Utmaningar på vägen mot ny EU-kommission

Den 17 september 2024 presenterade Ursula von der Leyen sitt förslag till ny EU-kommission för mandatperioden 2024–2029. von der Leyen har haft som mål att skapa en så jämställd EU-kommission som möjligt, vilket visat sig vara en tuff uppgift då de flesta medlemsländerna inledningsvis valde att nominera en manlig kandidat. Sveriges kandidat, den tidigare EU-ministern Jessika Roswall (M), föreslås få ansvar för miljöfrågor. I oktober och november väntar tuffa utfrågningar i Europaparlamentet för alla föreslagna EU-kommissionärer. Troligtvis tillträder sedan den nya EU-kommissionen den 1 december, eller möjligtvis den 1 januari 2025.

Ursula von der Leyen omvaldes i juli 2024 av Europaparlamentet för en andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande för den kommande mandatperiod 2024–2029. Ett av hennes första uppdrag har varit att sätta ihop en ny EU-kommission. EU-kommissionen ska bland annat ta fram förslag på nya lagar och se till att beslutade direktiv och regler följs. Lite slarvigt skulle man kunna jämföra EU-kommissionen med en EU-regering. Totalt ska 27 EU-kommissionärer tillsättas, det vill säga en EU-kommissionär från varje medlemsland, där von der Leyen utgör en av dessa. EU-kommissionärerna representerar dock inte det land de kommer ifrån och får och ska därmed inte ta instruktioner från sina hemländer.

Medlemsländernas reaktioner på försök till en jämställd EU-kommission
Ett löfte som von der Leyen gav i samband med att hon omvaldes var att sträva efter en så jämställd EU-kommission som möjligt. För att uppnå detta begärde von der Leyen att varje medlemsstat skulle nominera både en man och en kvinna, så att hon kunde välja mellan dem. Flera medlemsländer ignorerade dock begäran och nominerade endast en kandidat, i de flesta fall en manlig sådan. Totalt nominerade endast sju länder från början en kvinnlig kandidat, däribland Sverige. En förklaring till varför de flesta nominerade en kandidat var att vissa länder hävdade att det saknas en laglig skyldighet att nominera två.

I ett försök att öka andelen kvinnor bad von der Leyen ett antal länder att byta ut sin manliga kandidat till en kvinnlig. Hon betonade även att de länder som nominerade kvinnor hade större chans att få mer inflytelserika poster. Vissa medlemsländer valde att lyssna på von der Leyens uppmaning. Exempelvis valde Slovenien att ersätta sin manliga kandidat bara några dagar innan von der Leyen skulle presentera sitt förslag på ny EU-kommission, vilket medförde att presentationen fick skjutas fram flera dagar. Till slut landade andelen kvinnor på 11 av de 27 EU-kommissionärerna (cirka 41 procent).

Vad händer nu?
För de föreslagna EU-kommissionärerna väntar nu en tuff utfrågning/granskningsprocess i respektive ansvarsområdes utskott i Europaparlamentet. Bland annat kommer de att bli kallade till Europaparlamentet för att svara på både muntliga och skriftliga frågor.

Mer information
Europaportalen: mer om nomineringen av Jessika Roswalls
Europaportalen: mer om respektive föreslagen EU-kommissionär
EU-kommissionen: om tillsättningsprocessen för EU-kommissionen
Brors & Elvis om Europa: en analys om den föreslagna nya EU-kommissionen
The Politico: en analys av vilka kandidater som kanske inte klarar utfrågningarna i Europaparlamentet

Tips för ytterligare fördjupning
Sveriges Radio driver en podcast, Europapodden, som följer den aktuella politiken, debatterna, skandalerna och glädjeämnena i Europa. I det senaste avsnittet, ’De får makten i Europa – så blir nya EU-kommissionen,’ diskuterar Parisa Höglund (journalist på Ekot, Sveriges Radio), Andreas Liljeheden (Sveriges Radios Brysselkorrespondent) och Teresa Küchler (Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent) bland annat Ursula von der Leyens förslag på en ny EU-kommission och vilka ansvarsområden som är särskilt intressanta.