Bevakningsområden

Vad betyder EU:s nya gröna industripolitik för EU:s framtid?

Published On: 2023-07-03Last Updated: 2023-09-14

En rad förslag till förordningar, flexiblare statsstödsregler samt nya strategier och mål. Det är bara några av initiativen som kommit ut från Industriplanen för den gröna given som succesivt rullats ut under våren. I syfte att ge en överyn av vad industriplanen faktiskt omfattar och betyder, har vi på Central Sweden samlat alla initiativen i en sammanfattande artikel och vi gör analysen att EU:s industripolitik, med EU:s strategiska suveränitet i centrum, inte bara kommit att lyftas fram som en av EU-kommissionens främsta prioriteringar utan att den också kommer sätta sin prägel på EU:s övergripande politik framöver.

Under våren 2023 har EU-kommissionen lanserat en rad lagförslag och initiativ som konkret berör industri- och energifrågor och som har det övergripande syftet att bidra till EU:s suveränitet, det vill säga ett sammanhållet EU gentemot globala aktörer (framför allt Kina, USA och Ryssland). Förslagen, som samlats under Industriplanen för den gröna given, utgör således EU:s svar på USA:s Inflation Reduction Act, som subventionerar amerikanska företag inom grön teknik, samtidigt som det ska minska EU:s beroende av energi från Ryssland och av teknik, mineraler och metaller från Kina. Industrisektorn ses också som avgörande för genomförandet av den gröna given och målsättningen om ett klimatneutralt EU innan 2050.

Det övergripande paraplyet: En industriplan för den gröna given
EU:s nya industriplan syftar till att främja konkurrenskraften för Europas gröna teknikindustri och stödja en snabb omställning till klimatneutralitet. Planen vägleder hur EU:s tillverkningskapacitet av netto-noll-teknik och -produkter ska utökas och på så vis stärka EU:s suveränitet. Planen kan ses som det övergripande paraplyet för mycket av det som nu presenterats under våren, exempelvis:

I mars 2023 ändrades samt förlängdes den tillfälliga kris- och omställningsram som först antogs året innan, då som en åtgärd för att stärka EU:s ekonomi i sviterna av Rysslands krig mot Ukraina. De nya ändringarna ska ge förenklade villkor som kan öka flexibiliteten hos medlemsländer och dess ansvariga förvaltande myndigheter när dessa utformar och genomför olika stödåtgärder. De förenklade villkoren ska gälla fram till 31 december 2025. Det går att läsa mer om detaljerna i den förändra kris- och omställningsramen via EU-kommissionens pressmeddelande samt i denna sammanfattande artikel.  Ändringarna och förlängningen av den tillfälliga kris- och omställningsram kompletteras även av förändringar i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER), vilken i sin tur innebär större möjligheter att ge statsstöd till olika insatser som kopplar an till den gröna omställningen.  Mer om EU:s syn på statsstöd nedan.

Syftet med förslaget om netto-noll-industri är att främja bland annat tillverkningen av bland annat batterier, solpaneler, värmepumpar, tekniker för lagring av koldioxid samt elektrolysörer som används vid framställande av vätgas. Detta för att stärka EU:s konkurrenskraft och öka produktionen av grön teknik och på så vis stärka EU:s suveränitet. Förordningen har skapat mycket opinion på EU-nivå men även i Sverige där förslaget nyligen varit ute på remiss. Region Värmland har tagit fram ett remissvar som ifrågasätter vissa delar av förslaget. Förslaget förhandlas just nu i rådet, det vill säga medlemsstaterna utformar en gemensam ståndpunkt utifrån kommissionens försalg, och i Europaparlamenetet, där de folkvalda parlamentarikerna gör detsamma.

Reformen av elmarknaden rör inte den grundläggande marknadsprincipen som dagens marknad bygger på men avser att utforma marknaden på ett sätt som bättre främjar investeringar i produktion av förnybar energi. Exempelvis lyfts energigemenskaper och lite förenklat, långsiktiga avtal med garanterade elpriser mellan privata partner, så kallade energiköpsavtal (PPA, Power Purchase Agreements) eller mellan privata parter och staten i form av tvåsidiga statliga stödsystem, så kallade marginalkontrakt (CfD, Contracts for Difference), fram som viktiga inslag. Förslaget förhandlas just nu i rådet, det vill säga medlemsstaterna utformar en gemensam ståndpunkt utifrån kommissionens försalg, och i Europaparlamenetet, där de folkvalda parlamentarikerna gör detsamma. Lyssna gärna in diskussionerna om försalgets innehåll under det seminarum som Energiforsk anordnade i våras:

Målsättningen med förslaget om kritiska råvaror är att stärka EU:s självförsörjningsgrad av strategiskt viktiga mineraler och metaller för på så vis bland annat minska EU:s beroende av omvärlden, framför allt Kina. Förslaget innehåller en förteckning över viktiga strategiska råvaror, målsättningar för utvinning av råvara inom EU och strategiska. Förslaget var ute på remiss med deadline den 21 april och alla remissvar som inkommit finns att läsa här. Förslaget förhandlas just nu i rådet, det vill säga medlemsstaterna utformar en gemensam ståndpunkt utifrån kommissionens försalg, och i Europaparlamenetet, där de folkvalda parlamentarikerna gör detsamma. Mer om bakgrunden till förordningsförslaget nedan:

EU:s vätgasbank ska bidra till att skapa en marknad för förnybar vätgas och avser underlätta både import och produktion av förnybar vätgas inom EU. EU-kommissionen konstaterar att det idag kostar mer att producera vätgas med förnybar energi (så kallad grön vätgas) än med fossila bränslen (grå vätgas). Banken, som egentligen är mer av ett investeringsverktyg än en traditionell bank, siktar in sig på detta kostnadsgap. Genom vätgasbanken kommer subventioner erbjudas genom ett omvänt auktionsförfarande, det vill säga de producenter som begär minst stöd vinner. En första stödomgång kommer öppnas under hösten 2023. För mer information, lyssna gärna in webbinariet nedan som Renewable Hydrogen Coalition anordnade i mars i år:

EU-kommissionen markerade 30-års jubiléet av den inre marknaden med att lyfta fram vikten av dess roll som motor för ekonomin och samhället i EU, och att den inre marknaden är den främsta drivkraften för ett konkurrenskraftigt EU. För att den inre marknaden fortsatt ska vara drivkraften menar kommissionen dock att det krävs att fler hinder undanröjs och att integration på marknaden ökar ännu mer. Dessutom lyfts det fram att den inre marknaden behöver anpassa sig till nya förutsättningar som den nuvarande geopolitiska situationen skapat, inte minst för att lyckas med den gröna och digitala omställningen och förbli attraktiv för företag.  Se nedan Europaparlamentets inforamtionsvideo som ogs fram i samband med 30-års jubiléet:

Strategin för långsiktig konkurrenskraft omfattar nio förstärkande drivkrafter, ett mer konkurrenskraftsvänligt regelverk och bättre mätbarhet. Strategin går därmed väl i linje med det svenska ordförandeskapets fokus på stärkt konkurrenskraft.

EU-kommissionens förordningsförslag om halvledare (European Chips Act) omfattade tre huvudsakliga handlingslinjer; initiativet Chip för Europa som ska stödja storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad och som ska frigöra 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar, en ram för att säkerställa försörjningstrygghet och motståndskraft genom ökade investeringar samt ett övervaknings- och krishanteringssystem så att försörjningsbrister kan förutses och åtgärder vidtas vid kriser. Rådet och Europaparlamentet nådde i april en preliminär politisk överenskommelse om lagförslaget, vilket innebär att ett formellt antagande kommer inom kort. En nationell remiss om förslaget genomfördes under våren/sommaren 2022. För mer information, se Dan Nica, huvudansvarig ledamot (rapportör) i Europarlementet, berätta mer om förordningen.

Vad säger oss EU:s nya gröna industripolitik oss om EU:s framtid?
Den gröna omställningen har tydligt medfört ett uppsving för industripolitiken, och då särskilt ett fokus på grön teknik och grön energi. Det geopolitiska läget har dock belyst EU:s beroende av omvärlden inom dessa områden. Ett energiberoende till Ryssland och ett beroende av både teknik och metaller och mineraler när det kommer till Kina. Och på detta ett eventuellt handelskrig eller statsstödskrig med USA. EU:s svar med fokus på den egna gröna industrin landar inte väl i alla läger.

Sverige hör ju traditionellt till de länder som förordar global handel, något som också EU brukade göra. Hur förhåller vi oss till EU:s U-sväng? Tankesmedjan Timbro är till exempel inte nöjda. En annan konflikt kopplat till EU:s nya industripolitik är målkonflikten som uppstår mellan grön industriomställning och miljöfrågor. Går nya etableringar av industri, gruvor och produktion av förnybar energi ihop med exempelvis biologisk mångfald? Och vad säger lokalbefolkningen? Frågan kvarstår att lösas.

Det går aldrig förutspå framtiden med hundra procents säkerhet men det är mycket troligt att en politik som stärker EU:s strategiska suveränitet kommer att fortsätta att föras. Detta kommer att få potentiella effekter på EU:s framtida klimatpolitik och på den framtida budgeten, inklusive sammanhållningspolitiken och andra program och fonder.

Detta går redan att se i det översynsförslag av den nuvarande budgeten som kommissionen presenterade den 20 juni i år, där ett av huvuddelarna utgörs av en EU-plattform för strategisk teknik (STEP). Plattformen syftar till att öka investeringarna i kritisk och strategiskt viktig teknik genom dels nya medel, dels genom möjligheten för medlemsstater att omfördela existerande EU-medel, däribland medel från ERUF och ESF+.

Troligt är alltså att EU är på väg in i, om vi inte redan befinner oss där, i en inåtblickande period som präglas av ett fokus på EU:s suveränitet. Effekterna av politiken kommer på flera sätt bidra till olika möjligheter kontra potentiella farhågor beroende på vilken politisk nivå man opererar på eller vilken organisation man företräder. Eller helt enkelt, politisk åsikt: Vilket sorts EU vill vi ha?

För mer information
Central Swedens artiklar:

Ytterligare fördjupning:

Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering

rasmus.bergander@centralsweden.be

+32 496 30 69 42

Besök Rasmus profil på LinkedIn 

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn