Bevakningsområden

Vad vill von der Leyen att kommissionen ska arbeta med under 2024 – 2029?

Published On: 2024-09-18Last Updated: 2024-09-25

Ett konkurrenskraftigt EU som går i spetsen för den gröna omställningen i en tid präglad av geopolitisk rivalitet, så skulle Ursula von der Leyens vision för den nya mandatperioden 2024 – 2029 beskrivas. Sakfrågor som seglar upp som heta är förutom försvarspolitik, näringslivs och statsstöd även de sociala dimensionera som kompetensförsörjning och sammanhållning.

Efter att EU:s medlemsländer i slutet av juni 2025 snabbt enats om att nominera Ursula von der Leyen till en andra mandatperiod (2024-2029) som EU-kommissionens ordförande, röstade även de nya Europaparlamentarikerna ja i juli. Som en del i att bli omvald presenterade i somras von der Leyen också sin politiska vision för de kommande åren, vilken tar avstamp i det instabila geopolitiska läget och ett EU som behöver stärka sin konkurrenskraft, bland annat genom en stärkt inre marknad. Detta parallellt med ett fortsatt fokus på ambitiösa miljö- och klimatmål, då klimatneutralitet ses som en viktig konkurrensfördel.

Riktlinjerna utgör inte lagstiftning men ger ändå en tydlig fingervisning av vad EU-kommissionen kommer att arbeta med under den nya mandatperioden – och det är också tydligt hur riktlinjerna format uppdelningen av de olika politikområdena, det så kallade portföljerna, kommissionärskandidaterana emellan. Inget av arbetet kommer dock ta fart förrän den nya EU-kommissionen har tillträtt, vilket bör ske den 1 december eller möjligen den 1 januari 2025. Mer om hur det går till finns att läsa här.

Vad händer med den europeiska gröna given?

Under den mandatperiod som precis avslutats (2019 – 2024) var den europeiska gröna given tongivande, både i sin roll som tillväxtstrategi och som vägvisare mot målet om klimatneutralitet till år 2050. I von der Leyens politiska prioriteringar för denna mandatperiod ersätts gröna given som tillväxtstrategi av en ny Prosperity plan for Europe, en plan för välstånd/välfärd i Europa. Denna plan omfattar bland annat förenklingar för företag, en ny giv för en ren industri (utfasning av fossila bränslen inom EU:s industri och lägre energipriser), satsningar på forskning och innovation, ny teknik såsom AI och kompetensförsörjning samt investeringar i konkurrenskraft. Sammantaget ligger dock ambitionerna inom gröna given kvar, med ett tydligt fortsatt fokus på klimatneutralitet till år 2050, ett nytt delmål till år 2040 om 90 procents minskade utsläpp (jämfört med 1990 års nivåer) och genomförandet av den lagstiftning (55%-paketet – direktivet för förnybar energi, energieffektiviseringsdirektivet, LULUCF, utfasning av fossila bränslen i fordonsflottan mm) som ska leda till en minskning av utsläppen med 55 procent till år 2030.

En större framtida EU-budget?

Ett av den nya EU-kommissionens första uppgifter blir att ta fram ett nytt förslag till EU:s fleråriga budgetram, ”EU-budgeten” för åren 2028 – 2034. Detta förslag väntas presenteras redan våren 2025 då förhandlingarna om denna alltid är långdragna i och med alla EU-länder ska enas. I riktlinjerna pekas följande områden ut som von der Leyen vill se stärkt budget till under nästa programperiod 2028 – 2034:

Forskning och innovation
Kompetensförsörjning – Strategiska sektorer
Europeiska försvarsfonden och den europeiska försvarsindustrin
En rättvis omställning
Utbildning, ungdom och idrott: Erasmus+

Det framgår tydligt att kommissionens ordförande tänker sig en större flerårig EU-budget som delvis ska finansieras genom mer egna medel till EU. Det betyder inkomster till EU-budgeten som inte är medlemsavgifter, eller delar av moms- och tullavgifter. Detta skulle med andra ord kunna betyda någon sorts EU-skatt (även om den då troligen kommer att kallas avgift). Vidare vill von der Leyen också ha en budget som är enklare med färre program och en plan för varje land som kopplar samman viktiga reformer med investeringar och våra gemensamma prioriteringar som ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Detta skulle kunna betyda en mycket större centralisering, såsom med återhämtningsplanen och ”coronamedlen” det vill säga, större nationellt inflytande på exempelvis regional- och socialfonden, men det skulle också kunna betyda ett system som är mycket likt det vi har idag med exempelvis partnerskapsöverenskommelsen. Slutligen föreslås även en ny europeisk konkurrenskraftsfond, vilken troligen är tänkt att kunna ge ekonomiskt stöd (ungefär statsstöd) till EU:s industri inom strategiska sektorer. Här finns då med andra ord kopplingar till STEP inom regionalfonden.

Följande förslag ska presenteras inom EU-kommissionens 100 första dagar

En ny ren industriell giv
En europeisk handlingsplan för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare
Tillgång till ny, skräddarsydd superdatorkapacitet för nystartade AI-företag och för AI-industrin
En rapport om det europeiska försvarets framtid
Ungdomspolitiska dialoger
En vision på jordbruks- och livsmedelsområdet
Översyner av politikområden (exempelvis jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik) inför en eventuell utvidgning (Vilka områden inom EU-politiken behöver ses över om Ukraina ska bli EU-medlem)

Områden som tydligt prioriteras

Konkurrenskraft (Hur ska EU kunna tävla med USA och Kina?)
- Förenkling för företag (Har funnits med förr men förnyat fokus)
- Stärkt inre marknad (Omfattar bland annat upphandling)
Försvarspolitik (Prioritet sedan Rysslands anfallskrig av Ukraina 2022)
Bostadspolitik (Ny sedan knappt ett halvår på EU-nivå)
Kompetensförsörjning, den sociala dimensionen av omställningen och sammanhållning i hela EU (Fanns med i gröna given men tydligare fokus nu)

Vad händer nu?
De politiska riktlinjerna har nu omsatts till uppdelningen av politikområden mellan EU-ländernas kandidater till EU-kommissionen. Efter att de gemensamt tillträtt som den nya EU-kommissionen (1 december eller möjligen 1 januari 2025) kommer riktlinjerna omvandlas till sektorsspecifika strategier och så småningom konkreta lagstiftningsförslag.

Läs mer
Läs de politiska riktlinjerna i sin helhet här
EU-bloggen Brors och Ylvis: Mycket av allt från Ursula – utom svenska hjärtefrågor
Yle: Ursula von der Leyen övertygade EU-parlamentet och blev omvald till sin mäktiga post – lovar att kämpa för demokratin

Mer om den framtida EU-politiken på nästa Studio Bryssel, Central Swedens informationstillfälle öppet för alla intresserade.