Utmaningar på vägen mot ny EU-kommission

Published On: 2024-09-18Last Updated: 2024-11-20

Den 17 september 2024 presenterade Ursula von der Leyen sitt förslag till ny EU-kommission för mandatperioden 2024–2029. von der Leyen har haft som mål att skapa en så jämställd EU-kommission som möjligt, vilket visat sig vara en tuff uppgift då de flesta medlemsländerna inledningsvis valde att nominera en manlig kandidat. Sveriges kandidat, den tidigare EU-ministern Jessika Roswall (M), föreslås få ansvar för miljöfrågor. I oktober och november väntar tuffa utfrågningar i Europaparlamentet för alla föreslagna EU-kommissionärer. Troligtvis tillträder sedan den nya EU-kommissionen den 1 december, eller möjligtvis den 1 januari 2025.

Ursula von der Leyen omvaldes i juli 2024 av Europaparlamentet för en andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande för den kommande mandatperiod 2024–2029. Ett av hennes första uppdrag har varit att sätta ihop en ny EU-kommission. EU-kommissionen ska bland annat ta fram förslag på nya lagar och se till att beslutade direktiv och regler följs. Lite slarvigt skulle man kunna jämföra EU-kommissionen med en EU-regering. Totalt ska 27 EU-kommissionärer tillsättas, det vill säga en EU-kommissionär från varje medlemsland, där von der Leyen utgör en av dessa. EU-kommissionärerna representerar dock inte det land de kommer ifrån och får och ska därmed inte ta instruktioner från sina hemländer.

Medlemsländernas reaktioner på försök till en jämställd EU-kommission
Ett löfte som von der Leyen gav i samband med att hon omvaldes var att sträva efter en så jämställd EU-kommission som möjligt. För att uppnå detta begärde von der Leyen att varje medlemsstat skulle nominera både en man och en kvinna, så att hon kunde välja mellan dem. Flera medlemsländer ignorerade dock begäran och nominerade endast en kandidat, i de flesta fall en manlig sådan. Totalt nominerade endast sju länder från början en kvinnlig kandidat, däribland Sverige. En förklaring till varför de flesta nominerade en kandidat var att vissa länder hävdade att det saknas en laglig skyldighet att nominera två.

I ett försök att öka andelen kvinnor bad von der Leyen ett antal länder att byta ut sin manliga kandidat till en kvinnlig. Hon betonade även att de länder som nominerade kvinnor hade större chans att få mer inflytelserika poster. Vissa medlemsländer valde att lyssna på von der Leyens uppmaning. Exempelvis valde Slovenien att ersätta sin manliga kandidat bara några dagar innan von der Leyen skulle presentera sitt förslag på ny EU-kommission, vilket medförde att presentationen fick skjutas fram flera dagar. Till slut landade andelen kvinnor på 11 av de 27 EU-kommissionärerna (cirka 41 procent).

Sverige valde att nominera Jessika Roswall till ny EU-kommissionär. Roswall var fram till nomineringen Sveriges EU-minister men har lämnat sin ministerpost i hopp om att kunna tillträda den nya rollen som EU-kommissionär senare i höst. Roswall har varit riksdagsledamot sedan år 2010 och även suttit i EU-nämnden från år 2019 till 2022 då hon tillträdde som EU-minister.

Ett förslag på en ny EU-kommission presenterades av von der Leyen den 17 september. Varje medlemslands kandidat har nu blivit tilldelad en egen så kallad portfölj, det vill säga det politiska ansvarsområde som personen ska leda arbetet för under den kommande mandatperioden. EU-kommissionen föreslås också bestå av sex så kallade verkställande vice ordförande med övergripande ansvarsområden. Kandidaterna från Estland, Spanien, Frankrike, Rumänien, Finland och Italien har föreslagits för dessa poster.

