Bevakningsområden

Tillståndet i energiunionen 2023 – den gröna omställningen går för långsamt

Published On: 2023-11-15Last Updated: 2023-11-30

En utvärdering av hur den två år långa energikrisen hanterats, den gröna omställningen och framtida utmaningar presenteras i EU-kommissionen senaste rapport om tillståndet i energiunionen 2023. Syftet är att bedöma EU:s övergång till ren energiomställning i enlighet med energi- och klimatmålen. Trots positiva resultat måste de årliga minskningarna tredubblas för att nå 2030 målen.  

I slutet av oktober presenterade EU-kommissionen sin rapport om tillståndet i energiunionen 2023, där en omfattande bedömning av hur väl medlemsländernas kollektiva och enskilda ansträngningar i energiutvecklingen ger resultat. Rysslands krig mot Ukraina fick EU att påskynda omställningen till ren energi och i maj 2023 producerade EU för första gången någonsin mer el från vind- och solkraft än från fossila bränslen. Även om de värsta effekterna av krisen nu kan ligga bakom oss, understryker rapporten att det inte finns något utrymme för självbelåtenhet.  

Kommissionen drar utifrån medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner slutsatsen att medlemsländerna måste öka sina ansträngningar. För att uppfylla målet om en 55-procentig minskning av utsläppen till 2030 krävs en nästan tredubbling av den genomsnittliga årliga minskningen jämfört med det senaste decenniet. För att nå det nya EU-målet på 42,5 procent för förnybar energi år 2030 krävs en fortsatt etablering av förnybara källor, då den en nuvarande andelen endast ligger på 21,8 procent. Rapporten betonar specifikt vikten av att reducera utsläppen inom sektorerna för byggnader, transport och jordbruk samt framhäver att subventioner till fossila bränslen utgör hinder för övergången till ren energi och påminner medlemsländerna om deras åtaganden att avskaffa dem.  

Rapporten framhäver vikten av att stärka EU:s konkurrenskraft och industriella ledarskap globalt och syftar till att förhandlingarna om lagstiftningarna om elmarknadens utformning,  akten om nettonollindustri och akten om kritiska råvaror måste slutföras. EU-kommissionen lyfter också att EU kommer fortsätta att stödja viktiga projekt som inte är ekonomiskt bärkraftiga utan EU:s finansiella eller rättsliga stöd men som är viktiga för medlemsstaternas och regionernas energisäkerhet. Här lyfts bland annat fram lagstiftning som ska leda till snabbare tillståndsgivning, vilket kan kopplas bland annat till det senaste vindkraftspaketet.

För Sveriges del ser arbetet ut att gå åt rätt håll. Enligt rapporten har Sverige gjort stora framsteg i den gröna omställningen och är ett av de ledande länderna i EU när det gäller att minska utsläppen, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten. I den senaste mätningen framkom det att 68 procent av Sverige energimix är av förnybar energi, med störst andel från vattenkraft med 43 procent följt av vindkraft som står för 16 procent. Sverige presenteras som det land i Europa med högst användning av förnybara drivmedel inom transportsektorn. Trots detta riskerar Sverige att inte uppnå sitt klimatmål för 2030 för sektorerna utanför EU:s utsläppshandelssystem (exempelvis transport- och jordbrukssektorn), och behöver ytterligare åtgärder i takt med den gröna omställningen.  

Tidigare i år presenterade EU-kommissionen de landsspecifika rekommendationerna för Sveriges ekonomiska politik för 2023, bland annat lyftes avvecklingen av energistödet fram som önskvärt. Andra rekommendationer rörande energi var att öka investeringarna i nät och nätkapacitet för att minska fossila bränslen. Administrativa processer för förnybar energi, särskilt för vindkraft, anses vara långdragna och EU-kommissionen menar att detta kan påverka den ekonomiska hållbarheten. Trots ökade riskkapitalinvesteringar inom klimatteknik och positiva resultat inom miljöinnovation, pekar kommissionens på behovet av investeringar i ren teknik för att stärka industriell konkurrenskraft. Vidare anser kommissionen att bristen på arbetskraft inom sektorn och specifik kompetens även i framtiden utgör en utmaning för den gröna omställningen. Sammantaget anser EU-kommissionen att det behövs konkreta politiska åtgärder för att lösa dessa utmaningar och säkerställa en rättvis och effektiv övergång till hållbar energi och ekonomi. 

Den årliga rapporten om tillståndet i energiunionen för 2023 bedömer EU:s utveckling mot målen för en energiunion och övergången till ren energiomställning i enlighet med energi- och klimatmålen. Energiunionen är en politiska ram och bygger på fem dimensioner: 1) säkerhet, solidaritet och förtroende, 2) en fullt integrerad inre energimarknad, 3) energieffektivitet, 4) klimatåtgärder och utfasning av fossila bränslen i ekonomin, samt 5) forskning, innovation och konkurrenskraft. Alla dimensioner är avgörande för den europeiska gröna given och för EU:s uttalade ambition att agera som en global ledare i kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring genom att föregå med gott exempel i energiomställningen. Rapporten om tillståndet i energiunionen utkommer årligen. 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här
Se EU-kommissionens faktablad om rapporten 
Läs hela tillståndet i energiunionen rapporten här
Faktablad om hur Sverige ligger till i de olika fem dimensionerna
Läs Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan 

 

Bilden presenterar en sammanställning av vad kommissionen anser kommer vara av vikt framöver

Kontaktperson på Central Sweden
Emelie Johansson
Informationsansvarig

emelie.johansson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Emelies profil på LinkedIn

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt
transport och infrastruktur

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn