskriser. Den fösta versionen av planen regeringen presenterade för EU-kommissionen fick dras tillbaka på grund av att den omfattade insatser för att effektivisera bostadsmarknaden med marknadshyror, en åtgärd regeringen tvingades dra tillbaka och planen behövde därmed uppdateras. Den andra versionen som presenterades för EU-kommissionen fick även den dras tillbaka till följd av att regeringens budget röstades ner och M, KD och SD:s gemensamma budgetförslag antogs av riksdagen. Den andra versionen av planen omfattade flera förslag som påverkades genom andra prioriteringar i oppositionens budget. Den 29 mars godkändes den en ny plan men denna blev därefter reviderad via det ändringsförslag till planen som regeringen lämnade in till EU-kommissionen i augusti 2023. Den version som nu har godkänts, i oktober 2023, är därför den fjärde versionen av planen. Det var enligt EU-kommissionen först oklart om det skulle bli ett positivt svar på den nya versionen då representanter för EU-kommissionen kritiserat planens avsaknad av fokus på klimatåtgärder och den svenska regeringens förändringar av reduktionsplikten.

Kontaktperson på Central Sweden
Emelie Johansson
Informationsansvarig

+32 497 54 06 53

Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering

+32 496 30 69 42