Roswall föreslås få portföljen för ”miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi”. Spaniens kandidat Teresa Ribera Rodrígues föreslås få huvudansvaret för den viktiga konkurrenskraftsfrågan. Ekonomi som också anses vara en tung post föreslås gå till Lettlands kandidat Valdis Dombrovskis medan Polens kandidat Piotr Serafin föreslås få budget. Ansvaret för sammanhållningspolitiken föreslås gå till Italiens kandidat Raffaele Fitto. Det föreslås också att EU:s första försvarskommissioner inrättas och att letten Andrius Kubilius får den posten.

Alla nominerade EU-kommissionärer och deras ansvarsområden. Namn markerade med en asterisk (*) är verkställande vice ordförande.

Land Namn Ansvarsområde Förknippad partigrupp
Belgien Hadja Lahbib Beredskap och krishantering samt jämlikhet RE
Bulgarien Ekaterina Zaharieva Startups, forskning och innovation EPP
Cypern Costas Kadis Fiskeri och hav Oberoende
Danmark Dan Jørgensen Energi och bostäder S&D
Estland Kaja Kallas* Hög representant RE
Finland Henna Virkkunen* Teknisk suveränitet, säkerhet och demokrat EPP
Frankrike Stéphane Séjourné* Välstånd och industristrategi RE
Grekland Apostolos Tzitzikostas Hållbara transporter och turism EPP
Irland Michael McGrath Demokrati, rättsliga frågor och rättsstatsprincipen RE
Italien Raffaele Fitto* Sammanhållning och reformer ECR
Kroatien Dubravka Šuica Medelhavet EPP
Lettland Valdis Dombrovskis Ekonomi och produktivitet samt implementering och förenkling EPP
Litauen Andrius Kubilies Försvar och rymd EPP
Luxemburg Christophe Hansen Jordbruk och livsmedel EPP
Malta Glenn Micallef Rättvisa mellan generationer, ungdom, kultur och idrott S&D
Nederländerna Wopke Hoekstra Klimat, nettonoll och ren tillväxt EPP
Polen Piotr Serafin Budget, bedrägeribekämpning och EPP
Portugal Maria Luís Albuquerque Finansiella tjänster och sparande- och investeringsunionen EPP
Rumänien Roxana Minzalu* Människor, färdigheter och beredskap S&D
Slovakien Maroš Šefčovič Handel och ekonomisk säkerhet samt interinstitutionella relationer och transparens S&D
Slovenien Marta Kos Utvidgning Oberoende
Spanien Teresa Ribera Rodríguez* Ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning S&D
Sverige Jessika Roswall Miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi EPP
Tjeckien Jozef Síkela Internationella partnerskap Oberoende
Tyskland Ursula von der Leyen Ordförande EPP
Ungern Olivér Várhelyi Folkhälsa och djurvälfärd PfE
Österrike Magnus Brunner Inrikes och migration EPP

Vad händer nu?
För de nominerade EU-kommissionärerna väntar nu en tuff utfrågning- och granskningsprocess i respektive ansvarsområdes utskott i Europaparlamentet. Bland annat kommer kommissionärskandidaterna att bli kallade för att svara på både muntliga och skriftliga frågor.

Utfrågningarna genomförs den 4–12 november i EU-parlamentet, därefter kommer utskottet rösta för eller emot. En omröstning om godkännande av hela EU-kommissionen planeras senare i höst så troligt tillträdesdatum blir då 1 december eller 1 januari. Alla utfrågningar är offentliga och kan följas live på Europaparlamentets hemsida.

Tips för ytterligare fördjupning
Sveriges Radio driver en podcast, Europapodden, som följer den aktuella politiken, debatterna, skandalerna och glädjeämnena i Europa. I det senaste avsnittet, ’De får makten i Europa – så blir nya EU-kommissionen,’ diskuterar Parisa Höglund (journalist på Ekot, Sveriges Radio), Andreas Liljeheden (Sveriges Radios Brysselkorrespondent) och Teresa Küchler (Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent) bland annat Ursula von der Leyens förslag på en ny EU-kommission och vilka ansvarsområden som är särskilt intressanta.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92

Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering

+32 496 30 69 42

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53